Sök

Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2016/17 Beredningsområde Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring samt jakt och fiske. Utskottet behandlar även ärenden om naturvård och ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde.

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:51 Datum 2017-09-05 Tid Kl. 11.00-11.39 Närvarande Se bilaga 1 1 Förordning om en europeisk privat pensionsprodukt PEPP Överläggning med finansmarknadsminister Per Bolund om kommissionens förslag till förordning om en europeisk privat pensionsprodukt PEPP KOM2017 343Underlag

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets verksamhet riksmötet 2016/17 1 Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 1.1 Utskottets beredningsområde Utrikes- och försvarsutskotten har under 2016/17 års riksmöte beslutat att bereda ärenden gemensamt genom deputerade i ett sammansatt utskott. Det sammansatta utrikes-

RIKSDAGEN MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:42 DATUM 2017-08-28 TID 14.00 14.10 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Ändringar i fiskelagen MJU3 Utskottet behandlade proposition 2016/17:183. Ärendet bordlades. 2 Bränslekvalitetsdirektivets specificerade rapporteringskrav och utsläppsmål

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:50 Datum 2017-06-20 Tid Kl. 11.00-12.06 Närvarande Se bilaga 1 1 EU:s årsbudget för 2018 Överläggningen hölls med statssekreterare Max Elger över EU:s årsbudget. Underlag för överläggningen utgjordes av en muntlig föredragning, bildpresentation samt promemorian Kommissionens

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet, som berett ärendet,  välkomnar att regeringen ansluter sig till den breda parlamentariska uppslutning i Överskottsmålskommittén om att ändra överskottsmålets nivå till en tredjedels procent av BNP, komplettera det finanspolitiska ramverket med ett skuldankare och införa ett ordnat system för en återkommande översyn av målnivån.

BNP-tillväxten i Sverige har varit hög under de senaste åren, finansutskottet delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2017 också blir relativt hög, 2,6 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker från 6,6 procent 2017 till 6,2 procent 2020.

Målet om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Politiken bör därför fortsätta att inriktas på att ytterligare förbättra kunskaperna och minska ojämlikheterna, bland annat genom att utbilda fler lärare, öka lärartätheten och attraktiviteten i läraryrket. Även vården och omsorgen ska vara jämlik och trygg och utskottet anser liksom regeringen att politiken borde inriktas på att öka resurserna till vården.

Finansutskottet håller också med regeringen om att klimatet är vår tids ödesfråga. Miljön och klimatet behöver därför fortsätta att integreras i de politikområden där drivkrafterna och lösningarna till miljöproblematiken finns.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelsen handlade om Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017. Riksrevisionen pekar där på brister kring utgiftstaket och regeringens redovisning. Med anledning av det riktade riksdagen två tillkännagivanden till regeringen:

• Regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen. Riksdagen konstaterar att regeringen inte är transparent med sin redovisning.
• Regeringen bör sätta utgiftstaket på en nivå så att det återfår sin styrande effekt. I dag är marginalerna för utgifter i statens budget mycket stora. Det kan bland annat göra att utgiftstaket inte längre fungerar som stöd för att uppnå överskottsmålet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

42, 157 minuter

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-20

Debatt

2017-06-21

Beslut

2017-06-21

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016. Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget.

Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Utfallet på statens budget blev 95 miljarder kronor bättre än vad som beräknades i statens budget för 2016. Av skrivelsen uppmärksammas också brister i vissa myndigheters årsredovisningar. Tillväxtverkets årsredovisning innehåller så genomgripande fel att den inte kan anses ge en rättvisande bild. Riksdagen förutsätter att regeringen återkommer med en redogörelse av eventuella vidtagna och planerade åtgärder i budgetpropositionen för 2018. Enligt riksdagen är det av central betydelse att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande för att regeringen ska kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-20

Debatt

2017-06-21

Beslut

2017-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2017 samt förslag på ändrad användning av anslag. Förslaget innebär att statens inkomster beräknas öka med 0,5 miljarder kronor 2017. Anvisade medel beräknas öka med 6,6 miljarder kronor.

Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ändamålet för anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområdet Försvar och samhällets beredskap ska specificeras. Det bör framgå att inköp av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan i syfte att öka tillgängligheten till JAS 39C/D-systemet. Detta mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-20

Debatt

2017-06-21

Beslut

2017-06-21

RIKSDAGEN MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:41 DATUM 2017-06-15 TID 08.00 09.00 09.05 09.30 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Miljöråd 19 juni 2017 dp. 4 och 6 d Utskottet beslutade enligt RO7:12 att överlägga med statssekreterare Eva Svedling, Utrikesdepartementet, om följande punkt

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:49 Datum 2017-06-15 Tid 10:30-10:40 Närvarande Se bilaga 1 1 Anmälningar Kanslichefen presenterade kansliets nya medarbetare Cecilia Kennergren. Skrivelse från privatperson finns på expeditionenUtskottet beslutade att ställa in sammanträdet den 22 juni. 2 Justering av protokoll

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:48 Datum 2017-06-13 Tid 09.00-11.15 Närvarande Se bilaga 1 1 Öppen utfrågning om den finansiella stabiliteten Riksbankschef Stefan Ingves, Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen och riksgäldsdirektör Hans Lindblad gav sin syn på det aktuella finansiella stabilitetsläget

Riksdagen godkände regeringens förslag om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Syftet med livsmedelsstrategin är att uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka, miljömålen ska nås och den ska också bidra till en hållbar utveckling i hela landet.

Med anledning av strategin riktade riksdagen sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
• Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
• Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
• Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
• Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
• Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
• Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer.

 

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

66

Reservationer

118 

Anföranden och repliker

62, 154 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-16

Debatt

2017-06-19

Beslut

2017-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Efter det ska negativa utsläpp uppnås. Riksdagen sa också ja till ett etappmål för utsläpp av växthusgaser till 2030 och 2040 och ett etappmål för utsläpp från inrikes transporter. Delar av det klimatpolitiska ramverket regleras i lag genom den nya klimatlagen. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Klimatlagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

36

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

60, 206 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

RIKSDAGEN MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:40 DATUM 2017-06-08 TID 08.00 08.20 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Ny suppleant Anders Schröder MP hälsades välkommen till sitt första sammanträde som suppleant i miljö- och jordbruksutskottet. 2 Jordbruks- och fiskeråd 12 juni 2017 Statssekreterare

Protokoll Utskottssammanträde 2016/17:47 Datum 2017-06-08 Tid 10.30-11.50 Närvarande Se bilaga 1 1 Kommissionens förslag om europeisk företagsstatistik Utskottet överlade med civilminister Ardalan Shekarabi om kommissionens förslag till förordning om europeisk företagsstatistik KOM2016 551. Ordföranden konstaterade

Risken för att en privatperson ska drabbas av betalningsanmärkningar på grund av en skuld där staten eller en kommun, det vill säga det allmänna, har en fordran som hen inte känner till ska minskas. Som det är i dag kan ett betalningskrav lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning utan att den betalningsskyldige fått information om betalningskravet. Det leder till en betalningsanmärkning.

Regeringens förslag innebär att en låntagare som betalar en skuld i samband med Kronofogdemyndighetens underrättelse inte ska drabbas av någon betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning får endast ges om målet har pågått efter det att Kronofogdemyndigheten har underrättat låntagaren om skulden, och om låntagaren har haft tillräckligt med tid att bevaka sin rätt. Kreditupplysningar ska på så vis bättre spegla låntagarens betalningsvilja och betalningsförmåga. Låntagaren kommer inte att underrättas om Kronofogdemyndigheten bedömer att det inte behövs. Det kan till exempel handla om fall då låntagaren saknar känd adress.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i Europeiska unionens marina insats, Atalanta. Insatsen arbetar med säkerheten på vattnet utanför Somalias kust.

Regeringen vill att Sverige under högst tre månader 2017 ställer en beväpnad styrka till förfogande för att delta i Atalanta. Styrkan ska bestå av högst 135 personer. Deltagandet ska gälla under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i FN:s insats i Mali, Minusma. Sverige deltar sedan tidigare i den här FN-insatsen, som ska bidra till förbättrad säkerhet i Mali, till att Malis regering återfår kontroll över hela landet och till att stödja långsiktigt hållbara lösningar på krisen i landet.

Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 470 personer till förfogande för deltagande i Mali-insatsen. Deltagandet ska gälla till den 30 juni 2018, under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut av FN:s säkerhetsråd.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 70 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-08

SAMMANSATTA UTRIKES- OCH FÖRSVARSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:10 DATUM 2017-06-01 TID 09.1109.17 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2016/17:09. 2 Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali UFöU3 Utskottet fortsatte behandlingen

RIKSDAGEN MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:39 DATUM 2017-06-01 TID 10.00 10.30 10.35 10.45 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Ny utskottsassistent Ordförande hälsade kansliets nya utskottsassistent Karin Lisshamre välkommen. 2 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2016/17:38.