Sök

Riksdagen menar att Försäkringskassans nya metod för att bedöma arbetsförmåga bör utvärderas grundligt innan den försöksverksamhet som pågår i dag utvidgas till fler landsting. Därför uppmanade riksdagen regeringen att göra en utvärdering av de försök som hittills gjorts med metoden och sedan återkomma till riksdagen. Tillkännagivandet kommer med anledning av ett initiativ från socialförsäkringsutskottet.

Försäkringskassans nya metod kallas aktivitetsförmågeutredning, AFU, och ska bedöma arbetsförmåga för de som varit sjukskrivna i 180 dagar. Metoden har testats under 2011 och 2012. Riksdagen konstaterar att metoden har mötts av kritik från flera håll. Samtidigt har Försäkringskassan meddelat att man utan vidare utvärdering kommer att utvidga försöksverksamheten med metoden till åtta landsting. Innan detta sker måste metoden utvärderas grundligt, anser riksdagen. Framför allt är det viktigt att ta reda på om metoden uppfyller kravet på att varje ärende ska prövas individuellt.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

26, 70 minuter

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner går alltför långt. Sverige deltar inte i samarbetet, men finansinstitut i Sverige ska ändå beskattas i vissa fall. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och skickade ett motiverat yttrande till EU.

EU har tidigare sagt ja till att låta elva EU-länder inleda ett fördjupat samarbete om skatt på finansiella transaktioner. De länder som deltar i samarbetet är Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien. Enligt EU-kommissionens förslag ska all finansiell handel med anknytning till de elva samarbetsländerna kunna beskattas. Det betyder att finansinstitut i Sverige ska beskattas då de handlar med en part som finns inom samarbetsområdet. Handel mellan parter inom Sverige ska också kunna beskattas om den sker med sådana finansiella instrument som har sitt ursprung inom det fördjupade samarbetet.

Riksdagen anser att den delen av förslaget som rör beskattning av aktörer i länder som inte deltar i samarbetet är problematisk. Det är enligt riksdagen oklart hur en sådan beskattning ska fungera rättsligt och praktiskt. Därför är det också svårt att bedöma vilka effekter förslaget kommer att få. Riksdagen anser att förslaget är oklart och att det går längre än vad som är nödvändigt för att nå målen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 57 minuter

Justering

2013-04-09

Debatt

2013-04-11

Beslut

2013-04-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om punktskatter och några motioner som lämnats med anledning av regeringens proposition Investeringar för ett starkt och hållbart trafiksystem. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om energi- och koldioxidskatt i allmänhet, skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel, jordbrukets drivmedelsskatter, skatt på fartygsbränsle och miljöskatt på flyg, fordonsskatt, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak. Andra frågor som tas upp är privatinförsel av alkohol och försäljning i exportbutiker, tobaksskatt och flyttning av punktskattepliktiga varor, skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt skatt på fluorerade växthusgaser. Motionerna innehåller också förslag om skatt på avfall som deponeras och på avfallsförbränning samt skatt på naturgrus, animaliska livsmedel, lotterier, socker och fett, frukt och grönt samt gruvverksamhet.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

20

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

26, 107 minuter

Justering

2013-03-05

Debatt

2013-03-20

Beslut

2013-03-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om mervärdesskatt. Motionerna tar bland annat upp frågor som rör skattesatser samt reglerna för avdragsrätt och för ideell verksamhet.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 213 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2013. I området ingår anslag till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (cirka 94 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 40 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 78 miljarder kronor).

Beslutet innebär bland annat följande:

• Egenföretagare ska kunna välja en karenstid på en dag. Tidigare har den kortaste karenstiden för egenföretagare varit sju dagar. Även egenföretagare som blir arbetslösa ska ha en karensdag.
• Den som har aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga ska kunna pröva på att arbeta eller studera i upp till två år utan att förlora rätten till ersättning, oavsett hur länge han eller hon ursprungligen skulle få ersättning. Den som prövar på att arbeta ska under två år kunna få ut 25 procent av aktivitetsersättningen, i stället för under ett år som i dag.
• Bostadstillägget till pensionärer höjs med 170 kronor per månad för ogifta som har fyllt 65 år. Den skäliga levnadsnivån för ogifta som fyllt 65 år och har särskilt bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd höjs med samma belopp.
• Föräldrapenningen på grundnivån höjs från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag. Det så kallade vab-intyget som visar att barnet varit frånvarande från förskolan eller skolan krävs inte längre för att få rätt till tillfällig föräldrapenning.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

37

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

134, 275 minuter

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Det betyder drygt 10 miljarder kronor i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2013.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-06

Vissa regler som gäller socialavgifter ändras. En person som är anställd av en utländsk arbetsgivare som inte har kontor i Sverige kan ingå ett så kallat socialavgiftsavtal med arbetsgivaren. I stället för att arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter i Sverige betalar den anställde själv sina socialavgifter i form av egenavgifter, samma typ av socialavgifter som egenföretagare betalar. Det här ändras nu så att den anställde i stället ska betala arbetsgivaravgifter.

I dag betalas egenavgifter enbart på sådana inkomster som inkomstbeskattas i Sverige. Det betyder att egenföretagare och anställda med socialavgiftsavtal som inte är skattskyldiga i Sverige inte betalar några socialavgifter, trots att de i vissa fall omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet. Det här ändras så att egenavgifter betalas på alla avgiftspliktiga inkomster, inte bara på sådana inkomster som man betalar skatt för i Sverige.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2013 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 42 minuter

Beredning

2012-11-22

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Riksrevisionens har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskatt. Skatteutskottet har granskat en skrivelse där regeringen behandlar Riksrevisionens rapport. Enligt rapporten är utgifterna för klimatrelaterade skatter ojämnt fördelade. Näringslivet orsakar ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen, men hushållen betalar nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. De företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter betalar i praktiken mycket lite för utsläppen. Enligt rapporten saknas en sammanhållen bild av de klimatrelaterade skatternas kostnader och effekter, eftersom ingen myndighet har ett helhetsansvar för rapporteringen.

Regeringen instämmer delvis i det Riksrevisionen säger. Principen om att förorenaren ska betala är en utgångspunkt i miljö- och klimatpolitiken, och därför är koldioxidskatten viktig. Regeringen betonar också att EU:s system för handel med utsläppsrätter är det viktigaste verktyget för att minska utsläppen bland de företag som ingår i systemet. Koldioxidskatt ska i princip inte användas i det systemet. Regeringen fortsätter arbetet med att göra styrningen mer effektiv. Man håller med Riksrevisionen om att ansvaret för samordningen på området är en viktig fråga. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 71 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

41, 1 minuter

Justering

2007-05-08

Debatt

2007-05-23

Beslut

2007-05-23

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

47

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

57, 1 minuter

Beredning

2007-03-22

Justering

2007-04-24

Debatt

2007-05-09

Beslut

2007-05-09

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

36, 1 minuter

Beredning

2007-04-10

Justering

2007-04-24

Debatt

2007-05-09

Beslut

2007-05-09

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

55, 137 minuter

Justering

2007-02-27

Debatt

2007-03-14

Beslut

2007-03-14

Behandlade dokument

87

Förslagspunkter

52

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

136, 377 minuter

Justering

2006-12-05

Debatt

2006-12-19

Beslut

2006-12-20

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

27, 69 minuter

Justering

2006-12-05

Debatt

2006-12-20

Beslut

2006-12-21

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

68, 183 minuter

Justering

2006-11-30

Debatt

2006-12-11

Beslut

2006-12-13