Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Sveriges biståndsmyndighet, Sidas, garantiverksamhet och om den bedrivs på ett effektivt sätt. Orsaken till granskningen är att garantier har fått en ökad betydelse inom svenskt utvecklingssamarbete.

En garanti är ett finansiellt instrument som liknar en försäkring där en garant, mot en avgift, tar delar av den finansiella risk det innebär att låna ut pengar. På så sätt kan banker och investerare motiveras till att investera i utvecklingsrelaterade projekt som annars inte hade fått finansiering.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, Sida och Riksgäldskontoret i huvudsak har säkerställt att garantiverksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. Riksrevisionen anser att regeringens styrning har varit tydlig och lämnar därför inga rekommendationer till regeringen. Sida bör dock bland annat säkerställa att det går att följa alla överväganden som legat till grund för garantiernas utformning.

Regeringen instämmer i att garantierna på ett kostnadseffektivt och innovativt sätt bidrar till att nå de mål som finns inom biståndspolitiken. Garantiramen har därför gradvis höjts under de senaste åren och uppgår för 2021 till 17 miljarder kronor.

Riksdagen välkomnade granskningen och instämde bland annat i de rekommendationer som riktats till Sida. Riksdagen sa nej till olika motioner inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 90 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om Afrika från allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Förslagen handlar om Västafrika, Afrikas horn och Sydafrika med fokus på situationen i Västsahara, Somalia, Etiopien, Eritrea och Sydafrika.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

13, 90 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner som rör länder i Mellanöstern. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020.

Förslagen handlar exempelvis om minoriteters situation i Irak, Iran, Syrien och Turkiet samt om fredsprocessen i Mellanöstern.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

33, 123 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-21

Debatt

2021-04-22

Beslut

2021-04-28

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Strategi för den arktiska regionen. Skrivelsen beskriver regeringens mål och huvudprioriteringar i förhållande till den arktiska regionen. I skrivelsen redogör regeringen för den politiska inriktningen för det fortsatta arbetet inom sex tematiska områden.

Riksdagen välkomnar att det nu finns en uppdaterad strategi och anser att Sverige har ett särskilt intresse och ansvar för att främja en fredlig, stabil och hållbar utveckling i området, exempelvis genom att folkrätten och havsrätten respekteras i regionen. Riksdagen stöder även att den militära närvaron i Sveriges norra delar stärks. Riksdagen konstaterar att Parisavtalets mål om att begränsa den globala temperaturökningen är avgörande för den arktiska regionens framtid.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

38, 138 minuter

Justering

2021-02-25

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-04

Riksdagen vill att en oberoende undersökningskommission ska utvärdera regeringens agerande för att få de fängslade svenska medborgarna Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Kommissionen ska redovisa sina slutsatser senast den 31 mars 2022.

Tillkännagivandet bygger på ett utskottsinitiativ från utrikesutskottet, som väcktes i samband med behandlingen av cirka 23 förslag inom området yttrandefrihet i motioner från den allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Ett utskottsinitiativ betyder att initiativet till förslaget kommer från utskottet och inte från en proposition eller motion.

Riksdagen sa delvis ja till flera motioner om regeringens agerande när det gäller frihetsberövade svenskar utomlands. Riksdagen sa nej till de övriga förslag som behandlades.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 87 minuter

Justering

2021-01-14

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på en ram för biståndet på 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI, för år 2021. Det innebär att cirka 47 miljarder kronor går till utgiftsområdet internationellt utvecklingssamarbete i statens budget för år 2021.

Riksdagen sa även ja till Riksrevisionens och regeringens övriga förslag om bland annat förvaltningsanslag och ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal förslag i motioner inom området, framför allt alternativa budgetförslag.

Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det gjorde riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är en del av steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

4

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

48, 126 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-10

Cirka 2 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet för internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Merparten av pengarna används för att finansiera de obligatoriska avgifter som Sverige betalar som medlem i FN, Nordiska ministerrådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) med flera. Därtill går drygt 170 miljoner kronor till samarbete inom Östersjöregionen och 165 miljoner till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Över 145 miljoner läggs på Sverigefrämjandet som bland annat sker genom Svenska institutets verksamhet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

33, 104 minuter

Justering

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-03

Riksdagen har i ett utlåtande behandlat EU-kommissionens arbetsprogram för år 2021. I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den tänker lägga fram.

