Sök
1 882 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, Näringsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Statliga företag
Betänkande 2019/20:NU4
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om förvaltningen av de statliga företagen under 2018. Regeringen redogör bland annat för hur statens bolagsägande har utvecklats under 2018 samt för statens ägarpolicy och de riktlinjer som gäller för bolag med statligt ägande.
Riksdagen välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i skrivelsen så att riksdagen på ett bättre sätt ska kunna få en bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen betonar att det är viktigt att detta arbete fortsätter. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa nej till olika motioner om statliga företag. De handlar om den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag. Ett av motionsförslagen rör att regeringen bör ge Vattenfall i ägardirektiv att stoppa avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2.
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 47, 153 minuter
- Justering
- 2019-12-17
- Bordläggning
- 2020-01-14
- Debatt
- 2020-01-15
- Beslut
- 2020-01-22
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Betänkande 2019/20:NU1
Cirka 7,3 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar, cirka 3 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem (Vinnova): forskning och utveckling. 793 miljoner kronor går till näringslivsutveckling och 759 miljoner kronor går till strategiska kompetensmedel för industriforskningsinstituten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att utveckla en tydligare resultatredovisning för området utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande samt att senast i budgetpropositionen för 2021 återkomma med ett förslag till riksdagen om ett mål för samma område.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 3
- Anföranden och repliker
- 48, 108 minuter
- Justering
- 2019-12-05
- Bordläggning
- 2019-12-13
- Debatt
- 2019-12-16
- Beslut
- 2019-12-17
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 21 Energi
Betänkande 2019/20:NU3
Cirka 3,5 miljarder ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet energi. Mest pengar går till energiforskning, cirka 1,6 miljarder kronor, medan 835 miljoner kronor går till energiteknik. Statens energimyndighet och Energimarknadsinspektionen får drygt 440 miljoner kronor i anslag.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner från allmänna motionstiden 2019.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 55, 114 minuter
- Justering
- 2019-12-05
- Bordläggning
- 2019-12-10
- Debatt
- 2019-12-11
- Beslut
- 2019-12-12
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Betänkande 2019/20:NU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt mål för den regionala tillväxtpolitiken som omfattar hållbar utveckling.
Cirka 3,7 miljarder ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet fördelas. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, cirka 1,7 miljarder kronor. Drygt 1,5 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och cirka 455 miljoner kronor går till transportbidrag.
Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner från allmänna motionstiden 2019. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 18, 66 minuter
- Justering
- 2019-12-05
- Bordläggning
- 2019-12-11
- Debatt
- 2019-12-12
- Beslut
- 2019-12-17
- Dokument & lagar
Första kontrollstationen för energiöverenskommelsen
Betänkande 2019/20:NU7
Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Första kontrollstationen för energiöverenskommelsen. I skrivelsen redogör regeringen för den första kontrollstationen som bland annat baseras på en löpande myndighetsanalys av de energipolitiska målen och elmarknadens utveckling. Regeringen berättar också om planeringen av arbetet inför den andra kontrollstationen om fyra år.
Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt att löpande följa upp utvecklingen när det gäller de energipolitiska målen och utvecklingen på elmarknaden. Riksdagen håller också med regeringen om att uppföljningen bör utvecklas inför nästa kontrollstation 2023.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 49 minuter
- Justering
- 2019-10-15
- Bordläggning
- 2019-10-22
- Debatt
- 2019-10-23
- Beslut
- 2019-10-23
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om jämställdhet i Almis låneverksamhet
Betänkande 2019/20:NU6
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säkerställa att Almi ger en mer detaljerad redovisning av hur verksamheten når kvinnor. Almi Företagspartner AB ägs av svenska staten och har bland annat som mål att främja kvinnors företagande.
Riksdagen ser i övrigt positivt på de åtgärder som regeringen planerar att genomföra. Bland annat planeras en översyn av Almis uppdragsmål med hänsyn till det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet.
