Dokument & lagar (4 759 träffar)

Betänkande 2019/20:FiU10

Den 18 december 2019 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2020. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.


Justering: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:FiU10 (pdf, 415 kB)

Betänkande 2019/20:CU8

Riksdagen sa nej till förslag i motioner om att utvärdera lagstiftningen om sjöfylleri. 2010 utvidgades straffansvaret för sjöfylleri och en nedre fast promillegräns infördes. Enligt riksdagen är tillämpningen av lagstiftningen nyligen utvärderad och därför finns inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2020-01-15 Beslut: 2020-01-15

Betänkande 2019/20:CU8 (pdf, 113 kB)

Betänkande 2019/20:FiU2

Ungefär 17,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till området samhällsekonomi och finansförvaltning. Finansinspektionen får 623 miljoner kronor, Statistiska centralbyrån får 584 miljoner och Statens servicecenter får 699 miljoner. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner, som får 13,9 miljarder kronor.

Regeringen får också rätt att ingå ekonomiska åtaganden. Bland annat får regeringen besluta om krediter och garantier för stabilitetsfonden och resolutionsreserven, som ger staten möjlighet att vidta förebyggande åtgärder inom banksektorn om det skulle uppstå en kris.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till sex motionsförslag om Agenda 2030 från allmänna motionstiden 2018 och 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-18 Beslut: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:FiU2 (pdf, 408 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Betänkande 2019/20:CU6

Den maximala storleken på komplementbostadshus som får byggas utan bygglov ska bli 30 kvadratmeter. Idag får de maximalt vara 25 kvadratmeter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett komplementbostadshus är en självständig bostad som hör till ett en- eller tvåbostadshus, det kan till exempel vara ett så kallat attefallshus. Förändringen innebär att boarean blir cirka 27 kvadratmeter, att det blir lättare att få plats med de grundläggande funktioner som behövs i en bostad och att husen blir lättare att utforma utifrån olika behov och smaker.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2020-01-15 Beslut: 2020-01-15

Betänkande 2019/20:CU6 (pdf, 262 kB) Webb-tv debatt om förslag: Större komplementbostadshus

Betänkande 2019/20:FiU5

Knappt 42 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2020. Regeringen får också rätt att fatta de ekonomiska beslut som följer av EU-budgeten.

En viktig målsättning inför de kommande förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram 2021-2027 är att den svenska EU-avgiften ska hållas nere. Regeringen arbetar därför för att Sveriges totala avgift, räknat som andel av BNI, motsvarar dagens. Riksdagen delar denna ståndpunkt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag i motion från den allmänna motionstiden 2019 om EU:s budget.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-18 Beslut: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:FiU5 (pdf, 226 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Betänkande 2019/20:FiU4

Cirka 29,7 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och till oförutsedda utgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-18 Beslut: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:FiU4 (pdf, 256 kB)

Betänkande 2019/20:FiU3

Drygt 128,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, drygt 120,8 miljarder kronor. Drygt 4,6 miljarder kronor går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 3 miljarder till stöd med anledning av flyktingsituationen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till fyra förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-18 Beslut: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:FiU3 (pdf, 209 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Betänkande 2019/20:AU4

Samhall bör återgå till sitt grunduppdrag att skapa arbete åt personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att göra en översyn av Samhalls uppdrag.

Riksdagen sa samtidigt säger nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar exempelvis om omställning och kompetensutveckling, Arbetsförmedlingen samt arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen sa nej eftersom det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 16
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-17 Beslut: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:AU4 (pdf, 447 kB)

Betänkande 2019/20:AU2

Knappt 77,2 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till området arbetsmarknad och arbetsliv. Ungefär 28,1 miljarder kronor går till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och 20,5 miljarder går till lönebidrag och Samhall, med mera. Regeringen får också rätt att ingå ekonomiska åtaganden som innebär att det kan behövas ytterligare pengar till vissa områden under de kommande åren.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-17 Beslut: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:AU2 (pdf, 571 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Betänkande 2019/20:AU1

Ungefär 10,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande, som får 8,5 miljarder. Regeringens mål för åtgärder mot segregation godkändes. Målet är minskad segregation, jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till 20 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-13 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:AU1 (pdf, 344 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Betänkande 2019/20:FiU19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och lagändringar som ska komplettera bestämmelserna i EU:s förordning om värdepapperisering. Den nya lagen ska ersätta nuvarande lag på området.

Värdepapperisering sker när ett kreditinstitut eller ett bolag omvandlar en uppsättning lån eller fodringar till värdepapper som kan säljas vidare till exempelvis institutionella investerare. Kompletteringen som nu görs handlar om Finansinspektionens utrednings- och tillsynsbefogenheter och myndighetens ingripanden och sanktioner om reglerna inte följs.

Syftet med de tvingande EU-reglerna är att skapa ett allmänt ramverk för värdepapperisering. Under finanskrisen utgjorde brister på värdepapperinseringsmarknaden ett betydande hot mot det finansiella systemet.

