149 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens protokoll, EU-nämndens uppteckningar, Kommittéberättelser, Utskottens protokoll, Utskottens verksamhetsberättelser, 2010/11, Miljö- och jordbruksutskottet, Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, Sammansatta utrikes- och socialutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter relevans
Riksdagen har tidigare beslutat att en ny modernare försäkringsrörelselag ska börja gälla den 1 april 2011 (se 2010/11:FiU8 ). Skattereglerna anpassas nu till den nya lagen. De nya reglerna innebär bland annat att försäkringsföreningar, som tidigare hette understödsföreningar, i de flesta fall ska betala skatt på samma sätt som försäkringsbolag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering.
Omvänd skatteskyldighet införs i handeln med utsläppsrätter för växthusgaser. Det betyder att den som köper utsläppsrätter ska redovisa och betala mervärdesskatten, momsen, i stället för att säljaren gör det. Syftet är att göra det svårare att fuska med skatterna. Bakgrunden till lagändringen är ett nytt EU-direktiv som kom till efter att flera EU-länder haft problem med skattebedrägerier i handeln med utsläppsrätter. Det nya direktivet tillåter omvänd skattskyldighet fram till den 30 juni 2015. Köparen blir skyldig att betala in momsen direkt till staten och pengarna går aldrig via säljaren, vilket gör att han eller hon inte kan försvinna med pengarna.
Den som importerar varor till EU ska betala mervärdesskatt. Men det finns undantag. Om varorna efter importen transporteras inom EU till en köpare eller till ett företags egen verksamhet i en annat EU-land så behöver man inte betala mervärdesskatt. Nya regler innebär bland annat att den som vill slippa mervärdesskatt måste ange två registreringsnummer till moms när varorna efter importen omsätts eller överförs till ett annat EU-land. Tullverket ska kunna kräva bevis om överföringen. Syftet är att bekämpa skattefusk. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2011.
Skatten på cigaretter består av dels en fast skatt per cigarett, dels en skatt som är relaterad till priset. Förhållandet mellan de två delarna läggs om den 1 januari 2011, så att styckeskatten höjs medan den prisrelaterade skatten sänks. Den prisrelaterade skatten beräknas i dag utifrån priset, inklusive skatter, på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. I fortsättningen ska skatten beräknas utifrån det genomsnittliga detaljhandelspriset på alla cigaretter som säljs i landet. Ändringen påverkar inte den totala skatten på cigaretter, men den gör att den totala skatten blir mindre beroende av priset på cigaretter. Samtidigt avskaffas den nationella minimiskatten som i dag finns på lågpriscigaretter. Skatten på lågpriscigaretter kommer att vara densamma som på vanliga cigaretter. Skatten på alla tobaksprodukter och styckeskatten på cigaretter räknas varje år om utifrån konsumentprisindex.
Den som lagrar flygfotogen på flygplats ska kunna ansöka om att bli så kallad upplagshavare för flygfotogen utan att behöva ha en viss lagringskapacitet. Det ska förbättra de små flygplatsernas konkurrenskraft. På stora flygplatser tankar flygbolagen sina plan hos så kallade upplagshavare. Upplagshavarna kan förvara och flytta bränsle inom EU utan att betala någon skatt för bränslet. För att räknas som upplagshavare måste ett företag i dag ha en lagerkapacitet på minst 500 kubikmeter. På mindre flygplatser finns det ofta ingen som har så stor lagringskapacitet. Det innebär att skattefriheten för flygbränsle i vissa fall inte får fullt genomslag. Därför försvinner nu kravet på en viss lagringskapacitet. En annan ändring innebär att skattefriheten för biogas garanteras när biogasen byter fysisk form. Skattefriheten ska gälla de aktörer som är godkända att hantera obeskattad biogas. Skattefriheten förutsätter att gasen befinner sig i ett skatteupplag när den övergår i vätskeform, eller hanteras av en godkänd lagerhållare när den övergår i gasform. Skattefriheten gäller även när biogas byter fysisk form hos andra aktörer om skattskyldighet för biogasen tidigare har inträtt. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Regeringens förslag innebär cirka 10 miljarder kronor i budgetanslag för 2011 till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket.
