Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för köp och förvaltning av krediter där låntagaren inte klarar av att betala i tid, så kallade nödlidande kreditavtal.

Det kommer att behövas tillstånd från Finansinspektionen för att få förvalta dessa avtal. Myndigheten kommer även vara den som har tillsyn över inkassoföretagen.

Sammantaget innebär förslagen att regleringen för företagen skärps och skyddet för låntagarna stärks.

De nya reglerna bygger på ett EU-direktiv och ska börja gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-14

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Sjunde AP-fonden ska omfattas av informationskrav om hållbarhet enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar och EU:s gröna taxonomiförordning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

EU-regleringen ställer krav på upplysningar om bland annat miljömässig och social hållbarhet och ersätter de krav på hållbarhetsinformation som gäller för Sjunde AP-fonden i dag. Förändringen innebär att Sjunde AP-fonden behöver lämna mer omfattande och detaljerad hållbarhetsinformation och att den ska finnas tillgänglig i respektive fonds informationsbroschyr samt årsberättelse.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Riksdagen har behandlat en årlig skrivelse från regeringen som handlar om AP-fondernas verksamhet. Riksdagen delar regeringens bedömning att buffertfonderna har uppfyllt rollen som buffert i inkomstpensionssystemet och att fonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Riksdagen konstaterar att regeringen bedömer att Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt, liksom att Sjätte och Sjunde AP-fonderna infriat regeringens förväntningar på fonderna när det gäller hållbarhetsfrågor. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 20 minuter

Justering

2023-11-07

Bordläggning

2023-11-14

Debatt

2023-11-15

Beslut

2023-11-15

Vissa bestämmelser i försäkringsrörelselagen där belopp anges i euro ska höjas. Förslaget gäller bestämmelserna om undantag från lagens tillämpningsområde, definitionen av stora risker och bestämmelserna om garantibelopp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna föreslås med anledning av att Europeiska kommissionen har reviderat motsvarande belopp i det EU-rättsliga regelverket. Genom ändringarna får kommissionens uppmaning om revidering av de olika beloppen fullt ut genomslag i svensk rätt.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-10-26

Bordläggning

2023-11-07

Debatt

2023-11-08

Beslut

2023-11-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av ammunition, reservdelar till tidigare skänkt materiel, kommunikationsutrustning och infanterimateriel, såsom personlig utrustning och vapen för infanteristrid – som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 1 657 000 000 kronor.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2023-10-24

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare regler för finansiella företags kapitaltäckning och krishantering.

Det finns bestämmelser för avveckling och rekonstruktion av banker och andra finansiella företag i kris. För att kapital och skulder i företagen ska kunna skrivas ned eller konverteras ska de uppfylla vissa krav. Företagen kategoriseras som om de är så kallade resolutionsenheter eller inte. Resolution innebär att staten tillfälligt tar kontroll över verksamheten för att undvika att sätta företagen i konkurs. Därefter kan de avvecklas eller rekonstrueras.

EU:s regler för krishantering har blivit tydligare när det gäller företag som ingår i vissa gränsöverskridande koncerner. Om ett sådant företag hör hemma utanför EES-området men hade varit en resolutionsenhet om företaget hade hört hemma inom EES, ska det ingå i beräkningen av kravet. Dessa regler genomförs nu i svensk rätt.

Vinstutdelning på begäran av en minoritet av aktieägare gäller inte för de finansiella företag som omfattas av EU:s regler för kapitaltäckning. Detta tydliggörs nu i svensk rätt.

Lagändringarna ska börja gälla den 15 november 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-10-17

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen, genom att riksrevisorn där presenterar de viktigaste iakttagelserna från den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen under det gångna året.

Riksdagen noterar att det finns vissa iakttagelser i den årliga rapporten som återkommer från tidigare år. Det handlar exempelvis om brister och otydligheter i styrningen av avgiftsfinansierad verksamhet. Även om regeringen inte behöver lämna någon formell svarsskrivelse menar riksdagen att regeringen med fördel skulle kunna kommentera iakttagelserna i Årsredovisningen för staten.

För att uppmärksamma revisionens samlade iakttagelser och resultat ordnade finansutskottet i oktober 2023 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten 2023 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2023.

