Sök
4 093 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Motioner, EU-nämndens protokoll, Kommittéberättelser, KU-anmälningar, protutdr, Utskottens protokoll, 2014/15, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
Betänkande 2014/15:UbU15
Genom att ha en så kallad referensram blir det möjligt att jämföra nivån på olika kvalifikationer, såsom examina, certifikat och diplom. En referensram gör att det blir lättare för enskilda, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en viss kvalifikation ligger.
En nationell referensram införs, i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Referensramar kan innebära att det underlättas för arbetstagare och studerande att få en anställning eller studera utomlands.
Regeringen fastställer vilken nivå i nationella referensramen som vissa kvalifikationer motsvarar. Det ska vara möjligt att ansöka om nivåbedömning av andra kvalifikationer. Det är den som utfärdar en viss kvalifikation som kan ansöka om en nivåbedömning. För denna ansökan ska en avgift betalas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 oktober 2015.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 4, 20 minuter
- Justering
- 2015-06-11
- Bordläggning
- 2015-06-15
- Debatt
- 2015-06-16
- Beslut
- 2015-06-17
- Dokument & lagar
Specialdestinerade statsbidrag - ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola?
Betänkande 2014/15:UbU14
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som tar upp Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för att styra mot en mer likvärdig skola. Det finns problem med att skolhuvudmännen inte tar del av statliga satsningar på skolområdet fast det finns möjlighet. Skolor som har behov blir utan statsbidrag.
Riksdagens utbildningsutskott höll med regeringen och Riksrevisionen om att de riktade statsbidragen i högre utsträckning bör riktas till de skolor och huvudmän som har störst behov av statliga bidrag. Utskottet konstaterade att Skolverket har en central roll i hanteringen av riktade statsbidrag och betonade vikten av att verkets erfarenheter tas till vara när nya satsningar ska göras. Utskottet välkomnade också den analys av Skolverket som Statskontoret har fått i uppdrag att göra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2015-06-11
- Bordläggning
- 2015-06-15
- Debatt
- 2015-06-16
- Beslut
- 2015-06-17
- Dokument & lagar
Årsredovisning för staten 2014
Betänkande 2014/15:FiU28
Regeringen har lämnat skrivelsen Årsredovisning för staten 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för sin granskning till riksdagen. Årsredovisningen innehåller en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. I redovisningen finns också en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av statliga garantier och statlig utlåning, en redovisning av avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.
Riksdagen betonade hur viktig årsredovisningen är. Den kompletterar budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2015-06-11
- Bordläggning
- 2015-06-16
- Debatt
- 2015-06-17
- Beslut
- 2015-06-17
- Dokument & lagar
Arv i internationella situationer
Betänkande 2014/15:CU17
Svenska regler ska anpassas till EU:s gemensamma regler om arv i internationella situationer. Det kan till exempel handla om fall där en person som avlidit var medborgare i ett land men bosatt i ett annat land, där arvingarna finns i olika länder eller där den avlidne haft egendom i olika länder. EU:s bestämmelser reglerar bland annat vilket lands domstolar och andra myndigheter som får besluta i frågor om arv med internationell anknytning, och vilket lands lag som ska tillämpas på arvet. Normalt gäller att sådana arvsfrågor ska prövas i det land där den avlidne var bosatt och enligt det landets lag.
