Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om straffrättsliga frågor. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat brott, påföljder, preskription och förverkande.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om processrättsliga frågor. Skälet är att gällande lagar och regler är ändamålsenliga eller att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om användning av tvångsmedel, åtal, vittnen och målsägande, rättshjälp, rekrytering av nämndemän samt processrättsliga frågor med internationell anknytning.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om kriminalvårdsfrågor. Skälet är att gällande lagar och regler är ändamålsenliga eller att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om verkställighetsplaner, utbildning, behandlingsinnehåll, intagna kvinnors särskilda behov, situationen för långtidsdömda, villkorlig frigivning, permissioner, kriminalvårdarutbildning, häkteslagstiftning och frågor om narkotikasatsningen inom kriminalvården.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om polisen. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om polisens organisation och arbetsmetoder, antagningen till och innehållet i polisutbildningen, ledarskap inom polisen samt ordningsfrågor.
Regeringen har redovisat för riksdagen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2005 - 30 juni 2006. I skrivelsen redogör också regeringen för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet för att motverka terrorism. Skrivelsen lämnas varje år till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Regeringen har i en skrivelse redovisat användningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2005. Skrivelsen lämnas varje år till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att godkänna ett utkast till rådsbeslut om andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II). Informationssystemet är främst ett efterlysnings- och spaningsregister som till exempel gör det möjligt för polisen att efterlysa brottslingar och försvunna personer inom Schengenområdet. Utkastet, som har upprättats inom EU, handlar om hur det nya systemet ska inrättas, drivas och användas. Förutom tekniska förändringar innebär SIS II bland annat att nya kategorier av uppgifter ska kunna registreras i syfte att effektivisera brottsbekämpningen. Dessutom kommer kontrollen av att registrerade uppgifter används på föreskrivet sätt bli bättre, vilket stärker skyddet för enskildas personliga integritet. Det nuvarande systemet anses vara tekniskt föråldrat och klarar inte kommande behov.
För att minska de illegala vapnen i Sverige införs en tillfällig vapenamnesti under perioden mars-maj 2007. Vapenamnestin innebär att personer som har skjutvapen eller ammunition utan att ha rätt till det slipper åtal om de frivilligt lämnar in vapnen eller ammunitionen till polisen.
Riksdagen antar regeringens förslag till ändring i bestämmelsen om dataintrång. Sverige behöver göra vissa lagändringar för att leva upp till EU:s rambeslut om angrepp mot informationssystem. Det innebär till exempel att den som olovligt blockerar datauppgifter så att de blir omöjliga att komma åt ska dömas för dataintrång. Straffet blir böter eller fängelse i högst två år. Även den som allvarligt stör driften av ett datasystem ska straffas. Enligt förslaget ska lagändringarna börja gälla den 1 juni 2007.
Riksdagen håller med regeringen och godkänner FN:s konvention mot korruption. Konventionen syftar till att länderna effektivt ska förebygga och bekämpa korruption. I konventionen anges vilka brott det gäller. Riksdagen bedömer liksom regeringen att svensk rätt uppfyller konventionens krav och att det därför inte behövs några lagändringar.
Regeringen har beslutat att genomföra vissa förändringar av tingsrättsorganisationen i Stockholms län. Förändringarna börjar gälla den 1 april 2007 och innebär bland annat att Stockholms kommun ska delas upp i tre tingsrätters domsagor. Domsaga kallas det område där en tingsrätt verkar. Regeringen anser att om en del av en kommun ska ingå i en domsaga bör domsagan för denna del bestämmas efter församlingsindelningen. De nuvarande reglerna för vilken tingsrätt som är behörig baserad på församlingsindelningen kan då gälla för fysiska personer och då det är av betydelse var något ägt rum eller finns. När det gäller behörighetsregler för juridiska personer kan befintliga regler inte tillämpas direkt på en indelningsgrund baserad på församlingsindelningen. Riksdagen beslutade därför om kompletterande regler för hur behörig tingsrätt för juridiska personer ska bestämmas. Riksdagen beslutade också om ändringar som handlar om fördelning och val av nämndemän i kommuner som ingår i flera tingsrätters domsagor.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om våldsbrott och brottsoffer. Motionerna handlar bland annat om besöksförbud och andra brottsförebyggande åtgärder till skydd för hotade personer, hjälp och stöd till brottsoffer samt frågor om brottsskadeersättning.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 30,8 miljarder kronor i anslag till rättsväsendet. De största anslagen går till polisen (drygt 16,7 miljarder kronor), domstolarna (drygt 4,2 miljarder kronor) och Kriminalvården (knappt 6,1 miljarder kronor).
