Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om kulturmiljövård. En motion om konkurrensutsättning av Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningsverksamhet avslogs i avvaktan på en proposition i ämnet som Regeringskansliet aviserat. Övriga motioner handlade bland annat om placering av fornfynd, nya objekt på Unescos världsarvslista, bevarande av gamla hantverksyrken och inrättandet av ett kulturmiljöpedagogiskt centrum i Kalmar.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om spel- och lotterifrågor. Skälet är bland annat att regeringen arbetar med Lotteriutredningens betänkande Spel i en föränderlig värld (SOU 2006:11). Motionerna handlar om den reglerade spelmarknaden, annonsering och reklam för spel, direktiv till AB Svenska Spel, åldersgräns vid spel, begränsade öppettider för spel på värdeautomater, frivillig avstängning från olika typer av spel, Lotteriinspektionens arbete rörande illegal spelverksamhet, lagskärpning rörande illegal spelverksamhet, hantering av speltillstånd, kasinon, Internetspel och vadslagning på hundar.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om teater, dans och musik. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter. Motionerna handlar om lagskydd av det svenska språket, frågor om biblioteksverksamheten, Ordbok över Sveriges dialekter, det finska språkets ställning i den nya språkvårdsmyndigheten och stöd till litteratur och tidskrifter på invandrades och nationella minoriteters språk.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om idrottsfrågor. Motionerna handlar om breddidrott, jämställdhet, stora idrottsevenemang, OS, kampsporter, HBT-frågor, bolagisering och ersättningar för skador i samband med landskampsmatcher i fotboll.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om övergripande kulturfrågor. Motionerna handlar bland annat om prioritering av ungas kultur, HBT-kompetens inom kulturlivet, kultur och hälsa samt jämställdhetsfrågor.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om radio- och tv-frågor samt frågor om film och censur. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om public service, nordiskt utbyte av tv-sändningar, ökade resurser till Filmarkivet i Grängesberg, en översyn av censurlagstiftningen, så kallad barnvagnsbio samt lagstadgad åldersmärkning av datorspel.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om museer och deras verksamhet. I motionerna finns förslag om att samernas konstskatter ska återföras till de museum samerna själva anser lämpligast och att ett kulturarvscity ska inrättas i Vimmerby. Andra förslag på inrättande av nya museer eller uppgradering av existerande berör ett Alvar Aalto-centrum i södra Dalarna, ett Nobelmuseum, Skogsmuseet i Lycksele, Julita gård samt ett nationellt centrum för fotografi vid Västerbottens museum i Umeå. Flera förslag handlar om att uppmärksamma och informera om nazism, antisemitism och kommunismens brott. Främst handlar det om upplysningskampanjer, men i en motion föreslås även att de så kallade Kirunasvenskarnas öde ska kartläggas.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om stöd till ungdomsorganisationer och trossamfund. Skälet till att motionerna om stödet till ungdomsorganisationer avslogs är dels att Ungdomsstyrelsen utfärdat nya föreskrifter och allmänna råd, dels att det pågår en översyn av förordningen om statsbidraget och dels att flera utredningar pågår som berör frågan. Övriga motioner handlade om översyn av lagen om trossamfund, HBT-personers situation och synen på HBT-frågor i trossamfund och om att likställa religiösa och icke-religiösa livsåskådningsförbund när det gäller rätten till statsbidrag.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om folkbildning. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om tolkutbildning, kommuners och landstings ansvar för stöd till folkbildning, folkbildningens betydelse, ökat fokus på kvalitet och huvudansvaret för amatörkulturen.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på kulturområdet. Beslutet innebär att de centrala, statliga museernas fria entré begränsas till barn och ungdomar. Mer pengar går till folkbildningen och den kyrkoantikvariska ersättningen. Även stödet till Operan, Dramaten, Riksteatern och Drottningholms slottsteater räknas upp. Sändningstillstånden för Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR) kortas ned från 2012 till 2009. Anledningen är pågående förändringar i omvärlden och behovet av ett effektivt resursutnyttjande. I riksdagens tidigare beslut om tillståndsperioden låg målet att minst 65 procent av förstagångssändningarna med svenskt ursprung ska textas när perioden är slut. Riksdagen vill att samma krav på textningens omfattning ska gälla när tillståndsperioden nu förkortas. Riksdagen sade vidare ja till regeringens förslag att SVT ska kunna begära ersättning för offentlig visning av tv-sändningar i till exempel restauranger. Riksdagen begärde i våras att regeringen skulle utreda frågan (se 2005/06:28 ). Regeringen konstaterar nu att det inte går att inskränka SVT:s rätt till ersättning på grund av reglerna i upphovsrättslagen och internationella överenskommelser.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om bank- och försäkringsfrågor. Skälet är att riksdagen tidigare sagt nej till liknande motioner eller att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om finansiella företags rådgivning till konsumenter, kollektiva hemförsäkringar, kreditupplysning och inkassobolagens verksamhet.
