Riksbanken får ingå ett avtal om mer lån till Internationella valutafonden, IMF. Lånet gäller en kredit på 6,7 miljarder så kallade särskilda dragningsrätter, SDR. SDR är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet, och 6,7 miljarder SDR motsvarar cirka 70 miljarder kronor.

Den svenska bilaterala krediten är en del av en större förstärkning av IMF:s utlåningsresurser. Hittills har 39 länder utlovat bilaterala lån till IMF på sammanlagt drygt 461 miljarder dollar.

IMF är enligt riksdagen en mycket viktig global finansiell institution. Riksdagen välkomnar därför förstärkningen av IMF:s resurser för att bland annat säkra en eventuellt ökad kreditefterfrågan till följd av bland annat skuldkrisen i euroområdet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2012-11-15

Debatt

2012-11-22

Beslut

2012-11-22

En ny lag ska reglera vilka villkor som ska gälla för anställda på bemanningsföretag som hyrs ut för att arbeta för andra företag. Bakgrunden till lagen är ett EU-direktiv.

Grundprincipen i lagen är att en bemanningsanställd ska ha minst samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor som om han eller hon anställts direkt av kundföretaget. Detta gäller bland annat arbetstidens längd, övertid, raster, semester och helgdagar, lön samt skydd mot diskriminering på grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Arbetsmarknadens parter har rätt att göra undantag från kravet på likabehandling genom kollektivavtal. En lagändring ger fackliga organisationer större möjligheter att vidta stridsåtgärder för att få till stånd kollektivavtal som stärker skyddet för bemanningsanställda. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen har tagit ställning till ett antal motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om bemanningsföretag. Riksdagen anser att Sverige bör kräva att EU ska anta ett socialt protokoll för att skydda fackliga rättigheter inom EU. På förslag av arbetsmarknadsutskottet beslutade riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om detta. Riksdagen menar att den fria rörligheten inom EU inte får utnyttjas för att pressa löner eller arbetsvillkor. Ett juridiskt bindande socialt protokoll ska göra det tydligt att de grundläggande fackliga rättigheterna, som den fria förhandlings- och konflikträtten samt rätten att fritt teckna kollektivavtal, inte underordnas EU:s ekonomiska friheter. Beslutet innebär att riksdagen sa ja till ett antal motionsförslag från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 95 minuter

Justering

2012-11-08

Debatt

2012-11-22

Beslut

2012-11-28

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av inkomsterna i regeringens budgetproposition för 2013. Utgiftsramarna är styrande när sedan riksdagen senare under december fattar beslut om de olika anslagen. Budgetens utgifter blir totalt 837,2 miljarder kronor och inkomsterna 829,6 miljarder kronor för 2013. Slutsumman, det vill säga statens budgetsaldo, blir därmed -7,6 miljarder kronor.

Riksdagen delar regeringens bedömning att det i nuläget inte finns något behov av breda åtgärder som tillfälligt stimulerar efterfrågan. Hushållen har utrymme att öka sin konsumtion tack vare högre disponibla inkomster. I stället finns det utrymme för ytterligare strukturellt angelägna åtgärder. Det handlar om infrastruktur och forskning samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt. Bland annat sänks bolagsskatten till 22 procent och begränsningarna av ränteavdragen utvidgas.

Riksdagen konstaterar att den svenska arbetsmarknaden hittills klarat sig relativt väl. Ökningen av sysselsättningen har dock dämpats, och anställningsplaner och varsel tyder på att arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas svagt. Riksdagen välkomnar de åtgärder regeringen föreslår för att få fler i arbete och för att motverka arbetslösheten. Särskilt fokus bör läggas på grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden som unga och utrikes födda.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

114, 407 minuter

Justering

2012-11-08

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar av statsbudgeten för hösten 2012. Beslutet innebär att anslagen ökar med cirka 7,4 miljarder kronor. Merparten av ökningen beror på att anslaget för räntor på statsskulden under utgiftsområde 26, som inte omfattas av budgetens utgiftstak, ökar med 6 miljarder kronor. Ökningen beror i huvudsak på högre kursförluster vid byten av lån och högre valutakursförluster för skulden i utländsk valuta. En orsak till att kursförlusterna vid byten och återköp har ökat är att Riksgälden kontinuerliga ändrar i låneplanen. Dessutom bidrar dagens låga marknadsräntor till ökade ränteutgifter på kort sikt när Riksgälden köper tillbaka lån med högre kupongränta än gällande marknadsränta.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

14

Reservationer

2 

Justering

2012-11-08

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-22

Riksrevisionen har granskat om regeringen, myndigheterna och Miljöstyrningsrådet använder miljökrav i offentlig upphandling på ett effektivt sätt så att de bidrar till att uppnå klimatmålet. Riksrevisionen bedömer att styrningen av arbetet behöver stärkas för att effektiviteten ska öka. Regeringen håller med Riksrevisionen.

Finansutskottet har förberett riksdagen beslut och välkomnar att regeringen tänker se över sin handlingsplan för ökade miljökrav vid offentlig upphandling. Om det bedöms som lämpligt tänker regeringen knyta handlingsplanen tydligare till miljökvalitetsmålen och rikta den mer mot prioriterade miljöproblem. Regeringen bedömer att det inför det vidare arbetet är viktigt att ta hänsyn till lagändringar på EU-nivå. Det är också viktigt att vänta in pågående utredningar på upphandlingsområdet. Utskottets håller med regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 19 minuter

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-22

EU-kommissionen har föreslagit att Europeiska centralbanken, ECB, ska ansvara för viss tillsyn av alla banker och kreditinstitut i euroländerna. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och har därför beslutat att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Enligt kommissionens förslag ska ECB ansvara för att till exempel godkänna kreditinstitut och för att banker uppfyller krav på kapitalreserver. Bankerna ska klara samma krav oavsett i vilket euroland de finns. Länder som inte har euro som valuta, till exempel Sverige, ska kunna ansluta sig frivilligt till det nya systemet för tillsyn. Förslaget är en del i EU-kommissionens färdplan mot en Europeisk bankunion och syftar bland annat till att förebygga högt risktagande i bankerna. Det är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2013. De mest betydande kreditinstituten ska omfattas av ECB:s tillsyn från och med den 1 juli 2013.