Riksdagen välkomnar arbetsprogrammets inriktning på att omsätta strategier i handling och EU-kommissionens fokus på att utnyttja återhämtningen från coronapandemins konsekvenser till att ställa om samhället och ekonomin till framtidens krav. För att möta EU:s utmaningar på längre sikt framhåller riksdagen att EU behöver främja konkurrenskraften genom att arbeta för frihandel, satsa på utbildning och forskning samt ta ledningen i utvecklingen av artificiell intelligens.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 74 minuter

Justering

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-03

Riksdagen sa nej till 13 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 och 2020 om Förenta nationerna (FN) och FN-systemet. I samband med detta lyfte riksdagen att FN är ryggraden i det internationella systemet och underströk FN:s roll i hanteringen av internationella kriser och konflikter. Riksdagen ansåg vidare att ytterligare åtgärder behövs för att reformera säkerhetsrådet och att det är angeläget att kringskära vetorätten.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 43 minuter

Justering

2020-11-12

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Utländska direktinvesteringar i svenska företag kan hota skyddsvärda svenska företag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag för att säkra granskningen av sådana direktinvesteringar. Lagförslaget kompletterar en EU-förordning på området som börjar gälla i alla medlemsländer i oktober 2020.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har nyligen fått uppdraget som kontaktpunkt av regeringen. Utöver den internationella samordningsrollen ska myndigheten också få befogenhet att hämta in vissa uppgifter från inblandade företag inför en investering, om det finns risk att affären kan påverka svensk säkerhetskänslig verksamhet. Berörda företag ska ha möjlighet att överklaga ett beslut som myndigheten har fattat om att hämta in uppgifter.

Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2020-09-24

Bordläggning

2020-09-29

Debatt

2020-09-30

Beslut

2020-09-30

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om den strategiska exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2019. I skrivelsen beskrivs också samarbetet inom EU och andra internationella forum som rör strategisk exportkontroll av krigsmaterial och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2019 om strategisk exportkontroll. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 67 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-16

Som ett resultat av den pågående coronapandemin och det allvarliga ekonomiska läget riskerar svenska företag i behov av kapital att undervärderas. Det kan leda till ett ökat internationellt intresse för direktinvesteringar i svenska skyddsvärda företag. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att snarast återkomma med förslag på åtgärder för att möjliggöra granskningar av sådana investeringar.

Regeringen bör snarast bland annat återkomma med förslag på lagändringar som gör detta möjligt. Regeringen bör också skyndsamt utse den myndighet som ska vara kontaktpunkt på området.

Tillkännagivandet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 42 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen har behandlat dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2019, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2019. Riksdagen har också behandlat förslag om nordiskt och arktiskt samarbete i följdmotioner och i motioner från den allmänna motionstiden 2019.

Regeringens skrivelse fokuserar till största delen på verksamheten i Nordiska ministerrådet men beskriver också det arktiska samarbetet och Barentssamarbetet. I redogörelsen från Nordiska rådets svenska delegation ligger fokus på rådets verksamhet under det svenska ordförandeskapet 2019.

Riksdagen anser bland annat att lärdomarna från covid-19-pandemin ska användas för att utöka och förbättra det nordiska samarbetet om krisberedskap. Riksdagen understryker hur viktigt det är att utveckla den samnordiska krisberedskapen för att uppnå en god förmåga att förebygga och hantera allvarliga händelser och att återhämta sig efter sådana händelser. Vidare har regeringen under ärendets beredning informerat om att den kommande Arktisstrategin kommer presenteras till riksdagen som en skrivelse.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, sa nej till de behandlade motionerna.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

25, 101 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen har behandlat den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU. Skrivelsen täcker hela EU:s verksamhet under 2019. Den ger en övergripande beskrivning av EU:s utveckling och förbindelser med omvärlden, av det ekonomiska och sociala samarbetet, av det rättsliga och inrikes samarbetet samt av verksamheten inom EU:s institutioner.