Riksrevisionens styrelse har lämnat Riksrevisionens årliga rapport för 2006. Riksrevisorerna konstaterar att regeringen inte till fullo lever upp till sitt ansvar att på ett tydligt sätt styra den statliga förvaltningen och ge riksdagen tillräcklig information. Myndigheter och bolag behöver få tydligare förutsättningar för att kunna bedriva sina verksamheter effektivt. När det gäller regeringens återrapportering med anledning av Riksrevisionens granskning konstaterar finansutskottet att den successivt fördjupats under de tre år som den årliga rapporten lämnats. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
En ny lag om kapitaltäckning och stora exponeringar börjar gälla den 1 februari 2007. Lagen utformas som en ramlag och anger bland annat vilka metoder instituten får använda för att beräkna sin kapitalbas, sina kapitalkrav och sina högsta tillåtna nivåer för stora exponeringar. Den nya lagen innebär att två EU-direktiv, kreditinstitutsdirektivet respektive kapitalkravsdirektivet, genomförs. För finansiella företag som kreditinstitut och värdepappersbolag innebär krav på kapitaltäckning att företagen måste hålla en viss miniminivå på sitt kapital. Kapitalet ska utgöra en buffert och täcka risken för oväntade förluster.
Regeringen har redovisat AP-fondernas verksamhet under 2005. Redovisningen innehåller bland annat en sammanställning av fondernas resultat och årsredovisningar. Dessutom ingår en utvärdering av fondernas förvaltning sedan 2001, uppdelad på styrelsernas strategiska beslut och den operativa kapitalförvaltningen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer.
Riksdagen sade ja regeringens förslag på cirka 43 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet Statsskuldsräntor för 2007. Riksdagen godkände också att regeringen ska få överskrida anslagen Räntor på statsskulden respektive Riksgäldskontorets provisionskostnader om det blir nödvändigt nödvändigt för att uppfylla statens betalningsskyldigheter.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att anslagen för 2007 under utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommunerna ska uppgå till cirka 72,8 miljarder kronor. Utgiftsområdet omfattar statens bidrag till kommuner och landsting samt bidrag och avgifter i det kommunala utjämningssystemet. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. I utgiftsområdet ingår också bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Två motionsförslag avvisades med hänvisning till pågående utredningar. Det ena förslaget handlade om kommunalekonomisk utjämning och det andra om finansieringen av kommunernas insatser för personer med funktionshinder.
Granskningen av den förda penningpolitiken bör stärkas. Det är viktigt att riksdagens och finansutskottets roll i granskningen förstärks och tydliggörs. Det konstaterar finansutskottet i sin behandling av utvärderingen av den svenska penningpolitiken. Professorerna Francesco Giavazzi och Frederic Mishkin har gjort utvärderingen på uppdrag av utskottet. Riksdagen sade nej till två motioner om penningpolitiken och Riksbanken.
Riksdagen har beslutat att inte ingripa när det gäller finansförvaltningen i statliga fastighetsbolag. Riksrevisionens styrelse har granskat fem statliga bolags finansförvaltning och hittat brister i denna. Bolagen är Akademiska hus AB, Jernhusen AB, Specialfastigheter Sverige AB, Vasakronan AB och Vasallen AB. Riksrevisionen föreslår bland annat att regeringen mer aktivt följer och analyserar bolagens finansförvaltning. Riksdagen tycker det är viktigt att man tar bristerna på allvar men säger nej till Riksrevisionens förslag eftersom regeringen i budgetpropositionen för 2007 har skrivit att man ska göra något åt problemen.
