Sök

Det är regeringen som bestämmer över ID-kontroller som görs av buss-, tåg- och fartygspersonal. Föreskrifter som styr de här kontrollerna bör kunna förlängas direkt när giltighetstiden för tidigare föreskrifter gått ut. Det föreslår justitieutskottet i ett utskottsinitiativ.

Regeringen får bara bestämma om ID-kontroller för sex månader i taget. Beslutet om att förlänga kan idag tas först två veckor efter att giltighetstiden för tidigare beslut gått ut. Det blir alltså en karenstid på två veckor och under den tiden finns en risk att människosmugglare anpassar sin verksamhet, enligt utskottet. Därför bör den karenstiden tas bort.

Riksdagen sa ja till lagändringar om det här. Ändringarna börjar gälla från den 1 juli 2016.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

46, 135 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-07

Debatt

2016-06-08

Beslut

2016-06-08

Det ska bli svårare att missbruka någons identitetsuppgifter. Att få sina identitetsuppgifter utnyttjade är en stor integritetskränkning och skyddet mot det bör stärkas. Det anser regeringen som tagit fram förslag till ändringar i brottsbalken.

Lagändringarna innebär att det nya brottet olovlig identitetsanvändning införs. Med olovlig identitetsanvändning menas att någon använder en annan persons identitetsuppgifter utan att personen lämnat sitt samtycke. Regeringen föreslår även att brottet olaga förföljelse ska omfatta handlingar som handlar om olovlig identitetsanvändning.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 30 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Det ska i större utsträckning bli möjligt att straffa någon för ett brott som inte blivit fullbordat. Det rör sig om försök att begå ett brott men också om att förbereda ett brott genom att till exempel skaffa hjälpmedel eller uppmana någon att begå brottet. Den nya kriminaliseringen gäller flera brott, exempelvis grovt olaga hot, grovt vapenbrott och grov utpressning. Det ska också bli möjligt att i fler fall döma till fängelse i mer än två år när någon utfört denna typ av brott.

Med dagens regelverk är det svårt att straffa ledande personer som är inblandade i brott som begås i organiserade sammanhang. Riksdagen håller med regeringen om att lagen bör ändras så att ledande personer kan straffas om de inte försökt att förhindra att brott begås. Det får dock inte ha varit farligt för personen eller dennes närstående att förhindra brottet.

Riksdagen sa ja till alla de förslag som regeringen lämnat om bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-11

Debatt

2016-05-12

Beslut

2016-05-18

Riksdagen gjorde tre tillkännagivanden till regeringen inom området straffrätt. Tillkännagivandena handlar om fridskränkningsbrott, hedersrelaterade brott och systematiska stölder.

Den 1 juli 2013 skärptes straffen för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Riksdagen anser att effekterna av den här straffskärpningen bör utvärderas. Om det visar sig att reformen inte fått avsedd effekt kanske straffen bör skärpas ytterligare. Därför uppmanade riksdagen regeringen att utvärdera straffskärpningen.

Ett stort antal personer lever under hot från sina anhöriga på grund av en så kallad hederskultur. Riksdagen anser att samhället med kraft bör markera mot dessa brott. Den lagstiftning som anknyter till hedersrelaterade brott bör ses över i syfte att motverka sådana brott och öka antalet åtal. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen vill även att den så kallade straffrabatten ses över. Om en person samtidigt döms för flera brott innebär det i praktiken att straffet inte motsvarar de olika brottens sammanlagda straffvärde. Det sker istället en viss begränsning av påföljden och personen får så kallad straffrabatt. En ny brottsrubricering som tar sikte på systematiska stölder bör också införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om detta till regeringen. Bakgrunden till beslutet är systematiska stölder som drabbar företagare och boende på landsbygden.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

59

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

21, 77 minuter

Justering

2016-04-05

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-14

Polisen borde ha rätt att söka igenom båtar efter vapen och andra farliga föremål. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen att se över denna möjlighet. I dag har polisen enbart rätt att söka igenom misstänkta fordon på land utan att begära en husrannsakan.

Uppmaningen är ett av fem tillkännagivanden som riksdagen nu riktar till regeringen.

Två av tillkännagivandena handlar om vapenlicenser. Riksdagen tycker att ansökan om vapenlicens borde ske digitalt och att handläggningstiderna för licensärenden måste kortas. Riksdagen anser vidare att regeringen ska jobba mer för att licensprövningarna blir mer enhetliga i landet.