Riksdagen anser att EU-medlemskapet ger Sverige en större möjlighet att vara med och utforma politiken på både en europeisk och på en global nivå. Enligt riksdagen är EU det bästa verktyget för att hantera gränsöverskridande utmaningar och garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat ett sjuttiotal förslag i följdmotioner med anledning av skrivelsen och ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 som rör EU-samarbetet.

I samband med detta riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska arbeta tillsammans med andra EU-länder för att få till stånd en global EU-sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter, så kallade Magnitskijsanktioner.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 65 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-11

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen och EU:s utrikes- och säkerhetsrepresentant om förslag på nya långsiktiga mål för det östliga partnerskapet efter 2020. Det östliga partnerskapet är EU:s politik för samarbete med och utveckling av de östeuropeiska grannländerna Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina.

Det övergripande målet för partnerskapets arbete föreslås vara ökad resiliens, vilket handlar om motståndskraft och återhämtningsförmåga i samhället. Arbetet ska enligt förslaget prioritera fem områden:

• Resilienta, hållbara och integrerade ekonomier.
• Ansvarsskyldiga institutioner, rättsstatsprincipen och säkerhet.
• Miljö- och klimatmässig resiliens.
• En resilient digital omställning.
• Resilienta, rättvisa och inkluderande samhällen.

Riksdagen välkomnar att utvecklingen av partnerskapet ligger högt upp på EU:s dagordning och ser positivt på de föreslagna långsiktiga målen. Enligt riksdagen är en demokratisk utveckling och ekonomisk integration i närområdet en av EU:s mest centrala utrikespolitiska uppgifter. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 61 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-04

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer med tyngdpunkt på åren 2017 och 2018. Mål, verksamhet och resultat redovisas framför allt inom fyra områden: hälsa, utbildning, ekonomisk utveckling och fred.

Riksdagen noterade att det bistånd som går via multilaterala organisationer har ökat från cirka 49 procent av den svenska biståndsbudgeten år 2011 till cirka 58 procent år 2018. Riksdagen underströk att det multilaterala biståndet, liksom annat bistånd, ska bidra till riksdagens beslutade mål om att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

36, 118 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2018 och helåret 2019. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som prövande vad gäller just de områdena. Utskottet tycker att det är oroande att debatten sedan några år alltmer har kommit att handla om att flera medlemsländer brister i att värna grundprinciperna. Därför anser utskottet att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 65 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-27

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för verksamheten inom OSSE under 2018 och första halvåret 2019. Vidare har Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen för arbetet inom OSSE:s parlamentariska församling under 2019.

Riksdagen framhåller att det är viktigt att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och verkar för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen. Riksdagen välkomnar också att Sverige under OSSE:s ministerrådsmöte i Bratislava i december 2019 enhälligt utsågs till att vara ordförande i organisationen år 2021.

Riksdagen lägger redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 91 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-14

Riksdagen har behandlat en redogörelse för Interparlamentariska unionens (IPU) verksamhet och den svenska delegationens arbete 2019. Under året har IPU bland annat arbetat med frågor om FN:s globala hållbarhetsmål, speciellt hur fri och rättvis handel, investeringar och digitalisering kan främja utvecklingsarbetet.

Andra viktiga teman har varit hälsa, sjukvård och utbildning och hur arbetet med de områdena kan bidra till fred, säkerhet och rättssäkerhet. Även frågor om terrorism och extremism har funnits på dagordningen. Bland annat framgår i redogörelsen att FN bidragit med 2,1 miljoner dollar till IPU för att stödja nationella parlaments insatser mot internationell terrorism och extremism.

Riksdagen välkomnar att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete verkar för demokrati och mänskliga rättigheter, samt stärker parlamentens roll. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 21 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-22

Debatt

2020-04-23

Beslut

2020-04-29

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om mänskliga rättigheter från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-21

Debatt

2020-04-22

Beslut

2020-04-22