428 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Svar på skriftliga frågor, EU-nämndens uppteckningar, 2005/06, sorterat efter datum
Regeringen har lämnat en redogörelse för verksamheten i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under 2005. Riksdagens delegation vid OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen under 2005. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Regeringen har lämnat en redogörelse för den svenska exportkontrollpolitiken avseende krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2005. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den faktiska exporten av krigsmateriel under år 2005. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat vad som hände inom EU under 2005. Skrivelsen tar bland annat upp frågor kring den övergripande utvecklingen i EU och utvidgningen, EU:s förbindelser med omvärlden och EU:s utvecklingssamarbete. Riksdagen godkände skrivelsen och sade samtidigt nej till ett stort antal motioner.
Riksdagen sade nej till motioner om smittskyddsfrågor som lagts fram med anledning av regeringens förslag till nationell strategi mot hiv och aids. Riksdagen behandlade regeringens förslag tidigare under våren (se 2005/06:JuSoU1 ).
Riksdagen godkände två ändringar av Europolkonventionen och Schengenkonventionen. Ändringarna innebär bland annat att Europol ska kunna delta i en stödjande funktion i gemensamma utredningsgrupper. Andra ändringar syftar till att Europol ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivare sätt och stärka sitt stöd till medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter.
Säkerhetsskyddslagens bestämmelser om utlämnande av uppgifter vid registerkontroll som sker till skydd mot terrorism ändras. Ändringarna innebär att samtliga uppgifter om den kontrollerade som finns i misstankeregistret och belastningsregistret får lämnas ut. Regeringen ska vidare få delegera rätten att fatta beslut om registerkontroll som sker efter en framställan från en mellanfolklig organisation. Behörigheten att besluta om så kallat utvidgat uppgiftslämnande förs över från regeringen till Registernämnden. Lagen om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder ändras så att en efterlysning från en medlemsstat i Europeiska unionen som inte deltar i Schengensamarbetet ska behandlas på samma sätt som en efterlysning utfärdad av en Schengenstat. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.
Polisen får större möjligheter att be Försvarsmakten om hjälp för att bekämpa terrorism. Resurser från Försvarsmakten ska kunna sättas in för att förhindra eller på annat sätt ingripa mot terroristbrott. Försvarsmakten ska då alltid ledas av polisen. Förslaget innebär att Rikspolisstyrelsen ska kunna be Försvarsmakten om hjälp med insatser som kan innebära våld eller tvång mot enskilda personer. Polisen ska få göra det bara om man själv inte har sådana särskilda resurser som behövs. Det kan handla om att ingripa mot terroristangrepp från luften eller till sjöss. Polisen kommer som huvudregel att kunna be Försvarsmakten om hjälp bara om regeringen först har sagt ja till det. I vissa situationer ska polisen inte behöva regeringens godkännande. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.
Riksdagen gav Riksbankens direktion och Riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för förra årets förvaltning. Riksdagen godkände även Riksbanksfullmäktiges förslag till fördelning av 2005 års resultat, vilket innebär att Riksbanken ska leverera 5,3 miljarder kronor till staten. Finansutskottet redovisade också sin återkommande utvärdering av penningpolitiken, som denna gång omfattar perioden 2003 till 2005. Utskottet konstaterar bland annat att inflationen under perioden legat under inflationsmålet och att Riksbanken under 2004 och 2005 överskattat inflationstrycket och underskattat tillväxttakten i den svenska ekonomin.
Riksdagen har beslutat att skolorna ska få en möjlighet att införa flexibel skolstart. Beslutet innebär att skolstarten ska kunna anpassas efter elevens mognad. En elev ska kunna börja i första klass det år eleven fyller sex eller sju år. Det är föräldrarna som avgör och de ska erbjudas ett skolmognadsprov som underlag för sitt beslut. Riksdagen beslutade också att Skolverket ska kunna bötfälla skolor som missköter sig. Enligt gällande regler finns det inga sanktionsmöjligheter för kommunala skolor. När det gäller friskolor så kan Skolverket tvinga en friskola som missköter sig att lägga ner. Besluten bygger på reservationer från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Riksdagen sade nej till övriga motionsförslag om grundskolan som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2006.