Lagen och lagändringarna börjar gälla 1 februari 2020. En av lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:FiU19 (pdf, 2153 kB)

Betänkande 2019/20:CU1

3,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, samt konsumentpolitik. Bland annat ska 2,1 miljarder användas till investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Pengarna ska även användas till anslag för sex myndigheter, bland annat Boverket, Lantmäteriet och Konsumentverket. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till förslag i åtta motioner från allmänna motionstiden 2019 på området, bland annat alternativa budgetförslag. Motionerna rör även ett nytt bostadspolitiskt mål, ett nytt konsumentpolitiskt mål och kreditgarantier.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-05

Betänkande 2019/20:CU1 (pdf, 349 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Betänkande 2019/20:SkU15

Koldioxidskatten och energiskatten sänks med totalt 15 öre per liter för bensin och med totalt 9,3 öre per liter för diesel. Sänkningen genomförs för att motverka ökade priser för konsumenterna när inblandningen av biodrivmedel kommer att öka i och med den reduktionsplikt som infördes 2018. Sänkningen görs också för att motverka ytterligare ökade priser som den årliga indexuppräkningen av koldioxid- och energiskattesatserna medför.

Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats. I samband med att reduktionsplikten infördes ändrades skattereglerna för bensin och diesel så att samma koldioxidskattenivå gäller för hela bränsleblandningen, oavsett hur mycket av blandningen som består av biobränsle. Tidigare har det inblandade biobränslet varit skattebefriat.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:SkU15 (pdf, 763 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sänkt skatt på drivmedel

Betänkande 2019/20:SkU12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny punktskatt på avfall som förbränns Skatten införs för att Sverige ska kunna nå de nationella klimatmålen och för att skapa en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering.

Skatten kommer att tas ut med 125 kronor per ton avfall. Under 2020 är dock skattesatsen 75 kronor per ton avfall, och under 2021 är skattesatsen 100 kronor per ton avfall.

Den nya lagen börjar gälla 1 april 2020.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:SkU12 (pdf, 860 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatt på avfallsförbränning

Betänkande 2019/20:SkU11

Regeringen har föreslagit att utländska juridiska personer under vissa förutsättningar ska kunna få anstånd med betalningen av kupongskatt vid utdelningar, om de uppvisar underskott för samma år. Möjligheten att få anstånd med skatten ska gälla för utländska juridiska personer som hör hemma inom EU, eller andra länder som har vissa typer av överenskommelser eller avtal med EU eller Sverige. Anstånd kan beviljas av Skatteverket efter ansökan. Den juridiska personens resultat ska beräknas enligt svenska regler.

Förslaget är en följd av domen i ett mål i EU-domstolen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:SkU11 (pdf, 976 kB) Webb-tv debatt om förslag: Anstånd med kupongskatt i vissa fall

Betänkande 2019/20:SkU1

Ungefär 12,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet skatt, tull och exekution, det vill säga anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Skatteverket får drygt 7,9 miljarder kronor, Tullverket får drygt 2,1 miljarder och Kronofogdemyndigheten drygt 2 miljarder. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till sex förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:SkU1 (pdf, 384 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Betänkande 2019/20:FiU6

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse som redovisar resultatet av AP-fondernas verksamhet under 2018. I skrivelsen redovisar regeringen också sina utvärderingar och bedömningar av fondernas långsiktiga förvaltningsresultat och kostnader, samt deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och om fonderna har följt de regler som gäller.

Riksdagen konstaterar att buffertfondernas förvaltning gav ett minusresultat under 2018 på grund av den svaga börsutvecklingen. Precis som i tidigare granskningar konstaterar riksdagen att skillnaderna i kostnadsnivå mellan fonderna fortfarande är stora. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till en motion från allmänna motionstiden 2019 om att kraven på AP-fondernas hållbarhetsarbete bör skärpas.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-28 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:FiU6 (pdf, 256 kB) Webb-tv debatt om förslag: AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2018

Betänkande 2019/20:FiU1

Riksdagen sa ja till förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2020. Riksdagen antog också lagförslagen om ändringar i skatteregler i budgetpropositionen och sa ja till utgiftstaket för staten.

Utgifterna i regeringens förslag till budget för år 2020 uppgår till 1 069 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 116 miljarder kronor. Det innebär att det beräknade överskottet för 2020 i statens budget är blir 47 miljarder kronor.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens inriktning på den ekonomiska politiken: att få fler i arbete, att Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland, att välfärden ska stärkas, att hela landet ska växa och att tryggheten ska öka. Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning.

Budgetpropositionen bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 8
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-27 Beslut: 2019-11-27

Betänkande 2019/20:FiU1 (pdf, 31158 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens budget 2020 Rambeslutet

Betänkande 2019/20:CU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett lägre kapitalkrav för privata aktiebolag. Förslaget innebär att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor.

Förändringen i aktiebolagslagen medför att aktiebolagsformen blir mer tillgänglig för den som driver eller vill starta ett företag. Enligt riksdagen främjar förslaget företagande, särskilt inom tjänstesektorn där många företag har ett lägre kapitalbehov än i andra sektorer.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Lagändringen börjar gälla 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-28 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:CU5 (pdf, 256 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Betänkande 2019/20:FiU29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att banker och andra kreditinstitut ska säkra tillgången till bankomater och platser för dagskasseinsättning över hela landet. Syftet är att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som har svårt att använda andra betalningssätt.

Förslaget gäller banker med en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor. Post-och telestyrelsen ska enligt regeringens förslag övervaka att bankerna uppfyller kraven om att erbjuda kontanttjänsterna. Det handlar bland annat om antal, placering, öppettider och avgifter. Om en bank inte uppfyller sina skyldigheter ska Finansinspektionen kunna ingripa genom att besluta om en sanktionsavgift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-28 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:FiU29 (pdf, 833 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster