Dokument & lagar (7 229 träffar)

Betänkande 2019/20:FiU8

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att utreda hur en detaljerad statistik över hushållens tillgångar och skulder ska kunna byggas upp och användas, utan att den personliga integriteten och personuppgiftsskyddet åsidosätts.

Enligt Riksbanken innebär hushållens skuldsättning risker för det finansiella systemet och innebär i förlängningen ett hot den ekonomiska utvecklingen. Enligt Riksbanken är statistiken nödvändig för att kunna bedriva ett krisförebyggande arbete och motverka finansiell instabilitet. Sedan förmögenhetsskatten avskaffades 2007 saknas den typen av statistik, och myndigheter saknar idag lagstöd för att ta fram tillräckliga uppgifter.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-10-15 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:FiU8 (pdf, 137 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statistik över hushållens tillgångar och skulder

Betänkande 2019/20:CU2

Regeringen föreslår att fraktsedlar i elektronisk form ska kunna börja användas istället för fraktsedlar i pappersform vid internationella vägtransporter. Regeringen föreslår också att fraktsedlar i elektronisk form ska kunna användas vid inrikes transporter, om avsändaren och fraktföraren är överens om detta.

Användandet av fraktsedlar vid internationella godstransporter på väg är reglerat i fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (CMR-konventionen). Det är dock inte obligatoriskt att använda fraktsedlar vid inrikes transporter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-10-15 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:CU2 (pdf, 9796 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elektroniska fraktsedlar vid vägtransport

Betänkande 2019/20:SkU4

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i mervärdesskattelagen och i skatteförfarandelagen som gäller handel mellan företag inom EU. Anledningen är att anpassa svensk lag till EU-lag.

Ändringarna handlar bland annat om nya skatteregler för överföring av varor mellan EU-länder till så kallade avropslager. Med avropslager menas lager där på förhand kända köpare kan plocka varor vid behov. Ändringarna innebär också skärpta krav från undantaget från skatteplikt för säljaren.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-24 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:SkU4 (pdf, 1666 kB)

Betänkande 2019/20:FiU13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya och ändrade regler för pensionsstiftelser. Lagändringarna innebär ett genomförande av EU:s nya direktiv om tjänstepensioner.

För pensionsstiftelserna handlar ändringarna i huvudsak om bestämmelser om investeringar, företagsstyrning och information till nuvarande och kommande pensionärer.

Andra ändringar innebär att så kallade visselblåsare får samma sekretesskydd som redan gäller inom finansmarknaden.

Syftet med de nya EU-reglerna är bland annat att förbättra minimiskyddet och att skapa transparens och trygghet på tjänstepensionsområdet.

Ändringarna börjar gälla 15 december 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:FiU13 (pdf, 3371 kB)

Betänkande 2019/20:FiU17

Riksrevisionen har granskat fem myndigheters så kallade närståendetransaktioner, det vill säga när myndigheterna gör inköp från företag som har kopplingar till myndighetens anställda eller deras anhöriga. Regeringen konstaterar i en skrivelse att Riksrevisionens granskning visar på vikten av att utveckla de riskanalyser som myndigheter genomför i samband med inköp och av att ständigt vara uppmärksam på frågor om jäv och bisysslor.

Riksdagen har inga invändningar mot regeringens bedömningar. Den vill liksom regeringen lyfta hur viktigt det är att fortsätta arbeta för att minimera riskerna för förtroendeskadliga närståendetransaktioner inom staten. Riksdagen utgår från att myndigheterna kommer att ha Riksrevisionens rekommendationer i åtanke i det fortsatta utvecklingsarbetet och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:FiU17 (pdf, 127 kB)

Betänkande 2019/20:CU3

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. I skrivelsen redogör regeringen för sin syn på den så kallade systemgränsen för byggnaders energiprestanda. Systemgränsen är gränsen i eller runt byggnaden som definierar vad som ska räknas in som tillförd energi till byggnadens drift.

Regeringen gör bedömningen att byggreglerna på ett kostnadseffektivt sätt ska bidra till teknikneutrala val, som hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade, effektiv elanvändning i uppvärmningen och långsiktigt energieffektiva byggnader med bra klimatskärm. En byggnads klimatskärm är golv, tak, ytterväggar, fönster och dörrar. Dessutom ska reglerna ta hänsyn till effektutmaningen, det vill säga elsystemets förmåga att leverera effekt under årets alla timmar i elnäten.

