Sök

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om nya regler för det europeiska hamnsystemet strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

EU-kommissionen vill bland annat införa gemensamma principer för avgifter för att utnyttja en hamns infrastruktur och de tjänster som är kopplade till denna. Riksdagen tycker inte att gemensamma avgiftsprinciper ska införas. Riksdagen anser också att det finns oklarheter om vad som menas med att kommissionen ska få rätt att besluta om gemensamma klassificeringar av fartyg, bränslen och så vidare.

Riksdagen ifrågasätter om nya regler överhuvudtaget behövs. Om nya regler trots allt bör införas tycker riksdagen att det vore bättre att detta gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-25

Debatt

2013-06-26

Beslut

2013-06-26

I fortsättningen ska inte bara last- och passagerarfartyg kunna få sjöfartsstöd, utan även andra typer av fartyg som påverkas av den internationella konkurrensen. Det handlar om fartyg som är anpassade för särskilda funktioner, till exempel kabel- och rörläggningsfartyg, kranfartyg och olika slags forsknings- och mätfartyg. Flera EU-länder beviljar redan stöd till den här typen av fartyg. Syftet med de nya bestämmelserna är att erbjuda den svenska sjöfartsnäringen och rederierna bättre förutsättningar att hävda sig i den internationella konkurrensen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Riksdagen ser positivt på regeringens arbete med att utveckla redovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när man beslutar om skatteregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-19

Beslut

2013-06-19

EU-kommissionens förslag för att minska kostnaderna vid utbyggnaden av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation strider mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. Det betyder att åtgärderna inte står i proportion till de mål EU-kommissionen vill uppnå. Det anser riksdagen och skickade ett motiverat yttrande till EU.

Upp till 80 procent av kostnaderna för att bygga ut höghastighetsnätet kommer från bygg- och anläggningsarbeten. Genom att begränsa de här kostnaderna vill kommissionen öka tillgången till bredband inom EU. Bland annat föreslås åtgärder för att öka möjligheterna att använda den nätinfrastruktur som redan finns, mer samarbete kring bygg- och anläggningsprojekt och en förenklad process för att ansöka om tillstånd. Infrastruktur för höghastighetsnät ska även sättas in i nya eller renoverade byggnader. Riksdagen konstaterar att åtgärder på EU-nivå behövs för att nå målen. Men flera av förslagen är komplexa och skulle innebära att flera lagar måste ändras. Därför anser riksdagen att det vore lämpligare att regleringen gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning. Riksdagen konstaterar också att delar av kommissionens förslag är omfattande och påverkar bland annat markägares rättigheter och skyddet för äganderätten.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

Det är viktigt att Sverige fortsätter att vara ett av de bästa länderna i världen när det gäller flygsäkerhet. Det menar riksdagen och vill att Luftfartsverket även i fortsättningen ska utöva den lokala flygledningen på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Civil flygtrafikledning och militär flygtrafikledning är i dag är samordnade i Sverige. Riksdagen anser inte att denna fråga är tillräckligt utredd och påpekar att det är synnerligen viktigt att Försvarsmaktens behov kan säkras i alla beredskapslägen. Riksdagen pekar också på att det inom samfällda terminalområden som omfattar mer än en flygplats finns särskilda risker med överlämningar mellan olika leverantörer av flygtrafiktjänster.

Marknaden för lokala flygtrafikledningstjänster är numera avreglerad. Flygledning är en avancerad verksamhet med betydande stordriftsfördelar vilket skapar inträdesbarriärer för nya aktörer. Man kan därför enligt riksdagen inte tala om en marknad med verkligt fungerande konkurrens.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om luftfartsfrågor.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

37, 126 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-06-05

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om fordon och vägtrafik. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om främjande av en fossiloberoende fordonsflotta, dubbdäck, bilbesiktning, historiska fordon, vägskyltning och parkeringsfrågor.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

36, 128 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-21

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-06-05

Från den 1 januari 2016 ska folkbokföring inte längre ske i en församling inom Svenska kyrkan utan i en kommun. Samtidigt införs en distriktsindelning som ska motsvara församlingsindelningen som den såg ut den 31 december 1999. Det är inte längre lämpligt att folkbokföringen följer församlingsindelningen eftersom staten inte längre kan påverka indelningen i församlingar. Sedan staten och Svenska kyrkan skildes åt genom kyrka-stat-reformen år 2000 har många församlingar slagits samman, vilket har gjort indelningen mer instabil. Att allt fler svenskar inte är medlemmar i Svenska kyrkan är ett annat argument för att folkbokföringen ska ske i kommunerna. Det är ändå viktigt att bevara den gamla indelningen i församlingar av kulturella och historiska skäl. Den gamla indelningen är också intressant med tanke på statistik och forskning. Därför införs distrikt i folkbokföringsdatabasen som motsvarar indelningen i församlingar före år 2000.

En enhetlig begravningsavgift för begravningar inom Svenska kyrkan införs den 1 januari 2016. Beslutet gäller i det här skedet inte Stockholm och Tranås, men regeringen kommer att utreda hur även dessa kommuner ska kunna omfattas av systemet.

Riksdagen beslutade också om en rad andra ändringar i reglerna för folkbokföring från den 1 januari 2014. Om ett barn bor ungefär lika mycket hos två vårdnadshavare ska vårdnadshavarna kunna välja var barnet ska vara folkbokfört, förutsatt att vårdnadshavarna är överens. Vid gemensam vårdnad ska en vårdnadshavare ha rätt att ensam överklaga ett beslut om barnets folkbokföring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

21, 91 minuter

Beredning

2013-04-25

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29