Riksdagen vill också att det så kallade danstillståndet tas bort. I dag krävs tillstånd för att få anordna en offentlig danstillställning, även om den inte anordnas på offentlig plats. Det innebär en stor administrationsinsats både från polisens och arrangörens sida och därför vill nu riksdagen slopa tillståndskravet. Riksdagen uppmanar därför regeringen att se över denna möjlighet.

Det femte tillkännagivandet handlar om att en del av de uppgifter som polisen har i dag borde kunna läggas på andra myndigheter. Riksdagen uppmanar här regeringen att återuppta en nedlagd utredning om att renodla polisens arbete.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal motioner som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om gränskontroller, flyktingspionage, pass och datalagring.

Behandlade dokument

99

Förslagspunkter

66

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

17, 78 minuter

Justering

2016-04-05

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-14

Regeringen borde ta initiativ till att skapa en brottsofferportal för dem som drabbats av bedrägerier och identitetsstölder. Det anser riksdagen som, i ett tillkännagivande, uppmanar regeringen att börja driva frågan.

En identitetskapning innebär en stor kränkning för den personliga integriteten och den drabbade tvingas dessutom ägna stora ansträngningar för att själv ordna upp i situationen. Det menar riksdagen, som pekar på att den drabbade måste spärra sina identitetsuppgifter hos i princip alla kreditupplysningsföretag. Detta för att skydda sig mot att någon tar lån i den enskildes namn.

Riksdagen tycker att mer behöver göras för att försvåra för de kriminella och minska de skador som identitetsstölderna skapar. Därför anser riksdagen att regeringen borde ta initiativ till att skapa en brottsofferportal där de drabbade dels skulle kunna hitta information och dels skulle kunna spärra sina identitetsuppgifter.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om tvångsäktenskap och kontaktförbud.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

42

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

11, 56 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-07

Den som sitter i fängelse för våldsbrott ska vara tvungen att gå ett behandlingsprogram. Den som vägrar ska få sämre möjligheter till permission och villkorlig frigivning. För dem som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående ska behandlingsprogram vara ett krav för villkorlig frigivning. Det anser riksdagen som gör ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Riksdagen sa nej till flera andra motioner som bland annat handlar om häktning, restriktioner för häktade, återfallsförebyggande arbete, villkorlig frigivning och elektronisk övervakning. Det eftersom det redan pågår arbete inom området och riksdagen har behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

23

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

19, 61 minuter

Justering

2016-03-10

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om unga som begår brott. Motionerna tar upp frågor om brottsförebyggande arbete, handläggningstider, påföljder och sänkt ålder för när någon kan dömas till straff.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

16

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

27, 75 minuter

Justering

2016-03-03

Bordläggning

2016-03-09

Debatt

2016-03-10

Beslut

2016-03-16

För att minska missbruket av svenska pass ska begränsningar i passlagen införas från och med april. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Begränsningarna innebär bland annat att svenska medborgare som mest ska kunna få tre pass under en femårsperiod. I dag finns det inte några sådana begränsningar. Förändringen innebär också att giltighetstiden för barnpass förkortas och att ett pass återkallas när ett provisoriskt pass utfärdas.

Riksdagen tycker dock att samma begränsningar borde gälla för andra resehandlingar som utfärdas i Sverige. Det handlar då om främlingspass som Migrationsverket ger till de flyktingar som inte kan få pass från sitt hemland. Det handlar också om resedokument som Migrationsverket utfärdar till statslösa.

I ett tillkännagivande uppmanas därför regeringen att återkomma med ett förslag om begränsningar för även dessa resehandlingar.

Regeringen uppmanas samtidigt att se över regelverket kring uppehållstillståndskort. Riksdagen anser att en översyn bör göras för att motverka missbruk även här.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen vill att rättsväsendet får större möjligheter att förhindra terrorismresor. I andra länder finns möjligheten att återkalla eller tillfälligt dra in passet. Riksdagen anser att denna möjlighet bör prövas också i Sverige, till exempel genom att det blir möjligt att återkalla eller tillfälligt dra in passet för den som är misstänkt för att förbereda eller ha påbörjat en resa i terrorismsyfte. Riksdagen har därför i ett så kallat tillkännagivande gett regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Riksdagen sa också ja till förslag från regeringen om straff för den som tar emot utbildning som gäller terroristbrott, eller som reser till ett annat land än där man är medborgare för att ge eller ta emot utbildning samt begå eller förbereda terroristbrott. Regeringens förslag om straff gäller också den som finansierar en sådan resa eller som finansierar en person eller en organisation som begår terroristbrott. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 106 minuter