Riksdagen anser att förslaget särskilt strider mot subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i den del som gäller enhetliga kapitalkrav på banker. Man vill att det ska stå varje medlemsland fritt att höja nivån på kapitalkraven om det behövs för att säkerställa landets finansiella stabilitet. Riksdagen är också kritisk i en fråga som rör inflytandet i ECB. Medlemsländer som vill ansluta sig frivilligt till det nya systemet för tillsyn måste följa ECB:s instruktioner samtidigt som de inte får rösta i den instans, ECB-rådet, som har det yttersta ansvaret för tillsynsbesluten. Riksdagen menar att det innebär att dessa länders inflytande begränsas på ett oproportionerligt sätt, och att förslaget i denna del strider mot proportionalitetsprincipen.

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas på den effektivaste nivån, så nära medborgarna som möjligt. Proportionalitetsprincipen innebär att åtgärder som föreslås inte ska gå längre än vad som är målet med förslaget.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 16 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-08

Beslut

2012-11-08

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet. IFAU ska främja, stödja och genomföra vetenskapliga studier, uppföljningar och utvärderingar. En ny lag ska gälla för den behandling av personuppgifter som sker vid IFAU. Lagen innehåller regler om när personuppgifter får behandlas, vilka personuppgifter som får behandlas och hur uppgifterna får behandlas. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2013 och ska gälla till den 31 december 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Riksdagen godkände att Riksbanken deltar i Internationella valutafondens, IMF:s, finansieringslösning till förmån för fattiga länder. IMF:s styrelse har tagit initiativ till att föra över vinst från försäljning av delar av IMF:s guldreserv till förmån för IMF:s fond för fattiga länder. En finansiering från Riksbanken inverkar inte på bankens balansräkning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2012-10-25

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Äldre 50- och 1 000-kronorssedlar slutar fungera som betalningsmedel den 31 december 2013. De äldre sedlarna har samma motiv som de nyare, skillnaden är att de saknar det så kallade foliebandet och vissa andra säkerhetsdetaljer. Efter årsskiftet 2014 ska det gå att lösa in de gamla sedlarna hos bankerna under en tid. Efter det ska det gå att lösa in sedlarna hos Riksbanken via brev.

En orsak till att de gamla versionerna av sedlar tas ut bruk är att det ska bli enklare för bankerna, värdetransportföretagen och handelsföretagen när de nya svenska sedlarna och mynten införs med början hösten 2015. Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-10-25

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Riksrevisorerna har lämnat sin årliga rapport som fokuserar på de viktigaste iakttagelserna från revisionsverksamheten under det gångna året. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion, anser finansutskottet, då den ger en översiktlig och sammanhållen bild av det gångna årets revisionsarbete. Flera av Riksrevisionens revisionsrapporter har handlat om frågor om upphandling. Riksrevisorerna konstaterar att många myndigheter har problem med att uppfylla kraven i lagen om offentlig upphandling, LOU. Flera av de granskade myndigheterna upptäcker inte om de överskrider gränsen för direktupphandling eftersom de inte gör någon samordning av inköpen. Riksrevisorerna bedömer också att myndigheterna inte har tillräcklig kunskap om hur LOU ska tillämpas vid upphandling av lokaler. Finansutskottet menar att dessa iakttagelser är värdefulla, eftersom det i förlängningen handlar om medborgarnas förtroende för statsförvaltningen. Riksdagen lade Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-10-25

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Diskriminering på grund av ålder är i dag förbjuden inom arbetslivs- och utbildningsområdena. Skyddet mot åldersdiskriminering utvidgas den 1 januari 2013 till fler samhällsområden: varor, tjänster, bostäder, allmänna sammankomster, offentliga tillställningar, hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, studiestöd och offentlig anställning.

Det ska finnas undantag från förbuden. Det ska även i fortsättningen vara tillåtet att ha nedre åldersgränser för tillträde till barer och restauranger som serverar alkohol. Vidare ska försäkringstjänster undantas.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

44, 133 minuter

Justering

2012-10-23

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Finansinspektionen får möjligheter att förbjuda eller begränsa blankning eller korta positioner i aktier eller statspapper. Den möjligheten ska gälla vid ogynnsamma händelser eller en utveckling som utgör ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten eller marknadsförtroendet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2013 och innebär en anpassning till EU:s blankningsförordning. Syftet med förordningen är att öka transparensen för korta positioner i finansiella instrument. Reglerna ska bidra till att minska stabilitetsrisker och upprätthålla tilliten till marknaden.

Blankning, eller korta positioner, innebär att man säljer aktier, statspapper eller andra värdepapper som man inte äger vid försäljningen. Vid äkta blankning har man lånat värdepapperen av en annan part före försäljningen. Vid så kallad naken blankning säljer man värdepapperen utan att ha lånat dem före försäljningen. Blankning innebär att man kan tjäna pengar på en nedåtgående marknad.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2012-10-25

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Riksdagen beslutade på finansutskottets initiativ om en rättning i lagen om investeringsfonder. Ändringen innebär att tre hänvisningar i lagen som av misstag blivit felaktiga rättas till. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2012.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-10-18

Debatt

2012-10-24

Beslut

2012-10-24