Skollagen ändras så att fristående gymnasieskolor kan inrätta individuella program. En elev som lämnar grundskolan utan att ha uppnått gymnasiebehörighet kan komplettera sin utbildning på gymnasieskolans individuella program. Eleven ska läsa in vad han eller hon har har missat i grundskolan för att sedan kunna börja på ett vanligt nationellt program. I dag är det bara kommunala gymnasieskolor som får ha individuella program. Denna regel begränsar valmöjligheterna för elever som inte har uppnått gymnasiebehörighet. Riksdagen ändrade därför skollagen från den 1 juli 2006. Riksdagen beslutade också om lagändringar från den 1 juli 2006 som ger etableringsfrihet för förskolor och fritidshem. Kommunerna ska vara skyldiga att lämna tillstånd för förskolor och fritidshem som uppfyller vissa kvalitetskrav. Kommunerna ska också, om tillstånd finns och verksamheten är öppen för alla barn, lämna bidrag till verksamheten. Riksdagen gjorde dessutom tre uttalanden: Lika villkor ska gälla för skolor oavsett driftsform. Möjligheten för kommunerna att använda plan- och byggregler samt lokalfrågor för att hindra etableringar av fristående skolor ska tas bort. Regeringen bör snarast lägga fram förslag om hur kommunala beslut om bidrag till fristående skolor ska kunna överklagas genom så kallade förvaltningsbesvär av huvudmannen för den fristående skolan. Besluten om etableringsfrihet för förskolor och fritidshem och om de tre uttalandena innebar att reservationer av fem partier i utbildningsutskottet (m, fp, kd, c, mp) fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.
Riksdagen sade nej till motioner om alkohol- och tobaksbeskattning, privatinförsel av alkohol och tobak, försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser och Tullverkets bekämpning av illegal alkoholinförsel. Motionerna har lagts fram under allmänna motionstiden 2005 eller med anledning av regeringens förslag om nationella alkohol- och narkotikabehandlingsplaner. Riksdagen behandlade regeringens förslag tidigare under våren (se 2005/06:JuSoU1 ).
Enmansföretag som anställer en person ska betala bara ålderspensionsavgift på den ersättning som betalas till den anställde. Nedsättningen gäller den del av ersättningen till den nyanställde som inte överstiger 25 000 kronor per månad och under högst tolv månader. Lagen är tillfällig och ska tillämpas på ersättningar som betalas ut till och med den 31 december 2007. Lagen börjar gälla den 1 juni 2006 och ska gälla för ersättningar som betalas ut därefter och avser anställningar som inte påbörjats före den 1 januari 2006. Lagen ska inte gälla för företag som bedriver fiskeri-, jordbruks- eller transportverksamhet.
Den 1 januari 2007 införs en skärpt jävsregel för revisorn i aktiebolag som enligt aktiebolagslagen ska ha minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. En sådan revisor ska inte kunna vara verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder aktiebolaget vid bokföringen. Detsamma ska gälla för revisorn i flertalet finansiella företag samt sådana bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer som enligt lagen om ekonomiska föreningar, stiftelselagen eller revisionslagen ska ha minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. Motsvarande bestämmelser ska även gälla för lekmannarevisorer.
Den 1 januari 2007 blir alla som annonserar i Post- och Inrikes Tidningar enligt lag skyldiga att betala en avgift för detta. I lagar eller andra författningar står det ofta att beslut eller andra åtgärder av myndigheter och andra ska kungöras för att sprida informationen till allmänheten eller till vissa personer. Vanligast är att kungörande ska ske i ortstidningar eller i Post- och Inrikes Tidningar eller i bådadera. I dag finns inte några bestämmelser om att den som annonserar i Post- och Inrikes Tidningar är skyldig att betala avgift för detta. Trots det anses det finnas en sådan skyldighet. Med den nya lagen försvinner denna oklarhet. Lagändringen bygger på förutsättningen att Post- och Inrikes Tidningar i fortsättningen ska offentliggöras på Bolagsverkets webbplats. Regeringen får möjlighet att godkänna ett sådant avtal mellan Bolagsverket och Svenska Akademien som har rätt att ge ut Post- och Inrikes Tidningar.