Förslaget om tillkännagivande kom i en motion i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om jämställdheten i Almis låneverksamhet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 14 minuter
- Justering
- 2019-10-15
- Bordläggning
- 2019-10-22
- Debatt
- 2019-10-23
- Beslut
- 2019-10-23
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om regionala exportcentrum
Betänkande 2019/20:NU5
Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se till att exportfrämjande åtgärder regelmässigt effektutvärderas och att myndighetsstyrningen utvecklas så att det blir möjligt att följa upp och utvärdera genomförandet av de exportfrämjande åtgärderna. Riksdagen anser dessutom att regeringen ska arbeta för att möjliggöra uppföljning och utvärdering i hela värdekedjan när det gäller satsningen på regionala exportcentrum.
Förslaget om tillkännagivande kom i en motion i samband med att Näringsutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om regionala exportcentrum. Riksrevisionen konstaterar bland annat att etableringen av exportcentrum kunde ha genomförts mer effektivt samt att resultaten borde följas upp och redovisas tydligare för riksdagen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 16 minuter
- Justering
- 2019-10-15
- Bordläggning
- 2019-10-22
- Debatt
- 2019-10-23
- Beslut
- 2019-10-23
- Dokument & lagar
Skydd för beteckningar som omfattas av EU:s handelsavtal med Japan
Betänkande 2018/19:NU16
För vissa varor anses varans ursprung eller tradition höra ihop med dess kvalitet, till exempel när det gäller vin och vissa livsmedel. Inom EU finns det därför ett immaterialrättsligt skydd för bland annat ursprungsbeteckningar och traditionella specialiteter.
Sedan den 1 februari 2019 har EU ett avtal med Japan om ekonomiskt partnerskap och avtalet innehåller bestämmelser om skydd för geografiska beteckningar och vad som händer vid intrång i dessa beteckningar. Regeringen föreslår att avtalet, på samma sätt som andra avtal med tredjeländer, bör omfattas av lagen om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel och läggas till i uppräkningen av internationella avtal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2019.
Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 20 förslag i motioner om immaterialrätt från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat påbörjade utredningar och arbete. Motionerna handlar bland annat om upphovsrätt, varumärkesrätt och patenträtt.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Justering
- 2019-06-11
- Bordläggning
- 2019-06-14
- Debatt
- 2019-06-17
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om försäljningarna av statens aktier i Nordea
Betänkande 2018/19:NU15
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om försäljningarna av statens aktier i Nordea. Svenska staten sålde sitt aktieinnehav i Nordea under tre tillfällen 2011 och 2013 för sammanlagt cirka 60 miljarder kronor.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens försäljningar av aktierna genomfördes affärsmässigt och inom utsatt tid. Revisionen konstaterar dock att försäljningar av denna storlek är ovanlig för staten och att vissa kritiska rutiner därför förbättrades successivt mellan de tre försäljningstillfällena. Revisionen påpekar också att regeringen inte har utvärderat försäljningarna i efterhand, vilket gör det svårare att lära sig inför framtida försäljningar av statligt ägda bolag. Revisionen riktar ett antal rekommendationer till regeringen om rutiner för framtida försäljningar.
Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens slutsatser, men håller inte med om att det inte gjordes utvärderingar av försäljningarna. Regeringen har även utvecklat ett antal verktyg och processer för sitt fortsatta arbete på området. Exempelvis ska rapporteringen till riksdagen förbättras.
Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen planerar att genomföra och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-06-11
- Bordläggning
- 2019-06-14
- Debatt
- 2019-06-17
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Energipolitik
Betänkande 2018/19:NU14
Satsningar på forskning bör ske inom alla relevanta energislag inklusive kärnkraft, det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om energipolitik. Riksdagen röstade ja till reservation 16 och röstade nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 32, 105 minuter
- Justering
- 2019-05-28
- Bordläggning
- 2019-06-03
- Debatt
- 2019-06-04
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Handelspolitik
Betänkande 2018/19:NU13
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om handelspolitik från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat den förda politiken och pågående insatser. Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om internationell handel, handel på EU:s inre marknad och handels- och investeringsfrämjande insatser.
- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 20, 68 minuter
- Justering
- 2019-05-28
- Bordläggning
- 2019-06-03
- Debatt
- 2019-06-04
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Elmarknadsfrågor
Betänkande 2018/19:NU12
Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, om att ta fram ett leverenssäkerhetsmål för Sveriges elförsörjning. Målet ska beakta hela samhällets behov och utgå från elförsörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination.
Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om elmarknadsfrågor. Riksdagen röstade då ja till reservation 1. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 41, 99 minuter
- Justering
- 2019-05-02
- Bordläggning
- 2019-05-07
- Debatt
- 2019-05-08
- Beslut
- 2019-05-09
- Dokument & lagar
Mineralpolitik
Betänkande 2018/19:NU11
Idag är tillståndsprocesserna för svensk gruvetablering långa och krångliga och dessutom spridda på flera olika myndigheter. Det kan innebära att viktiga investeringar uteblir. Tillståndsprocesserna bör därför förenklas och förkortas för att stärka den svenska gruv- och mineralnäringen. Det tycker riksdagen som riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med konkreta förslag om detta. Riksdagen betonar särskilt möjligheten att ge en myndighet, exempelvis Sveriges geologiska undersökning (SGU), det övergripande ansvaret för hela tillståndsprocessen.
Förslagen till tillkännagivandet finns i motioner från allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 17, 69 minuter
- Justering
- 2019-05-02
- Bordläggning
- 2019-05-07
- Debatt
- 2019-05-08
- Beslut
- 2019-05-09
- Dokument & lagar
Återköpsprogram av aktier i Telia Company AB
Betänkande 2018/19:NU9
Regeringen ska få möjlighet att förändra statens ägande i Telia när bolaget genomför ett så kallat återköpsprogram. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Enligt förslaget vill regeringen godkänna att Telia minskar sitt aktiekapital genom att köpa tillbaka aktier på börsen och sedan dra bort dem från marknaden. Eftersom det i sin tur kan innebära att statens ägande ökar så vill regeringen också kunna minska aktieinnehavet till som lägst nuvarande nivå om drygt 37 procent. För att kunna genomföra detta behöver riksdagen ge regeringen de befogenheterna.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att se över hur staten kan avveckla sitt ägande i Telia på sikt. Anledningen är bland annat att statens huvudsakliga uppgift inte är att äga och driva bolag.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 24, 74 minuter
- Justering
- 2019-03-28
- Bordläggning
- 2019-04-02
- Debatt
- 2019-04-03
- Beslut
- 2019-04-03
- Dokument & lagar
Regional tillväxtpolitik
Betänkande 2018/19:NU8
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om regional tillväxtpolitik. Anledningen är bland annat att det redan pågår insatser inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.
Motionerna handlar bland annat om den geografiska placeringen och organiseringen av statliga myndigheter samt kommersiell och offentlig service på landsbygden. Andra områden som behandlas är återföring av pengar till kommuner där vatten- och vindkraft produceras.
- Behandlade dokument
- 48
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 11, 60 minuter
- Justering
- 2019-03-14
- Bordläggning
- 2019-03-27
- Debatt
- 2019-03-28
- Beslut
- 2019-04-03
- Dokument & lagar
Näringspolitik
Betänkande 2018/19:NU7
EU-direktiv innehåller mål som medlemsländerna ska uppnå och länderna bestämmer själva hur direktiven ska genomföras i den nationella lagstiftningen. Riksdagen anser att de svenska företagens konkurrenskraft ska skyddas. Därför uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att den bör arbeta för att EU-direktiv genomförs i svensk lagstiftning på ett sätt som inte försämrar företagens konkurrenskraft. En utgångspunkt bör vara att EU-direktiv ska införas på miniminivå i den nationella lagstiftningen. När det finns anledning att överskrida miniminivån bör effekterna för företag redovisas tydligt.