EU-reglerna ska gälla rakt av i Sverige. För att dessa ska fungera i praktiken beslutade riksdagen att en ny lag om arv i internationella situationer ska införas. Riksdagen godkände också vissa ändringar i nordiska arvskonventionen. De nya reglerna börjar gälla den 17 augusti 2015.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 12 minuter
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-15
- Debatt
- 2015-06-16
- Beslut
- 2015-06-17
- Dokument & lagar
Protokoll utskottssammanträde 2014/15:41
Trafikutskottets protokoll 2014/15:41
TRAFIKUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2014/15:41 DATUM 2015-06-09 TID Kl. 11.00 11.25 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2014/15:40. 2 Information om studieresan till Bryssel Utskottet fick information om program och praktikalia inför den stundande Brysselresan. - Dokument & lagar
Protokoll utskottssammanträde 2014/15:32
Socialförsäkringsutskottets protokoll 2014/15:32
RIKSDAGEN SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2014/15:32 DATUM 2015-06-09 TID 11.0012.30 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2014/15:31. 2 Ministerrådsmöte, rättsliga och inrikes frågor RIF Statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet, - Dokument & lagar
Protokoll utskottssammanträde 2014/15:38
Näringsutskottets protokoll 2014/15:38
RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2014/15:38 DATUM 20150609 TID 11.0012.20 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2014/15:37. 2 Information från utredningen Uppgiftslämnarservice för företagen Särskild utredare professor Cecilia Magnusson Sjöberg - Dokument & lagar
Protokoll utskottssammanträde 2014/15:47
Konstitutionsutskottets protokoll 2014/15:47
RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2014/15:47 DATUM 2015-06-09 TID 11.0012.39 12.5112.58 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Medgivande att närvara Utskottet medgav att praoeleven E.Å. till ledamot Patrik Reslow M fick närvara vid dagens sammanträde. Vidare medgav utskottet att kanslichef Margareta - Dokument & lagar
Protokoll utskottssammanträde 2014/15:45
Finansutskottets protokoll 2014/15:45
Protokoll Utskottssammanträde 2014/15:45 Datum 2015-06-09 Tid 11.00-12.20 Närvarande Se bilaga 1 1 Överläggning om EU:s årsbudget 2016 Överläggningar hölls med statssekreterare Max Elger om EU:s årsbudgetprocess för 2016 och om EU-kommissionens budgetförslag SEC 201524. Underlag för överläggningen utgjordes av - Dokument & lagar
med anledning av prop. 2014/15:123 Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015
Motion 2014/15:3098 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD)
Motion till riksdagen 2014/15:3098 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. SD med anledning av prop. 2014/15:123 Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2014/15:123 Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för- Inlämnad
- 2015-06-09
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2015/16:NU6
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
- Dokument & lagar
med anledning av prop. 2014/15:112 Nordisk balansavräkning
Motion 2014/15:3097 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD)
Motion till riksdagen 2014/15:3097 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. SD med anledning av prop. 2014/15:112 Nordisk balansavräkning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att den systemansvariga myndigheten inte uppdrar- Inlämnad
- 2015-06-09
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2015/16:NU5
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
- Dokument & lagar
Avtal om val av domstol - 2005 års Haagkonvention
Betänkande 2014/15:CU18
Den så kallade Haagkonventionen från 2005 innehåller regler om avtal för vilken domstol som ska pröva en tvist när parterna finns i olika länder. Dessa regler ska kompletteras med svenska regler. Konventionen och de kompletterande reglerna syftar till att skapa tydliga och förutsägbara villkor för företag som handlar och gör investeringar utomlands.
Regeringen bestämmer när de nya reglerna ska börja gälla i Sverige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-15
- Debatt
- 2015-06-16
- Beslut
- 2015-06-17
- Dokument & lagar
Protokoll sammanträde 2014/15:37
EU-nämndens dokument 2014/15:37
EU-NÄMNDEN PROTOKOLL SAMMANTRÄDE 2014/15:37 DATUM 2015-06-05 TID 08.3010.30 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Anm. Resultatet av samrådet i EU-nämnden framgår av de stenografiska uppteckningarna från sammanträdet. I protokollet har detta vid resp. ämne anmärkts med I stöd för regeringens ståndpunkt eller II stöd för regeringens - Dokument & lagar
Statens dimensionering av lärarutbildning
Betänkande 2014/15:UbU7
Riksrevisionen har granskat statens system för lärarförsörjning. Granskningen fokuserar på om systemet är effektivt för att tillhandahålla rätt antal lärare med tillräcklig formell kompetens.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsats om att systemet för lärarförsörjning kan fungera mer effektivt. Regeringen menar att frågan om tillräckligt antal kvalificerade lärare till stor del handlar om läraryrkets attraktivitet. Regeringen har föreslagit flera reformer som syftar till att öka läraryrkets attraktivitet. Regeringen avser att fortsätta att arbeta för att dessa åtgärder ska genomföras. Dessutom pågår en utredning om högskolans utbildningsutbud.
