1 003 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens uppteckningar, 2009/10, 1895, 1889, sorterat efter datum
Självbestämmandet för statliga universitet och högskolor ska öka. Riksdagen har därför beslutat att lärosätena ska kunna anpassa organisation, läraranställningar och utbildning efter de egna förutsättningarna. Detta innebär bland annat att universiteten och högskolorna: Själva ska få bestämma sin interna organisation, bortsett från styrelse och rektor. Vid sidan av professorer och lektorer själva ska få bestämma vilka kategorier av lärare som ska anställas. Högskolorna ska själva också få bestämma vilka behörighetskrav och bedömningsgrunder som bör gälla för dessa lärare. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
Riksdagen har beslutat att det ska bli lättare för läkare att anmäla olämpliga körkortsinnehavare till Transportstyrelsen. I stället för att enbart anmäla förare som är "uppenbart olämpliga" ska läkare i fortsättning kunna anmäla förare som är "olämpliga". Anmälningen resulterar i en utredning av körkortsinnehavarens lämplighet som förare. Samtidigt slopas kravet på att introduktionsutbildning vid privat övningskörning måste genomföras av körkortsaspiranten och handledaren samtidigt. Ändringarna börjar gälla den 1 september 2010. För att komma i kapp med den tekniska utvecklingen behöver definition av begreppet cykel också breddas. Små eldrivna fordon, exempelvis tvåhjulingen "Segway", som inte kan överstiga 20 km/tim ska nu kunna betraktas som cyklar. När fordonet framförs i högre hastighet än gångfart ska förarna därför följa de regler som gäller för cyklande. Eftersom frågan även kommer att behandlas på EU-nivå har riksdagen beslutat att lagen om vägtrafikdefinitioner ändras den dag regeringen bestämmer.
Behandlingen av två dokument skjuts upp till riksmötet 2010/11. Det gäller Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2009 (2009/10:RS2) och Riksrevisionens styrelses framställning om sammanslagningar av myndigheter (2009/10:RRS30).
Regeringen har gjort den tredje och sista uppföljningen av handlingsplanen Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Riksdagen antog handlingsplanen 2000. Regeringen redovisar bland annat hur arbetet har gått, utvecklingen på området och målen för en strategi framåt. Socialutskottet välkomnar strategiarbetet och föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att göra några tillägg.
Polisen ska utreda fler brott där den misstänkte är under 15 år. Det ska också bli tillåtet med drogtester under tvång. Det har riksdagen beslutat. I dag kan polisen göra en utredning som ligger till grund för socialtjänstens insatser. Men det är inte nödvändigt om den misstänkte är under 15 år. Nu ska lagen ändras. Polisen ska i framtiden som regel alltid inleda en utredning om straffet för det aktuella brottet är minst ett års fängelse. Då ska det också vara möjligt att ta blod- eller salivprov på den misstänkte för att därefter göra en DNA-analys. Det ska även bli tillåtet för polisen att med tvång drogtesta barn under 15 år. Den som misstänks vara narkotikapåverkad ska lämna till exempel blod- eller urinprov. Målet är att så tidigt som möjligt upptäcka missbruk. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.
Riksdagen har beslutat att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2010/11. Det handlar om regeringens proposition 2009/10:181 Utnämning av ordinarie domare och förslag om utnämning av domare som finns i en annan proposition, 2009/10:215 Mark- och miljödomstolar. Det gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet 2009/10.
Avtal och samarbeten mellan företag som begränsar eller snedvrider konkurrensen inom en bransch är olagliga. Dessa uppgörelser kallas för konkurrensbegränsande avtal. Riksdagen har nu beslutat om ändringar i den lag som reglerar gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn. Förändringarna är en anpassning till en ny förordning från EU-kommissionen. Förändringarna innebär att samma regler ska gälla för bedömningen av vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn, oberoende av om svensk eller EU:s konkurrensrätt är aktuell. Ändringen ska börja gälla den 1 oktober. Dessutom föreslås några andra ändringar i konkurrenslagstiftningen för att anpassa denna till Lissabonfördraget. Dessa ändringar ska börja gälla den 1 augusti.
