Sök

Regeringen har lämnat en redovisning för staten 2012 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för granskningen till riksdagen.

Årsredovisningen innehåller en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. I redovisningen finns också en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och analys av statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

Regeringen anser att årsredovisningen ger en rättvisande bild. Riksrevisionen anser att årsredovisningen är gjord på ett sätt som följer bestämmelserna i budgetlagen. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-19

Beslut

2013-06-19

En ny lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder börjar gälla den 22 juli 2013. Lagen är en anpassning till ett EU-direktiv som innehåller regler om tillståndsplikt, verksamhetskrav och tillsyn av förvaltare av alternativa investeringsfonder. Alternativa investeringsfonder är bland annat specialfonder, riskkapitalfonder, fastighetsfonder och råvarufonder.

I dag finns regler för specialfonder i lagen om investeringsfonder. Den lagen byter namn till Lagen om värdepappersfonder och regleringen av specialfonder flyttas över till den nya lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Det införs också regler för marknadsföring av alternativa investeringsfonder till konsumenter och andra som inte är professionella investerare.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Den globala finans- och skuldkrisen är nu inne på sitt femte år. Sverige står fortfarande starkt jämfört med resten av Europa, men trots det påverkades den svenska ekonomin under 2012 av den svaga efterfrågan från viktiga exportländer. Den inhemska efterfrågan blir en viktig drivkraft för återhämtningen. Sveriges offentliga finanser är fortsatt bland de starkaste i EU. Den utdragna lågkonjunkturen bör mötas med en ansvarsfull finanspolitik som kombinerar långsiktiga reformer för jobb, företagande, tillväxt och välfärd med insatser som stöder återhämtningen, samtidigt som hållbara offentliga finanser värnas. Riksdagen är positiv till att regeringen vill vidareutveckla den svenska modellen tillsammans med arbetsmarknadens parter och göra arbetsmarknaden mer inkluderande och flexibel. Riksdagen välkomnar också att regeringen vill stärka drivkrafterna för arbete genom att, när budgetutrymmet tillåter, förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Satsningar på utbildning, forskning och infrastruktur samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt är viktiga för att öka tillväxten. Fördelningspolitiken bör vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Inom vården och omsorgen ska tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten fortsatt bli bättre.

Regeringen har lämnat två skrivelser med anledning av granskningar som Riksrevisionen gjort. Den ena granskningen gäller den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser. Den andra granskningen gäller regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2013. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

73, 240 minuter

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-19

Beslut

2013-06-19

Riksbanken får möjlighet att delta i Internationella valutafondens, IMF:s, finansieringslösning till förmån för fattiga länder. IMF:s styrelse har tagit initiativ till att föra över vinst från försäljning av delar av IMF:s guldreserv till förmån för IMF:s fond för fattiga länder. En finansiering från Riksbanken inverkar inte på bankens balansräkning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 14 minuter

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Nya regler för finansiella konglomerat och grupper börjar gälla den 1 augusti 2013. Reglerna innebär en anpassning till ett EU-direktiv om extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat.

Ett finansiellt konglomerat är en företagsgrupp som innehåller företag som driver verksamhet inom både försäkringssektorn och bank- och värdepapperssektorn. Reglerna om finansiella konglomerat omfattar mer övergripande en kontroll av konglomeratets finansiella ställning.

Det har under senare år utvecklats allt fler företagsgrupper som innehåller företag från dessa sektorer. Om ett företag i en sådan grupp skulle få finansiella problem kan det inte bara påverka andra företag inom samma sektor utan även sprida sig till företag inom den andra sektorn.

