Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sök

Behöver du hjälp med hur du ska söka?
Avdelning
Hoppa till filter

19 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Propositioner och skrivelser, EU-nämndens protokoll, KU:s särskilda protokoll, Utskottens protokoll, Utskottens yttranden, 2013/14, 2010/11, 2005/06, Eriksson, Peter (MP), Arbetsmarknadsutskottet, Finansutskottet, Försvarsutskottet, Konstitutionsutskottet, Sammansatta justitie- och socialutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Granskningsbetänkande

    Betänkande 2013/14:KU20

    Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna.

    KU har bland annat kommit fram till följande:

    • En granskning gäller regeringens hantering av Vattenfalls köp av energibolaget Nuon. Näringsdepartementet och Finansdepartementet beredde gemensamt frågan om att upphandla en finansiell rådgivare i syfte att köpa ett större energibolag. Det finns dock olika synsätt på om själva ställningstagandet till Vattenfalls köp vid ägarsamordningen bereddes gemensamt. Det finns ingen dokumentation som visar att man har följt reglerna om att informera Statsrådsberedningen. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har uppgett för KU att han vid tidpunkten för Vattenfalls köp inte fått information om att Vattenfall avsåg att genomföra affären. Å andra sidan anges i en promemoria från Näringsdepartementet att partiledarna informerats av dåvarande näringsminister Maud Olofsson (C). KU konstaterar att båda uppgifterna inte kan vara korrekta. Utskottet anser att statsministern har det övergripande ansvaret för att beredningsprocesserna, informationen och kommunikationen inom regeringen och Regeringskansliet fungerar. Tydliga och ändamålsenliga regler har i huvudsak funnits. I ljuset av denna granskning finns det enligt KU skäl att vidta åtgärder för att beredningsprocesserna, informationen och kommunikationen fungerar på ett sätt som gör att man bättre kan förebygga sådana brister i hanteringen som har framkommit här. KU kritiserar Maud Olofsson för brister i den gemensamma beredningen, den interna informationen samt dokumentationen. Att Maud Olofsson valt att inte medverka i en utfrågning i KU har gjort det svårare för utskottet att klarlägga händelseförloppet. Utskottet kommer att utvärdera om före detta ministrars medverkan i riksdagens arbete med att kontrollera regeringen ska regleras.
    • Regeringen har brustit i sin styrning av Försvarsmakten. Det visar KU:s granskning av regeringens information till riksdagen om bemanningen av Försvarsmaktens insatsorganisation. Styrningen på en övergripande, strategisk nivå behöver bli tydligare samtidigt som styrningen i sakfrågor bör minska. Det finns brister i regeringens återrapportering till riksdagen om insatsorganisationens utveckling och Försvarsmaktens förutsättningar att följa riksdagens beslut. Det här är allvarligt, anser KU. Det är viktigt att riksdagen får information när statens verksamhet inte följer det som riksdagen har beslutat om.
    • Regeringens arbete med omregleringar av apoteks-, telekom- och elmarknaden har systematiska brister i beredningen och tillsynen. Det har sannolikt lett till onödiga samhällskostnader. Enligt KU är bristerna kopplade till regeringens styrning av myndigheter och andra organ.
    • Regeringen kan inte undgå kritik för att den inte följt bestämmelserna i riksdagsordningen i samband med justitieutskottets subsidiaritetsprövning av ett EU-förslag. När justitieutskottet behandlade ett förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet bad utskottet regeringen om en bedömning, som regeringen är skyldig att lämna inom två veckor. Regeringen informerade inte justitieutskottet i tid, trots att regeringen fick ytterligare två veckor på sig.
    • När allmänna handlingar begärdes ut från biståndsmyndigheten Sida dröjde det tre månader innan handlingarna lämnades ut. Detta efter att Sida bett om samråd med Utrikesdepartementet om utrikessekretessen i handlingarna. KU konstaterar att detta svårligen stämmer överens med grundlagens krav på att allmänna handlingar ska lämnas ut skyndsamt. KU noterar att Regeringskansliet arbetar för att förbättra rutinerna vid utlämnande av allmänna handlingar och förutsätter att detta arbete fortsätter.

    Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Anföranden och repliker
    23, 95 minuter
    Beredning
    2013-11-19
    Justering
    2014-05-13
    Bordläggning
    2014-06-09
    Debatt
    2014-06-10
    Beslut
    2014-06-10
  • Dokument & lagar

    Fri- och rättigheter

    Betänkande 2013/14:KU14

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 som rör frågor om fri- och rättigheter. Motionerna handlar bland annat om etniska, språkliga och religiösa minoriteter, böneutrop, förbud mot slöja i offentliga verksamheter, ett stärkt skydd för äganderätten, rätten till liv, en värdekommission, återkallande av medborgarskap och att lägga till fler konventioner om mänskliga rättigheter i svensk rätt.

    Behandlade dokument
    60
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    4 
    Anföranden och repliker
    10, 55 minuter
    Beredning
    2014-03-06
    Justering
    2014-04-01
    Bordläggning
    2014-04-09
    Debatt
    2014-04-10
    Beslut
    2014-04-10
  • Dokument & lagar

    Tryck- och yttrandefrihetsfrågor

    Betänkande 2013/14:KU23

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om olika tryck- och yttrandefrihetsfrågor. Motionerna handlar bland annat om meddelarskydd, hets mot transpersoner, kränkningar på internet, en internetombudsman, blockering eller filtrering av internet, skadestånd vid ärekränkningsbrott, självmordssajter och mediekoncentration.

    Behandlade dokument
    28
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    4 
    Anföranden och repliker
    5, 27 minuter
    Beredning
    2014-02-06
    Justering
    2014-03-06
    Debatt
    2014-03-20
    Beslut
    2014-03-26
  • Dokument & lagar

    Ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering

    Betänkande 2013/14:KU35

    Statligt stöd till politiska partier ska endast ges till partier som inte har tagit emot anonyma bidrag. Villkoret ska gälla från den 1 april 2014. Beslutet innebär att riksdagen delvis säger ja till en gemensam motion från MP, S och V.

    Riksdagen sa även ja till regeringens proposition om ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering, med en mindre ändring. Enligt regeringens förslag ska ett parti redovisa vem som gett bidrag i de fall där partiet eller valkandidaten känner till eller kan ana vem som är bidragsgivare. Utskottet anser dock att skyldigheten endast ska gälla i de fall där partiet eller valkandidaten känner till vem som är givare.

    Dessutom gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med anledning av propositionen. I regeringens förslag står det att partierna ska spara uppgifter om bidragsgivares identitet. Det är däremot inte specificerat vilka uppgifter som ska sparas. Riksdagen uppmanade därför regeringen att förtydliga detta. Tillkännagivandet bygger på ett utskottsinitiativ i konstitutionsutskottet.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    4 
    Anföranden och repliker
    18, 77 minuter
    Beredning
    2014-02-06
    Justering
    2014-02-25
    Debatt
    2014-03-05
    Beslut
    2014-03-05
  • Dokument & lagar

    Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län

    Betänkande 2013/14:KU30

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län.

    Riksdagen anser att även landstingen i Norrbottens och Västernorrlands län bör få regionalt utvecklingsansvar från den 1 januari 2015. Regeringen bör lämna ett lagförslag om detta. Regeringen bör också utreda på nytt om även Västmanlands läns landsting ska få regionalt utvecklingsansvar. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

    Riksdagen uppmanade också i ett tillkännagivande regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag till helhetslösning för den regionala organisationen.

