RIKSDAGEN CIVILUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:28 DATUM 2019-06-04 TID 11.0011.25 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2018/19:27. 2 Åtgärder mot handel med hyreskontrakt CU17 Utskottet fortsatte behandlingen av proposition 2018/19:107 och mo-tioner.

RIKSDAGEN ARBETSMARKNADSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:33 DATUM 2019-06-04 TID 11.0011.40 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2018/19:32. 2 Anställningsskyddet förlängs tills arbetstagaren fyllt 69 år AU12 Utskottet fortsatte behandlingen av proposition

Offentlig utfrågning om skogen som resurs och livsmiljö ISSN 1653-0942 ISBN 978-91-88607-85-0 Riksdagstryckeriet, Stockholm 2019 2018/19:RFR10 Förord Den 4 juni 2019 anordnade miljö- och jordbruksutskottet en offentlig utfrågning om den svenska skogen som resurs och livsmiljö. Frågeställningen gällde på vilket

Regeringen föreslår en ny lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Lagen ska tillämpas på forskning som utförs av statliga universitet och högskolor, övriga statliga myndigheter, statliga bolag och stiftelser, kommuner och landsting, kommunala bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser samt enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina. Lagen innebär en rad förändringar:

• En nationell definition ska slå fast vad oredlighet i forskning är.
• Forskare ska vara ansvariga för att deras forskning utförs enligt god forskningssed.
• En forskningshuvudman ska ha det övergripande ansvaret för att forskningen utförs enligt god forskningssed.
• En särskild nämnd ska inrättas för att pröva ärenden där det finns misstankar om oredlighet i forskning. Forskningshuvudmanen ska vara skyldig att kontakta nämnden när det finns misstankar om oredlighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2018 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt Riksrevisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Universitets- och högskolerådet (UHR) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Granskningen visar att flera av tankarna bakom reformen av myndigheterna på högskoleområdet har uppnåtts och att nuvarande organisation i stort fungerar bra. Utifrån Riksrevisionens rekommendationer tänker regeringen framöver överväga att i större utsträckning genomföra gemensamma avstämningar med UHR, UKÄ och andra berörda myndigheter när det är motiverat.

Riksdagen välkomnade Riksrevisionens granskning och dess bidrag till kunskapen om styrningen av universitet och högskolor. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Regeringen har föreslagit lagändringar som gör det tydligt att socialnämnden får omhänderta ett barn på en gång om det behöver tillfällig vård, även om svenska domstolar inte är behöriga att besluta om vård av barnet. De nya reglerna innebär också att förvaltningsrätten får besluta om att ett tillfälligt omhändertagande ska fortsätta, efter ansökan av socialnämnden. Ett beslut om sådant fortsatt omhändertagande får lämnas för högst två månader åt gången och får pågå under högst ett år, om inte fortsatt vård är nödvändig.

I mål om fortsatt omhändertagande ska den som åtgärden gäller och vårdnadshavarna få ett offentligt biträde, om det behövs. Vidare ska förvaltningsrätten och kammarrätten hålla en förhandling, om det inte är uppenbart att det inte behövs. Det ska gå att överklaga socialnämndens beslut om att ett fortsatt omhändertagande för tillfällig vård ska sluta att gälla.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-11

Debatt

2019-06-12

Beslut

2019-06-12

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om arbetet med miljömålen under den föregående mandatperioden. Miljömålen är en viktig utgångspunkt i det nationella genomförandet av de globala målen i Agenda 2030. I skrivelsen framkommer det bland annat att regeringen har utvecklat styrningen av myndigheterna och att man har gjort historiska budgetsatsningar för att nå miljömålen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen har också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2018 som rör vissa miljöfrågor, bland annat miljötillståndsprocesser. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att införa ett så kallat grönt spår i tillståndsprövningen för företag med flera som vill göra miljöförbättrande åtgärder. Ett sådant grönt spår skulle innebära skyndsammare handläggning och ett mer proaktivt arbete där företag och andra kan få stöd och råd i frågor som rör tillståndsprövning.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

 

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

20

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

14, 67 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Regeringen har lagt förslag om att förlänga anställningsskyddet för arbetstagare från 67 till 69 års ålder. Anställningsskyddet är till för att ge arbetstagare trygghet i sin anställning, till exempel att skydda arbetstagaren från att bli uppsagd utan någon saklig grund innan arbetstagaren har uppnått en viss ålder.

I takt med att medellivslängden ökar och pensionerna behöver räcka längre, måste även arbetslivet förlängas. De som kan, vill och orkar arbeta längre bör ha möjlighet att göra det och då måste eventuella hinder tas bort, anser regeringen. Det är därför nödvändigt att anställningsskyddet förlängs, så att ingen under 69 år kan bli av med sin anställning på grund av sin ålder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla stegvis. Den 1 januari 2020 höjs åldersgränsen till 68 år och den 1 januari 2023 till 69 år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 59 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-13

Debatt

2019-06-14

Beslut

2019-06-18

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:48 DATUM 2019-06-03 TID 16.3516.35 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Granskning av regeringen Se särskilt protokoll 2018/19:41. Vid protokollet Justerat 2019-06-11 Karin Enström KONSTITUTIONSUTSKOTTET Kompletteringsval 2019-05-08 NÄRVAROFÖRTECKNING

Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2018-2021. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan.