Riksdagen delar regeringens bedömning. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-22 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:CU3 (pdf, 106 kB)

Betänkande 2019/20:FiU9

Riksdagen har granskat Riksrevisionens årliga rapport för 2019. Den årliga rapporten bygger bland annat på de 37 granskningsrapporter som publicerats under 2018.

Riksdagen konstaterar att rapporten fyller en viktig uppgift för riksdagen och att man även i framtiden ska arbeta för att belysa Riksrevisionens årliga rapport. Riksdagen konstaterar även att vissa iakttagelser återkommer år från år. Även om det inte finns några formella krav på regeringen att lämna en svarsskrivelse, menar riksdagen att det heller inte finns några hinder för att lämna kommentarer på revisionen i statens årsredovisning.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:FiU9 (pdf, 144 kB)

Betänkande 2019/20:FiU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med långsiktiga framtidsscenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadsområdet. Syftet har varit att granska om regeringen och myndigheterna har skapat förutsättningar för scenarier med tillräckligt god kvalitet för att riksdagen ska kunna fatta välinformerade beslut och om arbetet bedrivs koordinerat, transparent och effektivt. Granskningen visar att det finns betydande skillnader mellan myndigheternas scenarier, och att detta kan få konsekvenser för avvägningar och prioriteringar mellan olika statliga insatser. Riksrevisionen föreslår bland annat att det behövs generella riktlinjer för arbetet med framtidsscenarier.
Riksdagen konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:FiU7 (pdf, 134 kB)

Betänkande 2019/20:SkU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om hur tvister om dubbelbeskattning i ärenden om skatteavtal inom EU ska lösas. 2017 antog EU ett direktiv som innebär att det införs EU-gemensamma bestämmelser för hur sådana tvister ska lösas. Enligt bestämmelserna ska de berörda staterna i första hand försöka hitta en ömsesidig överenskommelse. Om det inte går kan medlemsstaterna under vissa förutsättningar inrätta en rådgivande kommitté som avgör tvisten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-09-26 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:SkU3 (pdf, 1901 kB)

Betänkande 2019/20:SkU2

Riksdagen godkände ett protokoll från 2018 om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet. 

Förändringarna innebär att nya internationella minimistandarder på skatteavtalsområdet införs. Det införs bland annat en bestämmelse som ger de berörda staterna möjlighet att neka en avtalsförmån i fall där det huvudsakliga syftet med en transaktion eller ett arrangemang var just att få förmånen. Dessutom utvidgas möjligheten att begära ömsesidig överenskommelse och det införs en ny bestämmelse som gör det möjligt för Färöarna att självständigt ändra i de bestämmelser som reglerar på vilket sätt landet ska undvika dubbelbeskattning.

De nya bestämmelserna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-09-26 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:SkU2 (pdf, 966 kB)

Betänkande 2019/20:FiU16

Regeringen föreslår en ny lag om upphandlingsstatistik och revideringar i flera lagar som rör upphandling. Syftet med förslaget är att få fram bättre nationell statistik om upphandling och innebär att samtliga upphandlingar i Sverige ska annonseras genom registrerade annonsdatabaser. Det ska också bli obligatoriskt med så kallad efterannonsering för alla upphandlingar.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen om upphandlingsstatistik föreslås börja gälla den 1 juli 2020. Ändringarna i lagarna om upphandling börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-15 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:FiU16 (pdf, 1997 kB)

Betänkande 2019/20:AU3

Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska få möjlighet att behandla de personuppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna sköta sina uppgifter på ett effektivt sätt, samtidigt som enskilda personers integritet skyddas. Därför införs en ny lag om detta. Myndigheten ska enligt de nya bestämmelserna få samla vissa typer av känsliga personuppgifter i den del av verksamheten som gäller kunskapsuppbyggnad, kunskapsspridning, utvärdering och analys.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-15 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:AU3 (pdf, 478 kB)

Betänkande 2019/20:SkU15

Koldioxidskatten och energiskatten sänks med totalt 15 öre per liter för bensin och med totalt 9,3 öre per liter för diesel. Sänkningen genomförs för att motverka ökade priser för konsumenterna när inblandningen av biodrivmedel kommer att öka i och med den reduktionsplikt som infördes 2018. Sänkningen görs också för att motverka ytterligare ökade priser som den årliga indexuppräkningen av koldioxid- och energiskattesatserna medför.

Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats. I samband med att reduktionsplikten infördes ändrades skattereglerna för bensin och diesel så att samma koldioxidskattenivå gäller för hela bränsleblandningen, oavsett hur mycket av blandningen som består av biobränsle. Tidigare har det inblandade biobränslet varit skattebefriat.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:SkU15 (pdf, 763 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sänkt skatt på drivmedel

Betänkande 2019/20:SkU11

Regeringen har föreslagit att utländska juridiska personer under vissa förutsättningar ska kunna få anstånd med betalningen av kupongskatt vid utdelningar, om de uppvisar underskott för samma år. Möjligheten att få anstånd med skatten ska gälla för utländska juridiska personer som hör hemma inom EU, eller andra länder som har vissa typer av överenskommelser eller avtal med EU eller Sverige. Anstånd kan beviljas av Skatteverket efter ansökan. Den juridiska personens resultat ska beräknas enligt svenska regler.

Förslaget är en följd av domen i ett mål i EU-domstolen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:SkU11 (pdf, 976 kB) Webb-tv debatt om förslag: Anstånd med kupongskatt i vissa fall

Betänkande 2019/20:CU1

3,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, samt konsumentpolitik. Bland annat ska 2,1 miljarder användas till investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Pengarna ska även användas till anslag för sex myndigheter, bland annat Boverket, Lantmäteriet och Konsumentverket. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till förslag i åtta motioner från allmänna motionstiden 2019 på området, bland annat alternativa budgetförslag. Motionerna rör även ett nytt bostadspolitiskt mål, ett nytt konsumentpolitiskt mål och kreditgarantier.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-05

Betänkande 2019/20:CU1 (pdf, 349 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Betänkande 2019/20:SkU12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny punktskatt på avfall som förbränns Skatten införs för att Sverige ska kunna nå de nationella klimatmålen och för att skapa en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering.

Skatten kommer att tas ut med 125 kronor per ton avfall. Under 2020 är dock skattesatsen 75 kronor per ton avfall, och under 2021 är skattesatsen 100 kronor per ton avfall.

Den nya lagen börjar gälla 1 april 2020.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:SkU12 (pdf, 860 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatt på avfallsförbränning

Betänkande 2019/20:SkU1

Ungefär 12,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet skatt, tull och exekution, det vill säga anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Skatteverket får drygt 7,9 miljarder kronor, Tullverket får drygt 2,1 miljarder och Kronofogdemyndigheten drygt 2 miljarder. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till sex förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:SkU1 (pdf, 384 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Betänkande 2019/20:CU8

Riksdagen sa nej till förslag i motioner om att utvärdera lagstiftningen om sjöfylleri. 2010 utvidgades straffansvaret för sjöfylleri och en nedre fast promillegräns infördes. Enligt riksdagen är tillämpningen av lagstiftningen nyligen utvärderad och därför finns inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2020-01-15 Beslut: 2020-01-15

Betänkande 2019/20:CU8 (pdf, 113 kB)

Betänkande 2019/20:SkU6

Regeringen har föreslagit ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Portugal som ska göra att dubbelbeskattning undviks och förhindra skatteflykt.

Ändringarna innebär att pension och liknande ersättning från tidigare enskild anställning också får beskattas i det land som ersättningen betalas ut ifrån, den så kallade källstaten. I den här typen av fall är det källstaten som genom avräkning ska se till att dubbelbeskattning inte sker. Om pensionen beskattas i det land där personen som tar emot pensionen är bosatt får pensionen börja beskattas i källstaten tidigast den 1 januari 2023. Det införs också nya internationella minimistandarder för skatteavtal.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya reglerna ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-05 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:SkU6 (pdf, 8139 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Portugal

Betänkande 2019/20:FiU14

Regeringen har lagt fram lagförslag om en effektivare flytträtt av försäkringssparande. De avgifter som försäkringsföretagen tar ut i samband med flytt är fortfarande i många fall omotiverat höga. Lagförslaget innebär bland annat att det införs nya regler i försäkringsrörelselagen som förtydligar och begränsar vilka typer av kostnader som företagen får ta ut avgifter för när en person flyttar sitt försäkringssparande. Dessutom innebär lagförslaget att det förtydligas i inkomstskattelagen att pensionsförsäkringar får flyttas utan att personens skatt påverkas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:FiU14 (pdf, 2170 kB) Webb-tv debatt om förslag: En effektivare flytträtt av försäkringssparande