    Beslutet om tillkännagivanden innebär att riksdagen sa ja till motioner från S och MP.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    2 
    Anföranden och repliker
    13, 49 minuter
    Beredning
    2014-01-21
    Justering
    2014-02-18
    Debatt
    2014-02-27
    Beslut
    2014-03-05
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

    Betänkande 2013/14:KU1

    Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns, JO:s, förslag i budgetpropositionen om cirka 12,9 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Rikets styrelse för 2014. I utgiftsområdet ingår bland annat Regeringskansliet, länsstyrelserna, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, presstödet och hovet.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i budgetlagen. Syftet är att anpassa lagen till EU:s nya krav på medlemsländernas budgetramar. Bland annat ska regeringen regelbundet utvärdera de ekonomiska prognoser som den lämnar till riksdagen i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Vissa ändringar görs också när det gäller de prognoser och bedömningar som regeringen ska lämna i budgetpropositionen och i den ekonomiska vårpropositionen.

    Behandlade dokument
    27
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    4 
    Anföranden och repliker
    17, 58 minuter
    Beredning
    2013-10-15
    Justering
    2013-11-26
    Debatt
    2013-12-04
    Beslut
    2013-12-04
  • Dokument & lagar

    Kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur

    Betänkande 2013/14:KU2

    Kommuner och landsting ska ha rätt att lämna bidrag till anläggandet av allmänna farleder till sjöss som staten ansvarar för.

    I dagsläget kan kommuner och landsting lämna bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar. Riksdagen anser att det är ett logiskt steg att möjligheten till sådan medfinansiering även ska gälla allmänna farleder. Kommunernas och landstingens möjlighet till inflytande över den statliga infrastrukturen bör vara oberoende av vilken slags trafik det handlar om.

    Ändringarna gäller från den 1 december 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    44, 113 minuter
    Beredning
    2013-06-11
    Justering
    2013-10-15
    Debatt
    2013-10-23
    Beslut
    2013-10-23
  • Dokument & lagar

    Granskningsbetänkande

    Betänkande 2010/11:KU20

    Konstitutionsutskottet, KU, är klar med sin årliga granskning om hur regeringen skött sitt arbete. I år har KU behandlat 26 anmälningar från riksdagens ledamöter. En anmälan handlar om jordbruksminister Eskil Erlandssons styrning av Jordbruksverket. KU anser att tydliga fel har begåtts. De uppgifter som förekommit om att jordbruksministern lämnat ett uppdrag till Jordbruksverket stämmer inte. Verket hade redan påbörjat sitt arbete i frågan. Felaktiga uppgifter har därmed kommunicerats på regeringens webbplats och av jordbruksministern, bland annat i frågesvar till riksdagen. Utskottet förutsätter att det inträffade inte kommer att upprepas. En annan anmälan tar upp förhandsprövning av nya programtjänster inom public service. Regeringens beslut om förhandsprövning av nya programtjänster hos public service-företagen strider inte mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud, menar KU. Det ekonomiska stödet som public service-företagen får kan förenas med vissa villkor, så kallade anslagsvillkor, som regeringen beslutar om. Men villkoren måste samtidigt ha stöd i de allmänna riktlinjer som har beslutats av riksdagen. KU ifrågasätter om så har varit fallet när det gäller förhandsprövningen. Det faktum att förhandsprövningen ska innehålla en bedömning av tjänstens påverkan på marknaden nämndes inte i regeringens proposition eller i den bakomliggande utredningen. Utskottet anser även att det kan ifrågasättas om det villkoret går att kombinera med public service-företagens oberoende ställning
    Anföranden och repliker
    87, 286 minuter
    Beredning
    2010-11-02
    Justering
    2011-05-31
    Debatt
    2011-06-13
    Beslut
    2011-06-15
  • Dokument & lagar

    Vallagsfrågor

    Betänkande 2010/11:KU28

    Regeringen ska se över vallagen. Mot bakgrund av erfarenheterna av höstens riksdagsval uppmanar riksdagen regeringen att lyfta in ett antal frågor i utredningen. Det handlar bland annat om röstlokaler för förtidsröstning, budröstning. partisymboler på valsedlar, möjligheter för personer med funktionsnedsättning att rösta och utbildning av röstmottagare. Riksdagen menar också att det vore bra om regeringen i lämpligt sammanhang utreder möjligheten att införa ett elektroniskt röstningssystem i val- och röstningslokaler Riksdagen sa vidare nej till en rad motionsförslag, bland annat till förslaget om röstning via internet.
    Behandlade dokument
    42
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    6, 41 minuter
    Beredning
    2011-04-14
    Justering
    2011-05-17
    Debatt
    2011-06-13
    Beslut
    2011-06-15
  • Dokument & lagar

    Tryck- och yttrandefrihet

    Betänkande 2010/11:KU22

    Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 som rör tryck- och yttrandefrihet. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om meddelarskydd, offentlighetsprincipen, hets mot folkgrupp och rätt att välja tv-utbud. Andra motioner tar upp tv-reklam för alkohol, exponering av barn i medier och hot mot yttrandefriheten genom bokbål.
    Behandlade dokument
    17
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    4 
    Anföranden och repliker
    24, 65 minuter
    Beredning
    2011-03-29
    Justering
    2011-04-14
    Debatt
    2011-04-27
    Beslut
    2011-04-28
  • Dokument & lagar

    Kommunala och regionala frågor

    Betänkande 2010/11:KU24

    En kommun eller ett landsting får verkställa ett beslut som har överklagats även om den rättsliga prövningen inte är ännu klar och beslutet inte har trätt i kraft. Enligt kommunallagen kan beslutet verkställas om det inte finns särskilda skäl att vänta. När ett beslut verkställs kan det innebära att kommunen binds civilrättsligt. Även om en domstol häver ett beslut kan det vara svårt att häva ett avtal som ingåtts när beslutet verkställdes. Risken att sådana situationer uppstår bör minimeras, anser riksdagen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att se över regelverket kring verkställandet av beslut. Syftet är att utforma reglerna så att de så långt som möjligt förhindrar att besluten verkställs innan de har trätt i kraft, när det gäller beslut som resulterar i civilrättsliga avtal och när det finns risk för att besluten kommer att upphävas. I uppdraget till regeringen ingår också att se över möjligheten att införa sanktioner mot kommuner och landsting som bryter mot reglerna. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om kommunala och regionala frågor. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
    Behandlade dokument
    31
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    2 
    Anföranden och repliker
    9, 29 minuter
    Beredning
    2011-01-18
    Justering
    2011-02-01
    Debatt
    2011-02-16
    Beslut
    2011-03-02
  • Dokument & lagar

    Riksdagens arbetsformer m.m.

    Betänkande 2010/11:KU19

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om riksdagens arbetsformer. Orsakerna är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. I vissa frågor har utskotten redan tidigare tagit ställning. Motionerna handlar bland annat om begränsningar av det antal motioner som en riksdagsledamot får väcka, avskaffande av den allmänna motionstiden, riksdagsledamöternas tjänsteresor, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksdagsledamöternas placering i kammaren, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden och införande av ett framtidsutskott i riksdagen.
    Behandlade dokument
    24
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    2 
    Anföranden och repliker
    9, 29 minuter
    Beredning
    2011-01-18
    Justering
    2011-02-01
    Debatt
    2011-02-16
    Beslut
    2011-03-02
  • Dokument & lagar

    Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

    Betänkande 2010/11:KU10

    Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Utskottet konstaterar bland annat att antalet tjänstgörande på Regeringskansliet minskade under 2009, efter att ha ökat under en längre tid. Utskottet har vidare granskat vissa överklagandeärenden som har handlagts vid Näringsdepartementet och där regeringen har fattat beslut. För flera av dessa ärenden har handläggningstiderna varit alltför långa. Utskottet har också granskat alla ärenden om utlämning av offentliga handlingar som under 2009 har registrerats hos Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet. Även här är handläggningstiderna i flera fall för långa. Utskottet anser att det finns orsak för departementen att se över sina rutiner för den här typen av ärenden. Utskottet har dessutom granskat hur regeringen arbetat med att ta fram ståndpunkter och instruktioner för dem som representerar Sverige på EU-möten, framför allt under Sveriges EU-ordförandeskap 2009. Rutinerna fungerar enligt utskottet väl, men man betonar att det är viktigt för offentlighetsprincipen att arbetet dokumenteras och att handlingarna diarieförs. Utskottet noterar också att Regeringskansliet har vissa svårigheter att hålla de tidsramar man själv satt upp för arbetet med att ta fram ståndpunkter och instruktioner.
    Anföranden och repliker
    25, 68 minuter
    Beredning
    2010-10-14
    Justering
    2010-12-16
    Debatt
    2011-01-26
    Beslut
    2011-01-26
  • Dokument & lagar

    Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

    Betänkande 2010/11:KU18

    Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska tas så nära medborgarna det är möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av närhetsprincipen. KU:s uppföljning gäller perioden den 1 december 2009 - den 30 juni 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 22 lagförslag från EU och aldrig kommit fram till att förslagen går emot närhetsprincipen. KU konstaterar att många av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. KU menar att det i sådana fall är möjligt för utskotten att ta direktkontakt med EU-kommissionen. KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar att IPEX skulle kunna vara ett viktigt verktyg för utbyte av information, och det bör riksdagen medverka till.
    Anföranden och repliker
    7, 30 minuter
    Beredning
    2010-11-23
    Justering
    2010-12-14
    Debatt
    2011-01-26
    Beslut
    2011-01-26
  • Dokument & lagar

    Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

    Betänkande 2010/11:KU16

    Justitieombudsmännen (JO) har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 444 nya ärenden under verksamhetsåret 2009/2010 , vilket är fler än någonsin tidigare. Konstitutionsutskottet har granskat rapporten och noterar att det inom områden som kriminalvård och socialförsäkring saknas tillsynsorgan på lägre nivå. Det här gör att många ärenden som kunde behandlas bättre i ett annat sammanhang hamnar hos JO. JO, som är avsett att vara ett tillsynsorgan på högsta nivå, kan på grund av det här inte sköta sin uppgift på det sätt som är meningen. JO har tagit upp problemet under flera år, och utskottet håller med om att det är mycket olyckligt att tillsynsorgan saknas. Riksdagen avslutar ärendet med detta.
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    4, 18 minuter
    Beredning
    2010-11-23
    Justering
    2010-12-07
    Debatt
    2011-01-26
    Beslut
    2011-01-26
  • Dokument & lagar

    Säkerhetskopiors rättsliga status (vilande grundlagsbeslut)

    Betänkande 2010/11:KU6

    Alla myndigheter tar säkerhetskopior på den egna datoriserade informationen för att inte riskera att handlingar försvinner vid tekniska fel, sabotage, brand eller andra olyckor. Det är i dag oklart vilka regler som gäller för informationen på dessa säkerhetskopior. Om säkerhetskopior anses vara allmänna handlingar omfattas de av offentlighetsprincipen. Vem som helst skulle då kunna begära ut information från säkerhetskopiorna. Privata brev, arbetsdokument och annan obearbetad information, som lagstiftaren ansett inte ska vara allmänna, skulle då ändå omfattas av offentlighetsprincipens rätt till insyn. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen för att klargöra att säkerhetskopior inte ska anses vara allmänna handlingar. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Samtidigt har riksdagen beslutat om en ny sekretessbestämmelse för tsunamibanden, regeringens säkerhetskopior efter naturkatastrofen 2004. Sekretessen ska gälla i högst 70 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    4, 4 minuter
    Beredning
    2010-11-02
    Justering
    2010-11-16
    Debatt
    2010-11-24
    Beslut
    2010-11-24
  • Dokument & lagar

    Barnpornografibrottet (vilande grundlagsbeslut)