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Vidare beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2018-2021. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-11

Debatt

2019-06-12

Beslut

2019-06-12

Till skillnad från i flera andra länder är det inte olagligt att manipulera mätarställningen på ett fordon i Sverige. Förutom att köpare till manipulerade bilar blir lurade, så kan bilar som har gått många fler mil än vad mätarställningen visar påverka både miljön och trafiksäkerheten negativt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över hur man kan kriminalisera manipulation av vägmätare.

Regeringen bör även se till att det blir obligatoriskt att mätarställningen kontrolleras mot föregående inrapporterade siffror vid besiktning, och att de uppgifterna också förs in i besiktningsprotokollet.

Förslaget om tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 90 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om väg- och fordonsfrågor.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

17

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

20, 88 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:47 DATUM 2019-05-29 TID 9.1510.05 11.1211.13 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Information Chefsjustitieombudsman Elisabeth Rynning med medarbetare från Riksdagens ombudsmän JO informerade utskottet om JO:s verksamhet. 2 Granskning av regeringen

EU-NÄMNDEN PROTOKOLL SAMMANTRÄDE 2018/19:35 DATUM 2019-05-29 TID 10.00 11.30 11.35 11.45 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Anm. Resultatet av samrådet i EU-nämnden framgår av de stenografiska uppteckningarna från sammanträdet. I protokollet har detta vid resp. ämne anmärkts med I stöd för regeringens ståndpunkt eller II

Riksdagen har behandlat dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2018, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2018. Redogörelsen ger också en övergripande beskrivning av verksamheten i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barentskonferensen.

Enligt riksdagen är det viktigt att Sverige fortsätter att stärka samarbetet med sina nordiska och baltiska grannar. Centrala samarbetsområden är ökad rörlighet, fortsatt integration och säkerhets- och miljöfrågor. Riksdagen tar även upp det arktiska samarbetet och betonar behovet av samarbete och dialog med alla regionala aktörer kring de stora utmaningar som Arktis står inför.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Riksdagen sa nej till de behandlade motionsförslagen om Norden och det nordiska samarbetet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

17, 74 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-03

Debatt

2019-06-04

Beslut

2019-06-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Sverige ska fortsätta delta i den pågående FN-insatsen i Mali. 2013 upprättades en FN-ledd stabiliseringsinsats i Mali och Sverige har deltagit sedan 2014, efter en förfrågan från FN. Sveriges deltagande har sedan förlängts varje år. Enligt förslaget ska Sverige fram till den 30 juni 2020 delta med en väpnad styrka om högst 470 personer i den pågående FN-insatsen, under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

För att öka andelen hållbara transporter bör regeringen prioritera arbetet med att gynna vattenvägarna för godstransporter och även underlätta för utökad pråmtrafik. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Längs Sveriges kust och de inre vattenvägarna finns många hamnar. Godstransporter i låga hastigheter till sjöss ger mindre klimatpåverkan än vägtransporter, därför är en utveckling av sjöfarten en viktig del för att uppnå Sveriges miljömål.

Att underlätta för pråmtrafik bidrar också till minskade transporter på land eftersom en pråm kan ersätta ett stort antal lastbilar. 

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga cirka 60 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om sjöfartsfrågor.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

16, 78 minuter

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

Satsningar på forskning bör ske inom alla relevanta energislag inklusive kärnkraft, det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om energipolitik. Riksdagen röstade ja till reservation 16 och röstade nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

11

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

32, 105 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-03

Debatt

2019-06-04

Beslut

2019-06-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i miljöbalken om otillåtna avfallstransporter.

Riksdagen konstaterar att den illegala avfallsexporten påverkar miljön och människors hälsa eftersom de mottagande länderna ofta saknar kapacitet att ta hand om avfallet på ett säkert sätt. Den främsta drivkraften bakom illegala avfallstransporter är stora förtjänster i kombination med låg upptäcktsrisk och låga straff. Det har visat sig vara svårt att tillämpa det nuvarande regelverket, och straffbestämmelserna bör därför ändras så att de går att tillämpa på ett mer ändamålsenligt och effektivt vis.

Lagförslaget innebär bland annat att det för brottet otillåten avfallstransport inte längre ska krävas att en export har skett. Straffansvaret ska omfatta den som med uppsåt eller av oaktsamhet anordnar eller genomför en transport av avfall som är avsedd att gå från EU till ett land eller territorium utanför EU. Förslaget innebär också att brottet ska anses vara fullbordat på ett tidigare stadium än idag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har i ett utlåtande granskat ett meddelande från EU-kommissionen om att stärka den så kallade rättsstatsprincipen ytterligare inom EU. Enligt EU-kommissionen innebär rättsstatsprincipen bland annat att myndigheter och andra offentliga institutioner i en rättsstat ska arbeta inom de ramar som anges i lagarna och i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter. Domstolarna ska vara oberoende och opartiska.

KU är positivt till att kommissionen fortsätter arbetet med att främja och försvara rättsstatsprincipen. Utskottet välkomnar att kommissionen tagit initiativ till en diskussion om hur man kan förbättra de verktyg som EU:s institutioner har för att skydda unionens grundläggande värden, varav respekten för rättsstaten är ett.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12