Riksdagen har beslutat att ägardirektiven för Vattenfall AB ska förtydligas. Syftet är att tydliggöra Vattenfalls strategiska inriktning. I dag kan direktiven till exempel tolkas som att Vattenfalls ansvar för miljövänlig energiförsörjning är begränsat till Sverige. Vattenfall ska i fortsättningen vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion, oberoende av på vilken marknad det gäller. Vattenfalls uppdrag ska vara att generera en marknadsmässig avkastning. Det ska ske genom att bedriva affärsmässigt energiverksamhet så att bolaget tillhör ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfalls roll i energiomställningen kommer också att knytas till EU:s 2020-mål. Målet innebär minskade utsläpp av klimatgaser och ökad andel förnybar energi samt effektivare energianvändning. Genom EU:s 2020-mål som mätpunkt kommer det att bli möjligt att se om Vattenfall är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en allt mer miljövänlig energiproduktionen.
I över tio års tid har Skåne och Västra Götalands län haft ett annan regionalt ansvar än andra län. De har bland annat haft ansvaret för uppgifter inom ramen för tregional tillväxtpolitik och transportinfrastrukturplanering. Riksdagen har nu beslutat att verksamhet ska bli permanent. Samtidigt ska Hallands läns landsting och Gotlands kommun få samma ansvar. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011. Riksdagen föreslår dessutom att regeringen ska återkomma med ett förslag om att Gotland ska få använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse
I en skrivelse återkommer regeringen med information till riksdagen om det fortsatta arbetet med att utveckla samhällets krisberedskap. I skrivelsen föreslår regeringen att resultatmål bör tas fram för samhällets krisberedskap. Regeringen föreslår också att viktiga delar av lagstiftningen inom området krisberedskap bör ses över i syfte att författningsstödet är anpassat för allvarliga händelser och kriser. Skrivelsen innehåller också regeringens samlade bedömning av krisberedskapens olika delar och vad som har gjorts hittils. Försvarutskottet har även behandlat Riksrevisionens granskning av regeringens och myndigheternas beredskap för antagonistiska hot, till exempel terrorhot, mot transporter av farligt gods. I granskningen framkom att det finns vissa brister. Riksrevisionen föreslår att åtgärder behöver vidtas när det gäller tillsyn av skyddet för transporter av farligt gods. Riksrevisionen föreslår också att lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar och säkerhetsskyddslagen ses över. Detta för att öka möjligheterna att skydda transporter av farligt gods. Riksdagen godkände skrivelsen utan några tillägg. Riksdagen avslog Riksrevionens förslag.
Riksdagen sa ja till nya regelförenklingar i lagen om offentlig upphandling och i lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Regelverket skärps genom att en avtalsspärr införs. Avtalsspärren innebär att ett avtal inte får ingås förrän efter tio eller 15 dagar efter att en leverantör har meddelats beslut om kontrakt. Avtalsspärren införs för att motverka att en myndighet ingår avtal för att förhindra en överprövning. Enligt de nya reglerna kan en domstol ogiltigförklara ett avtal som ingåtts genom otillåten direktupphandling, till exempel om myndigheten som upphandlar avstår från att annonsera enligt lagstiftningens krav. Det blir också skärpt skadestånd för myndigheter som upphandlar utan att följa regelverket för direktupphandling. Skadeståndet uppgår till minst 10 000 kr och högst 10 000 000 kr, men högst tio procent av kontraktsvärdet. Därtill tydliggörs kostnadsgränsen för möjligheten att göra en direkupphandling. Slutligen blir det ytterligare några regelförenklingar i syfte att underlätta upphandlingsförfarandet för små och medelstora företag.
En ny EU-förordning syftar till effektivare bekämpning av spridning av massförstörelsevapen och okontrollerade flöden av andra vapen. Svensk lagstiftning om produkter med dubbla användningsområden behöver därför anpassas till förordningen. Dubbla användningsområden innebär att produkterna kan användas för civila ändamål, men också vid framställning av till exempel kärnvapen. Genom anpassningen till EU-förordningen införs bland annat nya kontroller av förmedlingstjänster av produkter med dubbla användningsområden. Detta medför större möjlighet att bevaka företag som hanterar inköp, försäljning eller leverans av exempelvis produkter som kan användas vid anrikandet av uran. Riksdagen har beslutat att lagändringarna börja gälla från 1 augusti 2010. Tidigare har regeringen föreslagit att lagen ska börja gälla redan från den 1 juli 2010.
I en skrivelse berättar regeringen om Sveriges exportkontrollpolitik 2009 när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Det senare innebär att produkterna kan användas för civila ändamål, men också vid framställning av bland annat vapen. Riksdagen sa nej till motioner om översyn av regelverk och organisation av exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen avlutade ärendet med detta.