EU-direktivet innehåller ett flertal mindre ändringar som syftar till att åtgärda brister som har identifierats vid tillsynen av finansiella konglomerat. Det är ett första steg i en större översyn.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-19

Beslut

2013-06-19

Statsbudgeten för 2013 ändras. Ändringarna gäller totalt 46 anslag inom 14 utgiftsområden. 39 anslag höjs och 7 anslag sänks. Ändringarna betyder att statsbudgeten ökar med 5,7 miljarder kronor. Den största förändringen sker i Sveriges avgift till EU som ökas med 3,7 miljarder kronor till 37,2 miljarder kronor. En orsak är att EU har antagit och planeras anta flera ändringsbudgetar. Anslaget till migration höjs med 1 miljard kronor till 10,5 miljarder kronor. Regeringen bedömer att fler personer än man tidigare beräknat kommer att söka asyl i Sverige under 2013. Därför kommer Migrationsverkets kostnader för prövningar och mottagande samt kommunernas och landstingens kostnader för stöd till asylsökande att öka. Höjningen finansieras delvis med att anslaget till biståndsverksamhet minskas med 709 miljoner kronor till 30,5 miljarder kronor. Anslaget till arbetsmarknad och arbetsliv ökas med 755 miljoner kronor till 68 miljarder kronor. Arbetsförmedlingen får mer pengar eftersom antalet nyanlända som är i behov av etableringsinsatser förväntas öka. En del av anslaget går till ersättning till arbetstagare i samband med att företag går i konkurs. Antalet anställda som blir uppsagda på grund av konkurs har ökat mer än väntat under 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

35

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 42 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

Riksrevisionen har granskat hur effektivt det statliga stödet för att starta företag fungerar för att hjälpa utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden. Regeringen ger sin syn på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen anser bland annat att Arbetsförmedlingen bör följa upp att handläggningsrutinerna är anpassade för de utlandsfödda som får ta del av stödet. Arbetsförmedlingen bör också se till att det görs handlingsplaner och uppföljningar för dem som får stödet. Regeringen håller med om detta. Regeringen påpekar dock att Arbetsförmedlingen under 2013 har infört ett nytt sätt att arbeta, som innebär mer fokus på den individuella handlingsplanen och på uppföljning.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att det statliga bolaget Almis finansieringsverksamhet är en viktig del i stödet till utlandsfödda som vill starta företag. Regeringen ställer sedan flera år tillbaka olika återrapporteringskrav på Almi. Regeringen arbetar också för att förbättra uppföljningen av Almis och andra statliga kapitalförsörjningsaktörers insatser och har börjat se över Almis uppdrag.

Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

Regeringen vill effektivisera systemet med sanktioner för överträdelser av arbetstids- och arbetsmiljöreglerna. Det innebär att administrativa sanktionsavgifter i stor utsträckning kommer att ersätta det straffsystem som finns i dag. Strikt ansvar ska gälla vid en överträdelse, det vill säga att en sanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Maxavgiften för överträdelser av arbetsmiljöregler höjs från 100 000 till 1 000 000 kronor. På så sätt ska en överträdelse i sig inte kunna innebära en vinst.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner om arbetsmiljöfrågor från allmänna motionstiden 2012.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

17

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

28, 106 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

Finansutskottet har granskat ett dokument från EU-kommissionen om den långsiktiga finansieringen av ekonomin i EU. Det handlar enligt kommissionen om att föra ekonomin in på ett spår som leder fram till smart och hållbar tillväxt och skapar nya arbetstillfällen, utvecklar EU:s konkurrensfördelar och stärker konkurrenskraften på den globala marknaden. Finansieringsbehoven är storskaliga och långsiktiga.

Utskottet tycker att det är viktigt att kommissionen i sitt fortsatta arbete är öppen när det gäller bedömningen av bankernas förmåga att erbjuda långsiktig finansiering i framtiden. Kommissionen bör ta hänsyn till nationella skillnader i banksystemen och koncentrera sina initiativ till förslag som har europeiskt mervärde. Bankverksamheten är gränsöverskridande inom EU. Det är därför viktigt att kommissionen är beredd att ta nödvändiga initiativ för att säkra de europeiska ekonomiernas långsiktiga finansieringsbehov. Men de nationella befogenheterna på skatteområdet bör värnas.

Det är viktigt att eventuella förslag på åtgärder inte inverkar negativt på den finansiella stabiliteten och konsumentskyddet, menar utskottet. Kommissionen bör också vara uppmärksam på risken för att skuggbankssektorn gynnas av eventuella initiativ. Det finns dessutom en risk för att tyngre regler kan försämra framför allt små bankers förmåga att erbjuda långsiktig finansiering.