Riksdagen sade nej till ett antal motionsförslag om teater, dans och musik med hänvisning till att utskottet redan har avvisat liknande förslag tidigare under mandatperioden. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Riksdagen kommer att ta upp övriga motionsförslag om teater, dans och musik mer utförligt i betänkande 2005/06:KrU12.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om teater, dans och musik. Motionerna handlar om en tydlig organisatorisk struktur för dansen, en styrgrupp för dansen samt scenkonstens möjligheter, dans för barn och unga, dokumentation av danskonsten, informationscentrum för danskonsten, dansens år, jämställdhet på dans- och musikområdet, scener för musikarrangemang samt betydelsen av arrangörsstödet, repetitionslokaler och utrustning för musicerande ungdomar, fonogramstödet och Opera på Skäret samt Dalhalla.
Försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län som pågått sedan den 1 januari 1998 ska fortsätta till utgången av 2010. Försöksverksamheten innebär att länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyrelsen har inordnats i länsstyrelsens organisation. Verksamheten förlängs i väntan på den så kallade Ansvarskommitténs samlade bedömning av den statliga verksamheten på regional nivå.
Ansvarsprövningen i kommunfullmäktige blir starkare genom att fullmäktige blir skyldig att motivera sitt ställningstagande till revisorernas uttalande i frågan om ansvarsfrihet, det vill säga om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. De förtroendevalda revisorernas oberoende blir tydligare genom att valbarheten till revisorsuppdrag begränsas. Revisorernas rätt till sakkunnigt biträde förtydligas. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en ny utredning om en oberoende kommunal revision. Riksdagen menar att det kan behövas ytterligare åtgärder för att stärka oberoendet och att den utredning som regeringen planerar att tillsätta är alltför snäv. Det var en reservation av fem partier i konstitutionsutskottet (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.
Riksdagen har godkänt regeringens lagförslag om ökad kontroll av vapen. Syftet med beslutet är att förhindra att skjutvapen hamnar på den illegala marknaden, men också till att motverka missbruk, olyckshändelser och brottslig verksamhet med legala vapen. Riksdagens beslut innebär bland annat att polisen ska ha viss rätt att i brottsförebyggande syfte söka efter vapen i fordon, att enskilda personer inte längre ska kunna skrota vapen och att läkare blir skyldiga att anmäla till polisen om en patient av medicinska skäl inte bör inneha vapen. Dessutom ska införseltillstånd inte behövas för att föra in vapen från Danmark, Finland eller Norge i vissa fall och sekretessen i vapenregistret för uppgifter om vapenhandlares namn och adress med mera ska tas bort. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen gav 2005 regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag på tillfällig vapenamnesti (se 2004/05:JuU19 ). Riksdagen uppmanade nu regeringen att skynda på arbetet med förslaget. Beslutet grundade sig på en gemensam reservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Vapenamnesti innebär att personer som har skjutvapen utan att vara berättigade till det slipper straff om de frivilligt lämnar in sina vapen till polisen.
Riksdagen sadeja till regeringens förslag om att försöksverksamheten med snabbare handläggning av brottmål ska förlängas till och med den 30 juni 2008. Försöksverksamheten inleddes den 1 juli 2004 vid Stockholms tingsrätt. Syftet med verksamheten är att domstolarna ska handlägga de flesta enklare brottsmål snabbare och som ett led i detta har tingsrätt och åklagare fått möjlighet att delge stämningar och andra handlingar i brottmål genom en så kallad förenklad delgivning.