Finansutskottets beredning av den årliga rapporten och den öppna utfrågningen med anledning av rapporten är en del av finansutskottets ansvar att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-10-17

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I dag finns fyra olika typer av egna medel men EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas ytterligare tre typer, varav två är revideringar av tidigare presenterade förslag och ett förslag är nytt. Dessa föreslås baseras på

• EU:s handel med utsläppsrätter, där intäkterna i dag fördelas till medlemsstaterna men där 30 procent istället föreslås gå till EU:s budget
• mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget
• statistiska företagsvinster som baseras på överskottet (eller underskottet) på produktionsverksamheten innan hänsyn har tagits till räntor, hyror eller avgifter som betalats eller erhållits för användningen av tillgångar. Andelen egna medel ska enligt förslaget uppgå till 0,5 procent av summan.

Intäkterna från de nya egna medlen ska bland annat användas för att betala skulderna efter det stora återhämtningspaketet som infördes för att mildra effekterna av coronapandemin i medlemsländerna.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom det är alltför långtgående för att nå målen med förslaget.

Riksdagen påminner om att det redan tidigare vid ett flertal tidigare tillfällen framfört kritik mot att införa nya egna medel. Riksdagen är även emot överföring av beskattningsrätt till EU-nivå. Riksdagen anser att det därtill är problematiskt att besluta om ett eget medel som i framtiden ska baseras på ett förslag som ännu inte är färdigförhandlat.

Mot bakgrund av detta invänder riksdagen mot kommissionens förslag genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Justering

2023-09-26

Bordläggning

2023-09-26

Debatt

2023-09-27

Beslut

2023-09-27

Riksdagen sa ja till att ytterligare försvarsmateriel ska skänkas till Ukraina. Genom ett så kallat bemyndigande ska regeringen ges rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel i form av reservdelar och beredskapsvaror till ett värde om högst 1,1 miljarder kronor och i form av ammunition med ammunitionskomponenter, minröjningsutrustning och transportfordon till ett värde om högst 2,15 miljarder kronor.

Riksdagen beslutade också att ge regeringen möjlighet att sälja ett begränsat antal jaktrobotar av typen Rb 99 (AMRAAM) till USA. USA har lanserat ett program för återköp av äldre varianter av AMRAAM mot att samma länder köper nya AMRAAM-robotar. Programmet syftar till att donera de återköpta robotarna till Ukraina för att snabbt kunna stärka det ukrainska luftförsvaret.

Beslutet innebär att utgiftsområdet för försvar och krisberedskap i statens budget ökar med 545 miljoner kronor 2023. Det innebär också att regeringen genom utökade så kallade beställningsbemyndiganden ska få rätt att göra beställningar på ytterligare cirka 2,8 miljarder kronor för att återanskaffa den materiel som skänkts.

Beslutet har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet vilket betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 45 minuter

Justering

2023-08-16

Bordläggning

2023-08-16

Debatt

2023-08-17

Beslut

2023-08-17

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som möjliggör Utbetalningsmyndighetens verksamhet. Syftet med den nya myndigheten är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

En av Utbetalningsmyndighetens uppgifter ska vara att administrera ett system med transaktionskonto för utbetalningar från statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Myndigheten ska också arbeta med granskningar baserade på dataanalyser och urval för att hitta felaktiga utbetalningar. Utbetalningsmyndigheten ska vara skyldig att underrätta andra myndigheter och berörda aktörer om felaktiga utbetalningar, men också andra felaktigheter.

Utbetalningsmyndigheten kommer att behandla en stor mängd uppgifter som rör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och som kan vara av integritetskänslig natur. Sekretess ska därför gälla för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden hos myndigheten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 46 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2022 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2022.

Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.

I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-21

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2022. Utskottet konstaterar att konsumentpriserna steg snabbt under 2022 efter många år med låg inflation. På årsbasis var inflationen 7,7 procent, mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta. I december samma år uppgick inflationen till 10,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan inflationsmålet infördes. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, liksom obalanser mellan utbud och efterfrågan i spåren av pandemin pekas ut som bidragande orsaker.

Riksbanken svarade med att höja styrräntan under 2022 med sammanlagt 2,5 procentenheter, från 0 till 2,5 procent i slutet av 2022. Riksbankens värdepappersköp trappades samtidigt ned och köpen avslutades helt i december 2022. Både Riksbankens inflationsprognoser och prognosen för styrräntan reviderades kontinuerligt upp under året.