Utskottet anser att riskexponeringen från finansiella instrument inte bör få öka på EU-budgeten. Det finns även anledning att ta hänsyn till de offentliga finansernas betydelse för långsiktiga finansieringar.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-05-14

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-13

Regeringen har lämnat sin redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting 2012. Finansutskottet ser positivt på att arbetet med öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården har stärkts för att det ska bli lättare att följa upp och jämföra vårdresultat. Utskottet välkomnar också regeringens redovisning av de specialdestinerade statsbidragen, det vill säga statsbidrag som är tidsbegränsade och knutna till en viss verksamhet eller åtgärd. Utskottet ser fram emot att regeringen fortsätter metodutvecklingen så att utvärderingen av de specialdestinerade statsbidragen kan bli ännu bättre. Utskottet noterar att regeringen har för avsikt att under hösten 2013 lämna ett förslag till ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Ändringarna ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2014. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

15, 79 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att ändra reglerna för lönekartläggning och handlingsplaner för jämställda löner. Tillkännagivandet bygger på flera motioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Enligt tillkännagivandet ska lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner göras varje år. Endast företag med färre än tio anställda ska undantas från kravet att göra handlingsplaner för jämställda löner. Syftet är att minska löneskillnader mellan kvinnor och män. I dagsläget gäller att arbetsgivare ska göra lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner vart tredje år. Arbetsgivare med färre än 25 arbetstagare är undantagna från kravet om handlingsplaner för jämställda löner.

Vidare har regeringen lämnat in en skrivelse till riksdagen om den satsning på jämställdhet som genomfördes år 2007 till 2010. Satsningen uppgick till 1,6 miljarder kronor och i skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av åtgärdernas effekter och resultat.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen. Riksdagen sa även nej till övriga motioner från den allmänna motionstiden 2012.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

24, 127 minuter

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-05-28

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av SBAB. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse. Både Riksrevisionen och regeringen anser att de ekonomiska målen för SBAB bör omarbetas. Riksdagen konstaterar att SBAB har antagit nya ekonomiska mål och förtydligat sin utdelningspolicy efter att regeringen lämnade skrivelsen. Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt att SBAB, precis som andra banker och låneinstitut, inte bidrar till en utveckling som skapar obalans i samhällsekonomin. Riksdagen tycker också det är bra att regeringen har följt Riksrevisionens rekommendation om att utvärdera riskerna med den så kallade ägarklausulen i SBAB:s obligationsprogram. Den som äger obligationer i SBAB har rätt att lösa in dem om statens minskar sitt ägande i bolaget till under 51 procent. Regeringen ska utvärdera vilka risker detta medför och hur riskerna kan minimeras ifall staten skulle sälja SBAB.

Riksdagen håller med regeringen om att SBAB inte har ett specifikt samhällsuppdrag. Riksrevisionen efterlyser en återrapportering av hur SBAB bidrar till mångfald och konkurrens på bolånemarknaden, men varken riksdagen eller regeringen anser att det finns behov av en sådan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 14 minuter

Beredning

2013-01-15

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för 2010-2012. Utskottet konstaterar att inflationen i genomsnitt har legat under inflationsmålet på 2 procent både under hela utvärderingsperioden 2010-2012 och under 2012. Samtidigt har resursutnyttjandet i ekonomin legat under den normala nivån. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en något mer expansiv penningpolitik och kanske avstå från en del av räntehöjningarna under 2010 och 2011. Detta för att inflationen skulle komma närmare målet och resursutnyttjandet skulle bli högre under 2012.

Men det är ingen självklar slutsats, konstaterar utskottet, givet den information som fanns vid de olika beslutstillfällena. Utvärderingen visar att varken Riksbanken eller andra ekonomiska bedömare tidigt förutsåg den snabba avmattningen i den internationella och svenska konjunkturen som kom under senare delen av 2011. När besluten om att höja räntan togs under 2010 och 2011 var Riksbankens och även andras prognoser över inflationens och tillväxtens utveckling betydligt mer positiva än vad som senare blev utfallet.

Utskottet står fast vid sin tidigare bedömning att Riksbankens redogörelser bör innehålla fler slutsatser om huruvida penningpolitiken under perioden varit väl avvägd eller inte.

Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 82 minuter

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2012 till riksdagen.

Riksdagen konstaterar att Riksrevisionen under 2012 överskridit den interna budgeten. Eftersom det är viktigt att resurserna används så effektivt som möjligt anser riksdagen att Riksrevisionen bör förbättra den interna styrningen och kostnadskontrollen. Man konstaterar också att Riksrevisionen vidtagit åtgärder för att anpassa verksamheten till tillgängliga resurser.

Riksdagen anser att Riksrevisionens strategi för hur den externa kompetensen används kan redovisas tydligare. Även redovisningen för kostnaderna för extern kompetens och konsulter kan bli tydligare, om de redovisas var för sig.

Riksdagen lade Riksrevisionens årsredovisning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

Finansinspektionen, FI, är den myndighet som beslutar om tillstånd att bedriva bank- och försäkringsrörelse. Om ärendet är av principiell betydelse eller av särskild vikt ska FI skicka det till regeringen för prövning. Det gäller också för vissa andra förvaltningsärenden. I praktiken sker inte detta längre. Den 15 juli 2013 tar FI över hela beslutskompetensen i dessa frågor.

Bakgrunden är att Internationella valutafonden, IMF, har kritiserat Sverige för att både FI och regeringen i dag har beslutskompetens. Det skapar enligt IMF otydlighet när det gäller ansvarsfördelningen i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Utländska företag som utstationerar arbetstagare i Sverige i mer än fem dagar ska göra en anmälan till Arbetsmiljöverket. Företagen ska dessutom utse och anmäla en kontaktperson i Sverige som ska kunna ta emot delgivningar och tillhandahålla handlingar som visar att kraven i utstationeringslagen är uppfyllda. De företag som inte följer reglerna ska betala sanktionsavgift eller vite.

Enligt utstationeringslagen ska arbetsgivare från andra länder tillämpa svensk lag gentemot utstationerade arbetstagare på vissa områden som EU har bestämt. Dessutom får svenska arbetstagarorganisationer kräva villkor enligt svenska kollektivavtal inom dessa områden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med två ändrade formuleringar, dels om en nedsättning av sanktionsavgiften, dels om förfarandet när sanktionsavgift tas ut. Ändringarna gör att utformningen av reglerna följer motsvarande regler i arbetsmiljölagen så som regeringen föreslagit i en proposition som riksdagen ska fatta beslut om senare i vår.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 72 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-22

En ny lag om ett valfrihetssystem för inköp av tjänster för elektronisk identifiering börjar gälla den 1 juli 2013. Lagen innebär att myndigheter ska kunna köpa tjänster för elektronisk identifiering från alla leverantörer som har godkänts av en myndighet som regeringen senare kommer att utse.

Många statliga myndigheter, kommuner och landsting tillhandahåller i dag e-tjänster som kräver säker elektronisk identifiering. Syftet med den nya lagen är bland annat att så många enskilda som möjligt ska kunna använda dessa tjänster. Lagen kommer att vara frivillig för myndigheterna. Om en myndighet väljer att inte använda den nya lagen ska lagen om offentlig upphandling gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Svenska lagar anpassas till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. De nya reglerna ska minska riskerna i handeln med derivatkontrakt som handlas utanför reglerade marknader, så kallade OTC-derivat. Finansinspektionen ska vara behörig myndighet i Sverige att ingripa vid överträdelser.

Beslutet innebär:

• att det införs en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning.
• att de bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som reglerar verksamhet som bedrivs av centrala motparter upphävs i de delar som regleras i EU-förordningen. Men bestämmelserna ska fortfarande gälla för Finansinspektionens tillsyn och möjligheter att ingripa mot centrala motparter som överträder regler som gäller för deras verksamhet.
• sekretesskydd för uppgifter om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som Finansinspektionen får i sin övervakning och kontroll.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2013-04-23

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa nej till motioner om arbetsrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2012. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om anställningsformer, turordning, företrädesrätt till återanställning och rätt till heltid.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

37, 146 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-25

Kravet på kungörelseförfarande avskaffas vid Bolagsverkets handläggning av vissa ärenden om tvångslikvidation. Lagändringen börjar gälla den 25 april 2013.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-09

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10