I två skrivelser berättar regeringen om verksamheten i EU under 2009. Den första behandlar övergripande EU:s utveckling och dess olika samarbeten. Den andra fokuserar på det svenska ordförandeskapet under andra halvåret 2009. Här skriver regeringen bland om de viktigaste resultaten som uppnåddes. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa samtidigt säger nej till en rad motioner som handlar om samarbetet inom EU. Dessa har lämnats in under den allmänna motionstiden 2008 och 2009.
Det blir nya mål och riktlinjer för det fortsatta arbetet med den statliga förvaltningen. Det ska bli enklare för personer och företag att använda offentlig information för både kommersiella och icke-kommersiella syften. Myndigheternas hantering av e-legitimationer ska styras och samordnas på ett tydligare sätt. Senast 2013 ska statliga myndigheter kunna hantera sina beställningar av varor och tjänster elektroniskt. En förbättrad statlig samordning och samverkan på regional nivå ska förenkla medborgarnas, kommunernas och företagens kontakter med statliga myndigheter. På lång sikt kan statlig service på lokal nivå förmedlas via gemensamma servicekontor. För att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna bör myndigheter pröva om administrativa stödverksamheter kan utföras i annan regi. Myndigheten Staten pensionsverk ändrar namn till Statens tjänstepensionsverk.
Resurser till universitet och högskolor ska, förutom att baseras på antal helårsstudenter och helårsprestationer, även baseras på grundval av utvärderingar av utbildningarnas resultat. Utbildningens kvalitet ska granskas utifrån ett antal kvalitetskriterier som i sin tur styr fördelningen av resurser till universitet och högskolor. Det nya nationella kvalitetssäkringssystemet ska bestå av kvalitetsutvärderingar av högskoleutbildningar och prövningar av examenstillstånd. Högskoleverket ska ansvara för att både utvärderingar och prövningar genomförs. Utvärderingarna ska leda till ett samlat omdöme av utbildningen på en flergradig skala. De universitet och högskolor som skattas högt blir också föremål för en kvalitetsbaserad tilldelning av resurser.
Riksdagen har beslutat om en modernisering av fängelse- och häkteslagstiftning. Beslutet innebär i huvudsak att: Alla intagna ska få en plan för hur fängelsevistelsen bäst anpassas till deras behov. Kraven för att få permission förtydligas. Kriminalvården få nya kontrollmöjligheter, besökaren och intagna ska exempelvis kunna hållas åtskilda av glasrutor. Speciella restriktioner för häktade ska kunna överklagas. Kriminalvårdsnämnden avskaffas. Den nya fängelse- och häkteslagstiftningen börjar gälla den 1 april 2011. Dessutom har Riksrevisionen granskat kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott. Riksdagen menar att lagförslaget även täcker detta ärende och att det därför kan avslutas.
Statliga och kommunala myndigheter ska inte längre behöva tillämpa lagen om offentlig upphandling (LOU) när de köper varor eller tjänster från exempelvis ett aktiebolag eller någon annan juridisk person som de helt eller delvis äger. Det föreslår regeringen i en proposition. Reglerna ska under en övergångsperiod göra det enklare för till exempel en kommun att köpa varor och tjänster från ett kommunalt bolag. Detta under den tid som en permanent reglering utreds. Rätten till undantag gäller bara om myndigheten har en kontroll över företaget som motsvarar den kontroll som myndigheten har över den egna förvaltningen. Reglerna börjar gälla den 15 juli.
2009/10:39, Fredagen den 21 maj
1 Konkurrenskraft inre marknad och industri Statsrådet Ewa Björling
Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft inre marknad och industri den 12 mars 2010
Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft inre marknad och industri den
Friskolor har inte samma förutsättningar som kommunala skolor, menar regeringen. Regeringen vill därför genomföra en rad förändringar som ska resultera i att villkoren för offentliga och privata skolor blir mer lika. Riksdagen har med denna bakgrund nu beslutat att reglerna för bidragsfinansiering ska bli de samma. Kommuner som ger extra stöd till de kommunala skolorna blir exempelvis tvungna att ge fristående skolor motsvarande belopp. Det ska även bli möjligt att överklaga kommunernas beslut om bidragens storlek. Statens skolinspektion ska dessutom pröva om öppnandet av en ny friskola kan ge negativa konsekvenser för eleverna och andra skolor i samma kommun. De nya bestämmelserna börjar gälla den 28 juli 2010