Tjänstemän vid Kustbevakningen ska, på samma sätt som polisen, i enklare fall få besluta om böter, det vill säga föreläggande av ordningsbot. Syftet är att förseelser till sjöss ska kunna handläggas mer effektivt och att polisen ska kunna använda sina resurser till annat. Vidare ska bestämmelserna om jäv i rättegångsbalken för åklagare även gälla för Kustbevakningens, Skatteverkets och Tullverkets anställda i den brottsbekämpande verksamheten. Syftet är att säkerställa objektivitet i myndigheternas brottsbekämpande verksamhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2006.
En ny lag ska ge livstidsdömda rätt att ansöka om tidsbestämt straff. Ansökningarna ska prövas i domstol. Den nya lagen ska skapa ett klarare och tydligare system för både livstidsdömda och kriminalvården. Samtidigt stärks de livstidsdömdas rättssäkerhet. Med dagens system får regeringen, enligt grundlagen, genom nåd omvandla en livstidsdom till ett tidsbestämt straff. Ingen kan kräva att bli benådad eller att få ta del av skälen till ett beslut om nåd. Antalet livstidsdomar ökar stadigt. En anledning kan vara en lagändring 1992 som minskade möjligheterna att döma till rättspsykiatrisk vård. För närvarande avtjänar cirka 140 personer fängelse på livstid, samtliga för mord. Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2006.
DNA-tekniken ska kunna användas oftare för att klara upp brott. Det innebär ett regeringsförslag som riksdagen sagt ja till. Riksdagen poängterar vikten av att fler brott klaras upp. DNA-tekniken ökar den möjligheten. Med de nya bestämmelserna har polisen möjlighet att ta DNA-prov på alla som skäligen kan misstänkas för brott där straffet kan bli fängelse. Dessutom kommer polisen också att kunna ta DNA-prov på personer som inte själva är skäligen misstänkta för ett brott men där det finns synnerliga skäl att anta att provtagningen är av betydelse i en brottsutredning. Fler DNA-profiler kommer med de nya reglerna att kunna sparas i DNA-registret. Alla som dömts till annat straff än böter får registreras. Dessutom får en person som är skäligen misstänkt för ett brott där straffet kan bli fängelse registreras i ett separat utredningsregister. Det är endast dömda personer som blir kvar i DNA-registret. Prover som tagits på personer som inte längre är misstänkta för brott ska förstöras så snart målet eller ärendet är avslutat. Samma sak gäller uppgifter som har lagrats i utredningsregistret. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.
Varje EU-land ska vara skyldigt att betala ersättning till den EU-medborgare som råkar ut för ett våldsbrott i landet. Det är innebörden av EU:s brottsofferdirektiv, som nu genomförs i svensk lag. Den svensk som råkat ut för ett våldsbrott i ett annat EU-land kan ansöka om ersättning från det landet via svenska Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten har bland annat möjlighet att komplettera ersättningen så att den når upp till den nivå som följer svensk praxis. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2006.
Behandlingen av regeringens förslag till ändringar i sekretesslagen i proposition 2005/06:178 Hemlig rumsavlyssning skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Lagförslagen avgörs tillsammans med de övriga lagförslagen i propositionen, som riksdagen tidigare beslutat har beslutat ska vila i minst tolv månader (se 2005/06:JuU26 ).
Riksdagen sade ja till regeringens förslag att slopa kravet på att poliser som utfärdar bötesförelägganden måste skriva under dem. Det innebär att utfärdandet kan ske elektroniskt. Syftet med beslutet är att effektivisera hanteringen av ordningsböter, särskilt vid trafiköverträdelser som registreras genom automatisk trafiksäkerhetskontroll. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.