Justering

2016-02-04

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att effektivisera och förbättra domstolsprocessen. Syftet är att i större utsträckning anpassa handläggningen av mål och ärenden till förhållandena i det enskilda fallet.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Möjligheten för domstolar att hänvisa till ljud- och bildinspelningar ökar. Inspelningarna ska exempelvis kunna användas vid en kommande huvudförhandling så att inte brottsoffret eller vittnet behöver komma till domstolen upprepade gånger.
• Hovrätterna får utökade möjligheter att avgöra brottmål utan huvudförhandling för att öka flexibiliteten i handläggningen.
• Bestämmelserna om en parts frånvaro vid huvudförhandling i hovrätt blir tydligare.
• Tingsrätterna ska i högre grad upprätta sammanställningar av parternas ståndpunkter för att effektivisera handläggningen.
• Högsta domstolens förutsättningar för prejudikatbildning stärks.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

EU-kommissionen vill ändra reglerna i EU:s vapendirektiv. Riksdagen tycker att förslaget går för långt och att det strider mot subsidiaritetsprincipen på flera punkter. Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Syftet med kommissionens förslag är bland annat att förhindra att skjutvapen används vid terroristbrott och annan grov brottslighet. Förslaget innehåller ett antal skärpningar i förhållande till det nuvarande vapendirektivet: helautomatiska vapen och vissa halvautomatiska vapen förbjuds, tidsbegränsade tillstånd ska införas för vissa vapen, obligatorisk läkarkontroll ska göras i samband med tillståndsprövning och privatpersoners handel på internet med vapen ska enligt förslaget begränsas.

Riksdagen anser att EU-förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen på ett övergripande plan men strider samtidigt i flera delar mot principen. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån, så nära medborgarna som möjligt. Det är tveksamt om målet med vapendirektivet kräver regler på den detaljnivå och i alla de frågor som kommissionen föreslår.

Riksdagen ifrågasätter också effektiviteten av några av de åtgärder som kommissionen föreslår. Till exempel är förslagen om tidsbegränsade tillstånd för vissa vapen och obligatoriska läkarundersökningar vid tillståndsprövning betungande åtgärder för både myndigheter och den enskilde personen, som till exempel en jägare eller sportskytt. Det är oklart hur dessa regelskärpningar bidrar till att öka säkerheten för EU:s medborgare.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 41 minuter

Justering

2016-01-21

Bordläggning

2016-01-26

Debatt

2016-01-27

Beslut

2016-01-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till rättsväsendet för 2016. Totalt går knappt 42 miljarder kronor till detta utgiftsområde. Polismyndigheten får knappt 22 miljarder kronor, Kriminalvården drygt 8 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 5 miljarder kronor.

Riksdagen gav också nio uppdrag till regeringen. Riksdagen vill se

• en uppföljning av den nya polisorganisationen
• redovisning av åtgärder för en effektivare polis
• redovisning av åtgärder för ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden
• en minimibemanning på 20 000 poliser
• en översyn av kriminalvårdens kostnader
• att polismyndigheten blir mer tillgänglig för allmänheten
• att polisen ökar sin närvaro på internet
• att brottsutredningar, uppföljningar och återkopplingar till brottsoffer förbättras
• en redovisning av åtgärder för bättre information om vittnesstöd.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

60

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

51, 130 minuter

Justering

2015-12-08

Bordläggning

2015-12-14

Debatt

2015-12-15

Beslut

2015-12-15

Riksdagen har behandlat skrivelsen Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism där regeringen redovisar en ny nationell strategi mot terrorism.

I samband med behandlingen av skrivelsen beslutade riksdagen att göra två tillkännagivanden till regeringen:

• Det bör vara brottsligt att förbereda, påbörja eller genomföra en resa till ett annat land i syfte att utföra, planera, förbereda eller delta i terroristhandlingar, eller att ge eller få terroristträning. Detsamma gäller för finansiering av terrorism. Kriminalisering av medverkan i andra stödfunktioner inom en terroristorganisation bör också övervägas. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett lagförslag om detta.
• I den nya strategin mot terrorism skriver regeringen att det förebyggande arbetet ska vara i fokus för Sveriges internationella arbete mot terrorism och att det arbetet ska bedrivas inom ramen för FN. Enligt riksdagen borde fokus i första hand vara att säkerställa ett bra och fungerande samarbete inom EU.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