    Betänkande 2010/11:KU5

    Den tekniska utvecklingen har gjort barnpornografiska bilder alltmer lättillgängliga och nya typer av innehav svåra att angripa. Under våren 2010 sa riksdagen därför ja till ett förslag om effektivare bekämpning av barnpornografibrott (2009/10:KU34) . Men några av förslagen krävde grundlagsändringar och antogs därför som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Riksdagens beslut innebär en ändring av de bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som undantar barnpornografiska bilder från dessa grundlagars tillämpningsområden. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska enligt förslaget inte tillämpas på pornografiska bilder av personer som inte passerat puberteten eller som är under 18 år. En ändring görs i brottsbalken för att bättre skydda barn som passerat puberteten och som förekommer i pornografiska bilder. För straffbar skildring av en fullt pubertetsutvecklad person under 18 år ska det inte längre krävas att åldern framgår av bilden och omständigheterna kring den. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    4, 17 minuter
    Beredning
    2010-11-02
    Justering
    2010-11-16
    Debatt
    2010-11-24
    Beslut
    2010-11-24
  • Dokument & lagar

    En reformerad grundlag (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

    Betänkande 2010/11:KU4

    Riksdagen har beslutat om att modernisera regeringsformen. Beslutet omfattar även vissa ändringar i vallagen och kommunallagen samt följdändringar i annan lagstiftning. Regeringsformen görs enligt beslutet könsneutral och språket blir enklare. I urval innebär ändringarna i grundlagen också att: Lagrådets roll förstärks och domstolarnas självständiga ställning markeras. Statsministern stöd i riksdagen prövas efter varje val genom en obligatorisk omröstning. Sveriges medlemskap i EU tydliggörs liksom vårt deltagande i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta sexuell läggning. Statens ansvar för att stödja de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv förtydligas. Ändringarna i vallagen innebär att valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september. Bestämmelserna om personval ändras dessutom så att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks till fem procent. Kommunallagen ändras för att bland annat ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om extra val. Möjligheten att anordna folkomröstning med anledning av folkinitiativ ökar också. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    2 
    Anföranden och repliker
    56, 168 minuter
    Beredning
    2010-11-02
    Justering
    2010-11-16
    Debatt
    2010-11-24
    Beslut
    2010-11-24
  • Dokument & lagar

    Ny prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut

    Betänkande 2005/06:SfU5

    En tillfällig lag införs som ger människor som nekats uppehållstillstånd en ny möjlighet att få stanna i Sverige. Riksdagen sade ja till en tillfällig ordning som ska gälla från den 15 november 2005 till den 31 mars 2006. Den tillfälliga ordningen gäller möjligheterna att få en ny prövning för vissa grupper som vistats i Sverige under lång tid och vars utvisningsbeslut av olika orsaker inte verkställts. Genom den tillfälliga ordningen ska Migrationsverket kunna bevilja ett uppehållstillstånd under vissa givna förutsättningar. De grupper som genom den tillfälliga ordningen ska ges ökade möjligheter till uppehållstillstånd är barnfamiljer och personer vars utvisningsbeslut inte kunnat verkställas på grund av förhållanden i mottagarländerna. De nya prövningarna gäller avvisnings-och utvisningsbeslut som vunnit laga kraft men som inte verkställts. En sådan prövning ska kunna göras på Migrationsverkets eget initiativ eller efter en ansökan, om ansökan gjorts eller ärendet tagits upp före den 31 mars 2006. Med den tillfälliga ordningen ska fler människor kunna få frågan om uppehållstillstånd prövad. Vid bedömningen av om det är humanitärt angeläget ska bland annat barns sociala situation, anknytning till Sverige och risken för att ett barns hälsa och utveckling skadas beaktas. När Migrationsverket prövar uppehållstillstånd ska man ta hänsyn till om personen i fråga gjort något brottsligt. Migrationsverket ska också kunna vägra en person uppehållstillstånd på grund av säkerhetsskäl. Den tillfälliga ordningen gäller till den 31 mars 2006 då den nya utlänningslagen träder i kraft.
    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    6 
    Anföranden och repliker
    67, 1 minuter
    Beredning
    2005-10-20
    Justering
    2005-10-28
    Debatt
    2005-11-09
    Beslut
    2005-11-09