Riksdagens tillkännagivande gjordes när utskottet behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om olika näringspolitiska frågor. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag, som bland andra handlar om företagsfrämjande, kapitalförsörjning, regelförenklingar och riktade insatser mot kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund.
- Behandlade dokument
- 100
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 30
- Anföranden och repliker
- 16, 75 minuter
- Justering
- 2019-03-14
- Bordläggning
- 2019-03-27
- Debatt
- 2019-03-28
- Beslut
- 2019-04-03
- Dokument & lagar
Kommissionens meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras
Utlåtande 2018/19:NU10
Alla EU:s medlemsländer samt Island, Liechtenstein och Norge är med i EU:s inre marknad. Inom den ska det vara fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. EU-kommissionen har lämnat ett så kallat meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras. Kommissionen konstaterar att betydande resultat har uppnåtts på den inre marknaden, men att den kräver och kommer att fortsätta kräva ansträngningar för att kunna upprätthållas och förbättras. Den behöver också anpassas till ny utveckling och nya utmaningar.
Riksdagens näringsutskott har granskat kommissionens meddelande och gett ett utlåtande. Utskottet framhåller bland annat att målsättningen för en väl fungerande inre marknad måste vara att olika typer av hinder avvecklas, att nya hinder inte skapas och att den inre marknadens potential utnyttjas fullt ut. Andra frågor som utskottet lyfter fram är betydelsen av att effektivisera marknaden för tjänster och att man fortsätter anpassningen av den inre marknaden till den digitala ekonomin. Näringsutskottet anser även att det är viktigt att en omställning till en klimatneutral ekonomi inte sker för sent eller görs i otillräcklig omfattning. Det skulle riskera att påverka konkurrenskraften negativt.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 14, 47 minuter
- Justering
- 2019-03-07
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-13
- Dokument & lagar
Statliga företag
Betänkande 2018/19:NU4
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i de statliga företagen under 2017 och fram till maj 2018. Bland annat redogör regeringen för hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under 2017.
Riksdagen välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i skrivelsen så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statliga bolagen och understryker vikten av att det arbetet fortsätter. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till motioner om statliga företag från allmänna motionstiden 2018/19. De handlar om den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 40, 86 minuter
- Justering
- 2019-02-14
- Bordläggning
- 2019-02-26
- Debatt
- 2019-02-27
- Beslut
- 2019-02-27
- Dokument & lagar
Kompletterande bestämmelser till EU:s geoblockeringsförordning
Betänkande 2018/19:NU6
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska komplettera tvingande EU-regler om så kallad geoblockering. Geoblockering uppstår bland annat när företagare blockerar eller begränsar åtkomsten till sin näthandel för kunder från andra länder inom EU.
Syftet med EU-reglerna är att bidra till en väl fungerande inre marknad genom att förhindra diskriminering som grundar sig på kunders nationalitet vid handel på nätet och i fysiska butiker.
Företagare som bryter mot de nya bestämmelserna ska betala en så kallad sanktionsavgift. Regeringen ska enligt den nya lagen utse en eller flera myndigheter som ska kontrollera att de nya reglerna följs.
Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-02-07
- Bordläggning
- 2019-02-13
- Debatt
- 2019-02-14
- Beslut
- 2019-02-14
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 21 Energi
Betänkande 2018/19:NU3
Cirka 3,2 miljarder kronor ur statens budget går till utgiftsområdet energi. Mest pengar, drygt 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning. 535 miljoner kronor går till satsningar på energiteknik och drygt 317 miljoner kronor går till Statens energimyndighet. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 48, 115 minuter
- Justering
- 2018-12-14
- Bordläggning
- 2018-12-17
- Debatt
- 2018-12-18
- Beslut
- 2018-12-19