Riksdagen har beslutat att två nya lagar, avgasreningslagen och drivmedelslagen, ska ersätta den nuvarande lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Den nya avgasreningslagen motsvarar nuvarande regler med vissa förtydliganden som främst behövs på grund av EU-förordningar på avgasområdet. Med den nya drivmedelslagen genomförs ändringar i EU:s bränslekvalitetsdirektiv i svensk rätt. Genom ändringarna införs bland annat direktivets bestämmelser om redovisning av drivmedels utsläpp av växthusgaser. Även direktivets krav på minskningar av drivmedelsleverantörer utsläpp av växthusgaser införs med hjälp av ändringarna. De nya lagarna börjar gälla den 1 maj 2011. Men en ändring i den nya drivmedelslagen föreslås börja gälla den 1 januari 2014. Detta beror på att ett strängare gränsvärde då träder i kraft i EU:s bränslekvalitetsdirektiv.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om jakt och viltvård. Orsaken är bland annat att riksdagen i flera frågor har delegerat rätten att fatta beslut till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Motionerna handlar bland annat om jakttider, jaktformer, skyddsjakt och fäbodjordbrukare, fjälljakt, skadskjutning och rovdjurscentrum.
Riksdagen har beslutat om en ny älgförvaltning som möjliggör jakt inom större älgförvaltningsområden. Älgförvaltningsområdena ska i stort sett omfatta egna älgstammar. Samtidigt ska reglerna för de nuvarande mindre licensområdena förenklas. Beslutet ska bland annat förenkla administrationen av älgjakt och skapa en bättre överblick över älgförvaltningen. Beslutet ska också begränsa skador av älg på gröda och skog samt riskerna för trafikolyckor orsakade av älg. Riksdagen ber också regeringen om att se över möjligheten att ta bort den dubbla jakträtten på samebyars renskötselområden. I dag kan både medlemmar från en sameby och medlemmar från ett annat jaktlag jaga på renbetesfjällen. Riksdagen anser att det parallella användandet av jaktmarken skapar en onödig konflikt mellan samebyar och ortsbefolkning. De nya bestämmelserna börjar gälla från den 1 januari 2012. Jakt enligt äldre bestämmelser ska få bedrivas fram till den 29 februari 2012.
Regeringen har lämnat en redogörelse för det fortsatta arbetet för att förbättra, bevara och skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet. Fokus ligger på att uppfylla åtagandena i Helcoms aktionsplan för Östersjön och att nå de miljökvalitetsmål som är av betydelse för havsmiljön. Helcom är en kommission som ska övervaka tillämpningen av Östersjökonventionen, en miljökonvention om skydd av östersjöområdets marina miljö. Regeringen presenterar en svensk handlingsplan för det internationella havsmiljösamarbetet. Dessutom presenteras åtgärder för minskad övergödning, ett rent och giftfritt hav och bevarande och hållbart nyttjande av havet och dess biologiska resurser. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
De som äger fiskerätt kan bilda fiskevårdsområden för att samordna fisket och fiskevården och främja gemensamma intressen. Den 1 januari 2011 börjar nya mer detaljerade regler att gälla för när ett fiske kan uteslutas ur ett fiskevårdsområde. Samtidig införs en regel om att ett fiskevårdsområde kan upplösas om föreningen för området allvarligt missköter förvaltningen av området. Den som bryter mot reglerna i ett fiskevårdsområde kan i dag dömas till straffpåföljd av en domstol. Denna påföljd ersätts nu av ett system med kontrollavgifter. Avgiften kan tas ut av föreningen för fiskevårdsområdet om någon som har rätt att fiska inom området fiskar i strid med reglerna inom området. En annan ändring innebär att alla vars rätt berörs av ett beslut av en fiskestämma eller av styrelsen i en fiskevårdsområdesförening kan överklaga beslutet hos länsstyrelsen.
Kemikalietillsynen ändras den 1 januari 2011 för att skapa förutsättningar för en mer ändamålsenlig och effektivare organisation. Miljöbalkens regler om det kommunala ansvaret att utöva tillsyn över hanteringen av kemiska produkter tas bort. Kommunernas kemikalietillsyn ska i stället regleras av regeringen i förordningar. Alla bestämmelser i miljöbalkens tillsynskapitel, även de om egenkontroll och miljörapport, ska gälla när myndigheter kontrollerar att EU-förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområde följs. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser ska få bestämma om skyldighet att lämna de prover av en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara som behövs för tillsynen. Arbetsmiljöverket och Transportstyrelsen får ett utökat ansvar för tillsynen över EU:s förordning om kemikalieregistrering.