Utbildningsutskottet konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om lärarförsörjning. Utskottet anser också att den pågående utredningen om högskolans utbildningsutbud kan ge ett värdefullt underlag till den fortsatta utvecklingen av utbudet av lärarutbildningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-10
- Debatt
- 2015-06-11
- Beslut
- 2015-06-16
- Dokument & lagar
Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund
Betänkande 2014/15:KrU11
Reglerna som gäller tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher ändras. Bland annat ska den myndighet som utövar tillsyn få fler möjligheter att straffa en arrangör som bryter mot villkoren för sitt tillstånd eller som inte lämnar upplysningar eller handlingar enligt de regler som gäller. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen uppmanade också regeringen att betona hur viktigt det är att värna det civila samhället, att det civila samhället stärks och att dess självständighet bevaras. Detta bör bland annat ske genom att onödiga regler och hinder tas bort för det civila samhällets organisationer. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlade om det civila samhället, allmänna samlingslokaler, idrott och trossamfund.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 23, 94 minuter
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-10
- Debatt
- 2015-06-11
- Beslut
- 2015-06-11
- Dokument & lagar
Litteratur, läsande och språk
Betänkande 2014/15:KrU9
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en lagändring som innebär att antalet ledamöter i styrelsen för Sveriges författarfond minskas. Lagen gäller den 1 augusti 2015.
Riksdagen har även behandlat motioner inom litteratur, läsande och språk. I samband med det uppmanade riksdagen regeringen att verka för att ytterligare öka antalet så kallade fristäder i Sverige. Fristäder är platser i Sverige där förföljda konstnärer bland annat kan få skydd, boende och månadsstipendium.
Riksdagen sa nej till övriga motioner som handlar om läsfrämjande åtgärder, ett nationellt lånekortssystem, ett nationellt uppdrag till Astrid Lindgrens Näs, skärpning av språklagen, nordisk språkförståelse, vissa minoriteters kulturarv samt punktskrift.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 25, 75 minuter
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-10
- Debatt
- 2015-06-11
- Beslut
- 2015-06-11
- Dokument & lagar
Granskningsbetänkande
Betänkande 2014/15:KU20
Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen granskat 28 ärenden som grundar sig på 30 anmälningar från riksdagsledamöterna. KU har bland annat kommit fram till följande:
- KU anser att när regeringen beredde förslaget om att slopa kravet på vårdvalssystem borde den ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid. Tidplanen för ärendet var dessutom orimligt kort för att kunna ta hand om remissinstansernas synpunkter. Lagrådet anser att regeringen inte uppfyllt regeringsformens beredningskrav. Regeringen har påpekat att förslaget behövde beredas snabbt, men KU tycker inte att det motiverar att rutinerna frångås. Utskottet kritiserar regeringen för de brister som framkommit.
- Regeringen beslutade hösten 2014 att frysa arbetet i projektet E4 Förbifart Stockholm. Skälet var bland annat att ge tid till förhandlingar med Stockholms läns landsting om omfördelning av resurser. Vid tidpunkten för frysingsbeslutet kände regeringen inte till om landstinget kunde tänka sig förhandlingar. KU tycker därför att regeringen först borde ha inhämtat ett yttrande från landstinget i frågan. Det finns inget som talar för att projektkostnaderna skulle ha ökat i avvaktan på ett sådant yttrande. KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) kan inte undgå kritik för hanteringen av ärendet, enligt KU.
- Efter regeringsförklaringen hösten 2014 gav regeringen i sin kommunikation bilden av att man hade tagit ställning i frågan om erkännande av Staten Palestina, innan Utrikesnämnden hade haft sitt sammanträde. Det går inte att utesluta att omvärlden uppfattade ärendet som avgjort före Utrikesnämndens sammanträde och att förutsättningarna för ett samråd kan ha försämrats, enligt KU. Kommunikation borde tydligare ha speglat att det pågick en beredningsprocess i ärendet. För det inträffade bär utrikesminister Margot Wallström (S) ett särskilt ansvar och statsminister Stefan Löfven (S) ett övergripande ansvar.
- När regeringen beslutade att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats fanns ett förslag från trafikutskottet som i väsentliga delar rörde samma fråga. Förslaget, som var känt inom regeringen, innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser. KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden.
- Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) gjorde ett uttalande i samband med att Naturvårdsverket beslutade att delegera beslutsrätten av licensjakt på varg till länsstyrelserna. KU anser att ministerns uttalande kan uppfattas som en kritik i efterhand mot Naturvårdsverkets beslut. Det går heller inte att utesluta att uttalandet tog upp frågor som var av betydelse för länsstyrelsernas efterkommande beslut om licensjakt och Naturvårdsverkets prövningar av överklaganden av länsstyrelsernas beslut.