26

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

19, 100 minuter

Justering

2015-12-01

Bordläggning

2015-12-04

Debatt

2015-12-07

Beslut

2015-12-09

Svensk lag ska anpassas till EU:s brottsofferdirektiv. EU:s direktiv sätter upp mål som de olika EU-länderna ska följa genom sin egen lagstiftning. Riksdagen beslutade om följande ändringar för att de svenska reglerna ska följa EU:s regler:

• Om ett brottsoffer i ett brottmål, en målsägande, inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid rättegången.
• Domstolen ska på begäran översätta en handling eller de viktigaste delarna av den, om en översättning behövs för att målsäganden ska kunna ta till vara sin rätt.
• En målsägande kan alltid begära att bli informerad om tid och plats för rättegång.

Ändringarna börjar gälla den 1 november 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 36 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-16

EU:s gemensamma databas, VIS, har tagits fram för att bland annat förenkla visumhantering och underlätta gränskontroller. I databasen finns personuppgifter, foto och fingeravtryck på den som ansöker om visum. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att brottsbekämpande myndigheter ska  få tillgång till uppgifter i VIS, om syftet är att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott samt andra grova brott. Möjlighet att göra en sökning i databasen gäller under vissa begränsade förutsättningar. Polismyndigheten är den centrala enhet som ska hantera myndigheternas förfrågan om sökning i VIS.

Lagändringen innebär att Sveriges regler anpassas till gällande EU-rätt. Ändringar görs bland annat i lagen om internationellt polisiärt samarbete.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 32 minuter

Justering

2015-04-28

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Rättegångar måste kunna genomföras på ett effektivt och säkert sätt. Därför ger riksdagen regeringen i uppdrag att utreda hur reglerna för ordning och säkerhet vid domstolarna kan skärpas och bli tydligare. Regeringens utredning bör bland annat överväga ett förbud mot att bära symboler som kan uppfattas som hotfulla vid rättegångar och lämna förslag på regler för hur elektronisk utrustning som mobiltelefoner och kamerautrustning får användas i rättssalen.

Riksdagen uppmanar också regeringen att så fort som möjligt lämna förslag om att det i vissa fall ska bli tillåtet att kameraövervaka vilt, som till exempel vildsvin och mårdhundar, utan att söka tillstånd. Förslagen kom i samband med att riksdagen behandlade olika motioner som rör domstolarnas arbete och så kallad processrätt. Riksdagen sade nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

32

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

26, 77 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag om skärpta regler för villkorlig frigivning för dem som återfallit i likartad brottslighet.

Enligt nuvarande regler ska en dömd person friges villkorligt när minst två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff är avtjänat, om det inte finns synnerliga skäl mot frigivning. Justitieutskottet som har förberett riksdagens beslut anser att återfall i brottslighet är ett stort problem och menar därför att personer som har återfallit i likartad brottslighet bör vara frihetsberövade längre tid än så. Den som återfallit i likartad brottslighet bör avtjäna minst tre fjärdedelar av det nya straffet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om kriminalvårdsfrågor.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

18

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

10, 40 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-26

Riksdagen gav regeringen 17 uppdrag inom straffrättsliga frågor. Bland annat vill riksdagen se att straffen för allvarliga våldsbrott, människohandel och koppleri skärps samt att den nuvarande så kallade straffrabatten minskas. Riksdagen vill också att ett nytt brott, inbrottsstöld, ska införas.

Utöver detta gav riksdagen regeringen uppdrag när det gäller bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet, synnerligen grovt narkotikabrott, id-stölder, så kallade bluffakturor, sexualbrott mot barn, kränkningar och hot på internet, försök till häleri samt sexköp.

Beslut om uppdragen, tillkännagivandena, gjordes i samband med att riksdagen behandlade knappt 150 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2014 om straffrättsliga frågor.

Behandlade dokument

77

Förslagspunkter

72

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

24, 83 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlar om våldsbrott och brottsoffer. I samband med detta uppmanar riksdagen regeringen att utreda om kraven för elektronisk fotboja vid kontaktförbud kan vara för höga.

De övriga motionerna tar bland annat upp frågor om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, barn som brottsoffer och skadestånd. Riksdagen säger nej till dessa motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

23

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

11, 45 minuter

Justering

2015-02-17

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-05