Handel med sälprodukter inom EU är med några få undantag förbjudet, enligt en EU-förordning. Riksdagen har nu sagt ja till ett lagförslag från regeringen som kompletterar förordningen. Beslutet innebär att handeln ska kunna straffas med böter i Sverige om den skett med uppsåt eller av grov oaktsamhet. Ringa gärningar ska dock inte bestraffas med böter. Tillsynsmyndighet blir Statens jordbruksverk. Jordbruksverket ska bland annat kunna begära upplysningar, få tillträde till områden och lokaler samt ta prover för att kontrollera att EU-förordningen efterlevs. Myndigheten ska också få meddela förelägganden och förstöra sälprodukter som säljs eller som bjuds ut till försäljning i strid mot förordningen. Lagen börjar att gälla den 1 november 2011.
Riksdagen har beslutat att Hamra nationalpark utvidgas från 28 hektar till 1 383 hektar. Hamra nationalpark ligger i Ljusdals kommun, i nordvästra delen av Gävleborgs län.
Naturvårdsverket och Fiskeriverket har i dag ansvar för verksamheter som rör havs- och vattenmiljön. Riksdagen har beslutat att en ny havs- och vattenmyndighet tar över dessa verksamheter. Fiskeriverket ska samtidigt avvecklas. Verkets verksamhetsområden tas över av Havs- och vattenmyndigheten eller Jordbruksverket. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011. Den nya myndigheten kan då inleda sin verksamhet.
Brottet nedskräpning delas upp i två kategorier beroende på hur allvarligt brottet är, en lindrig och en normal. Det nya, lindrigare brottet kallas nedskräpningsförseelse och kan endast leda till penningböter. Brott av normalgraden kallas nedskräpning och leder liksom tidigare till böter eller fängelse i upp till ett år. Syftet med ändringarna är att det ska gå lättare att ingripa mot nedskräpning. För brott som endast kan leda till penningböter kan Riksåklagaren vid behov besluta att införa ordningsbot, vilket skulle betyda att den skyldige kan bli bötfälld på plats. Det blir alltså enklare att ingripa mot den som skräpar ner enligt den lindrigare straffbestämmelsen. Med anledning av nya EU-regler på avfallsområdet görs också vissa lagändringar. Ändringarna gäller bland annat hur man definierar avfall och hantering av avfall. Den nya lagen gäller från den 10 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
EU:s förordning om frivillig miljöledning och miljörevision har ersatts av en ny EU-förordning. Därför ändrades också ett antal hänvisningar i svensk lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till en motion från allmänna motionstiden 2010 om att avskaffa kommunernas vetorätt vid beslut on nya vindkraftsanläggningar.
Utbrottet av galna ko-sjukan i Storbritannien är ett exempel på hur så kallade animaliska biprodukter kan skada människor och djurs hälsa. Utbrottet var en konsekvens av att kött- och benmjöl blandats i djurfoder. För att skydda människorna och djurens hälsa har EU tagit fram ett regelverk om animaliska biprodukter, djurdelar eller andra animaliska biprodukter som inte ska användas för livsmedel. Riksdagen har nu beslutat att den svenska lagen om foder och animaliska biprodukter ska hänvisa till den senaste EU-förodningen i frågan. Riksdagen har även beslutat om ändringar i lagen om kontroll för skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. Lagen ska anpassas till gällande EU-förordning. Samtidigt anpassas de svenska lagarna till Lissabonfördraget. De nya lagarna börjar gälla den 1 maj 2011.
I dag kan djurtransporter vara mycket långa. Såväl transporten som i- och urlastningen är stressande för djuren. Riksdagen ber därför regeringen att ta initiativ i det fortsatta arbetet med att förkorta djurtransporterna, både nationellt och inom EU. I Sverige finns en maxgräns på åtta timmar för djurtransporter, vi har därmed en viktig roll när EU ser över djurtransportförordningen. Sverige kan då kräva åtta timmars maxgräns för alla djurtransporter inom EU, menar riksdagen. Riksdagen vill också ha ett utökat förbud mot sexuellt utnyttjande av djur. Den nuvarande djurskyddslagen omfattar inte sexuella övergrepp på djur som inte kan kopplas till misshandel av eller fysisk skada på djuret. Men nu pågår en översynen av djurskyddslagen. Efter att ha tagit del av utredningen ska regeringen därför återkomma med ett förslag som innebär att ett förbud mot sexuellt utnyttjande av djur inkluderas i djurskyddslagen. Riksdagen ber även regeringen att förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning. Detta ska ske så snart som det finns alternativa metoder för att säkerställa kvaliteten på griskött och god djurhållning. I övrigt säger riksdagen nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om djurskydd. Skälet är främst att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna tar upp frågor som förvildade och övergivna djur, djurförsök och djurslakt utan bedövning.