- Ett pressmeddelande på regeringens webbplats om anställningen av en statssekreterare på Miljödepartementet innehöll en felaktig uppgift om statssekreterarens arbetsuppgifter. Det gick flera månader efter publiceringen innan en fullständig rättelse gjordes, och först nu har departementet infört nya rutiner för att korrigera felaktig information. KU tycker att det är otillfredsställande att rättelsen gjordes så sent. Utskottet påpekar också att departementet borde ha inrättat de nya rutinerna långt tidigare, och förutsätter att andra departement inför motsvarande rutiner om de inte redan har gjort det.
Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Anföranden och repliker
- 42, 26 minuter
- Justering
- 2015-06-02
- Bordläggning
- 2015-06-12
- Debatt
- 2015-06-15
- Beslut
- 2015-06-16
- Dokument & lagar
Den nya polisorganisationen - några frågor om personuppgiftsbehandling m.m.
Betänkande 2014/15:JuU25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag Den nya polisorganisationen - några frågor om personuppgiftsbehandling m.m. Förslaget innebär att det görs kompletterande ändringar efter den omorganisation av polisen som gjordes januari 2015, då en sammanslagning av olika polisiära myndigheter blev Polismyndigheten.
Ändringarna rör framför allt Polismyndighetens behandling av personuppgifter för forensiska ändamål. Det betyder bland annat att det i polisdatalagen förs in regler om när det är tillåtet att behandla personuppgifter i den forensiska verksamheten, kring begränsningar för att göra sökningar på känsliga uppgifter samt om hur lång tid uppgifter får sparas.
Förslaget innebär också att det införs en mer heltäckande jävsregel för polisanställda och för anställda som utför brottsbekämpande uppgifter hos andra myndigheter. Den nya regleringen av jäv innebär att all brottsbekämpande verksamhet omfattas.
I förslaget ingår även att Tullverket och Kustbevakningen ska kunna få direktåtkomst till uppgifter i vapenregister. Detta för de att bättre kunna förebygga, förhindra eller upptäcka brott, samt förhindra att illegala vapen förs in i landet.
Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2015.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-15
- Debatt
- 2015-06-16
- Beslut
- 2015-06-17
- Dokument & lagar
Erkännande och uppföljning av beslut om övervakningsåtgärder inom Europeiska unionen
Betänkande 2014/15:JuU22
En person som är misstänkt för brott i Sverige men bor i ett annat EU-land ska framöver kunna övervakas i landet där han eller hon bor i stället för att vara häktad här. En misstänkt person som bor i Sverige ska kunna övervakas här när en brottsutredning pågår i ett annat EU-land. De svenska lagändringarna är ett led i att genomföra ett beslut om övervakningsåtgärder inom EU. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
De ändrade reglerna innebär att Sverige överlåter myndighetsutövning mot enskilda personer till andra länder. Därför beslutades lagändringarna med kvalificerad majoritet i riksdagen. Det betyder att minst tre fjärdedelar av de röstande riksdagsledamöterna och mer än hälften av riksdagens totala antal ledamöter röstade för förslaget.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 17 minuter
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-15
- Debatt
- 2015-06-16
- Beslut
- 2015-06-17
- Dokument & lagar
Genomförande av brottsofferdirektivet
Betänkande 2014/15:JuU21
Svensk lag ska anpassas till EU:s brottsofferdirektiv. EU:s direktiv sätter upp mål som de olika EU-länderna ska följa genom sin egen lagstiftning. Riksdagen beslutade om följande ändringar för att de svenska reglerna ska följa EU:s regler:
- Om ett brottsoffer i ett brottmål, en målsägande, inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid rättegången.
- Domstolen ska på begäran översätta en handling eller de viktigaste delarna av den, om en översättning behövs för att målsäganden ska kunna ta till vara sin rätt.
- En målsägande kan alltid begära att bli informerad om tid och plats för rättegång.
Ändringarna börjar gälla den 1 november 2015.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 36 minuter
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-15
- Debatt
- 2015-06-16
- Beslut
- 2015-06-16