Utskottet bedömer att finansutskottet att Riksbanken, trots den höga inflationen, i stort uppfyllde prisstabilitetsmålet 2022 i bemärkelsen att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande är i linje med målet.

Samtidigt – sett i efterhand – menar utskottet att penningpolitiken borde ha stramats åt tidigare än vad som skedde. Utskottets bedömning är att det hade varit bättre om Riksbanken höjt räntan tidigare och avvecklat värdepappersinnehaven snabbare under 2022 än vad som faktiskt gjordes. Riksbankens inflationsprognoser var bristfälliga eftersom Riksbanken underskattade inflationstrycket som uppstod i Sverige och andra länder i slutet av 2021. Vidare borde Riksbanken i sin kommunikation, särskilt vid mötet i februari 2022, varit tydlig med alternativa scenarier för inflationen och framtida styrräntor. Det hade kunnat öka beredskapen för att en annan utveckling var möjlig.

Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2022.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 61 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.

Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

47, 141 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen.

Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete.

Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

85, 293 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskning av hur regeringen och myndigheterna arbetar med att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda.

Riksrevisionen menar att insatserna mot problemen i många delar är effektiva, men att arbetet kan utvecklas. Bland annat ser man ett behov av stöd till mindre myndigheter och myndigheter som saknar erfarenheter och resurser för att hantera problemen.

Regeringen delar Riksrevisionens bild och menar att arbetet kan utvecklas inom ramen för gällande regelverk och uppdrag. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning och konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att föra arbetet framåt. Riksdagen kommer noga att följa regeringens arbete och utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

I skrivelsen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport om miljöhänsyn vid statlig upphandling. Rapporten visar att många myndigheter har goda ambitioner men att det finns brister i organisation och kompetens. Riksdagen framhåller att Sverige ska vara ledande och ett föredöme när det gäller att ta hänsyn till miljön vid upphandlingar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 22 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att de tillfälliga lättnaderna i arbetsvillkoret och karensvillkoret som infördes under covid-19-pandemin ska fortsätta att gälla tills vidare. Detsamma gäller den tillfälliga möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från den så kallade femårsregeln för företagare. Femårsregeln innebär en begränsning av förtagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i sin näringsverksamhet. Tidigare beslutade lagändringar ska därmed upphöra och tidigare tillfälligt beslutade bestämmelser som infördes under covid-19-pandemin ska gälla tills vidare.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 90 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ändras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar.

Beslutet handlar om att ge Försvarsmakten samma möjligheter som Försvarets materielverk att i vissa enskilda fall besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Ändringen görs med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen. Dessutom innebär de nya reglerna att beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om undantag från lagen höjas till 200 000 000 kronor. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att reglera fondbolagens användning av så kallad swing pricing, eller justerat fondandelsvärde. Syftet är att skydda de befintliga och kvarvarande investerarna i fonden vid stora försäljningar eller köp och att göra värdepappersmarknaden mindre störningskänslig.

Swing pricing är en metod som innebär att den som säljer eller köper fondandelar får stå för de extra kostnaderna som uppstår vid stora transaktioner. Fonden justerar priset på andelarna beroende på hur mycket som köps eller säljs.

Enligt regeringens förslag krävs ett tillstånd från Finansinspektionen för att få tillämpa swing pricing. För att få tillstånd ska fondbolaget ha den organisation, de system och den kompetens som behövs.

I fondbestämmelserna ska det anges om swing pricing tillämpas och, i så fall, vilken metod som används för beräkningen. Prissättningen ska vara förenlig med fondandelsägarnas gemensamma intresse och ge möjlighet till betryggande insyn och kontroll.

Förslaget gäller även för förvaltningsbolag när de förvaltar värdepappersfonder och AIF-förvaltare när de förvaltar specialfonder. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-26

Riksdagen fastställde Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2022 enligt direktionens förslag. 

Liksom många andra centralbanker redovisar Riksbanken en stor förlust för 2022. Förlusten på 80,7 miljarder kronor är bara delvis realiserad och beror på att stigande marknadsräntor minskade värdet på bankens värdepapper. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och den tidigare pandemin har starkt påverkat den svenska ekonomin och därmed Riksbankens verksamhet.

Riksdagen godkände riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat 2022. Förslaget innebär bland annat att ingen vinst går in till statskassan och att Riksbankens eget kapital efter dispositionen är -18,2 miljarder kronor.

Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet 2022 och beviljade Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2022.

Riksdagen lade Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-26