Sök

Riksdagen sa nej till motioner inom området medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om:

• en förkortad tidsram för att ansöka om svenskt medborgarskap,
• språk- och samhällskunskapstest för att få medborgarskap,
• krav på att ha genomgått undervisning i samhällsorientering,
• att alla barn som föds i Sverige ska beviljas svenskt medborgarskap från födseln,
• en förstärkning av medborgarskapets symbolvärde.

Anledningen till ställningstagandet är i huvudsak att riksdagen inte ser någon anledning till att ändra i gällande regler. Regeringen och allianspartierna har också enats kring ett flertal steg för att förbättra mottagandet av nyanlända, som bland annat att ge svenskundervisning och obligatorisk samhällsorientering under asyltiden.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

En ny lag ska införas för Migrationsverkets, Polismyndighetens och utlandsmyndigheternas verksamhet på utlännings- och medborgarskapsområdet. Syftet är att göra hanteringen av personuppgifter mer effektiv och se till att den sker med hänsyn till enskildas integritet. Lagen är tänkt att vara teknikneutral och flexibel och innehåller regler som är viktiga för integritetsskyddet. Den nya lagen ska ersätta de nuvarande reglerna om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 12 februari 2016. Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 110 miljarder kronor i anslag till området ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar (50,3 miljarder), sjukpenning och rehabilitering (43,5 miljarder) samt till Försäkringskassan (drygt 8 miljarder).

Beslutet innebär bland annat att:

• Försäkringskassan tillskjuts 250 miljoner kronor årligen från och med 2016. Syftet är att stärka tidiga prövningar och höja kvaliteten i handläggningen av sjukförsäkringsärenden.
• Med­len till samordningsförbund inom Finsam ökas med 59 miljoner kronor per år. Samordningsförbunden verkar för samordnade rehabiliteringsinsatser av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och landsting för bland annat människor som är sjukskrivna.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den bortre gränsen i sjukförsäkringen, som i normalfallet infaller efter två och ett halvt år, tas bort. Syftet är att inga personer som är sjukskrivna ska bli utförsäkrade. Ändringarna börjar gälla den 1 februari 2016.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

65, 184 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-09

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 om handelspolitiska frågor. Motionerna handlade om internationell handel och EU:s inre marknad. Flera berörde de olika handelsavtal som EU förhandlar om, till exempel det transatlantiska handels- och investeringsavtalet (TTIP) mellan EU och USA och det nya avtalet för tjänstehandel (TISA). Riksdagens näringsutskott betonade att avtalen inte får göra avkall på EU:s krav på hälsoskydd, miljöskydd och socialt skydd. Det är först när avtalen är slutförhandlade som det går att ta ställning till dem. Andra motioner tog upp att EU:s inre marknad bör vidareutvecklas när det gäller e-handel och tjänster.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning till den politik som förs och att insatser redan görs inom flera av de områden som motionerna handlade om.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Energikommissionen bör diskutera frågor som rör Vattenfalls roll i energisystemet och bolagets uppdrag och mål. Det tycker riksdagen, som uppmanade regeringen att tydliggöra detta. Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen.

Regeringen tillsatte i mars 2015 en parlamentariskt sammansatt kommission, Energikommissionen, med uppdrag att lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken. Kommissionen ska lägga särskild tonvikt på den framtida elförsörjningen. Vattenfall AB är en central aktör i det framtida energisystemet och för den framtida svenska elförsörjningen. Därför gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen enligt ovan.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 53 minuter

Justering

2016-01-21

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Andelen förnybar el i det svenska energisystemet ska öka. Därför höjs ambitionsnivån i det svensk-norska elcertifikatssystemet. Det införs ett nytt nationellt finansieringsmål som innebär att produktionen av ny förnybar el ska öka med 30 TWh mellan åren 2002 och 2020. Det nu gällande målet för motsvarande period är på 25 TWh. Samtidigt anpassas den så kallade kvotkurvan i elcertifikatslagen till det nya målet.

Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat system för att öka produktionen av förnybar el. Bolag som producerar förnybar el kan få elcertifikat av staten. Dessa kan de sedan sälja till de elleverantörer och elanvändare som varje år genom kvotplikt måste redovisa certifikat som motsvarar en viss andel av elförsäljningen eller elanvändningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. För att den höjda ambitionsnivån ska gälla från årsskiftet krävs även att ett avtal om detta mellan Sverige och Norge godkänns av riksdagen. Den frågan tas upp av finansutskottet i samband med utskottets behandling av budgetpropositionen för 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 69 minuter

Justering

2015-10-13

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Reglerna på el- och skatteområdet ändras i syfte att skapa förutsättningar för en nordisk balansavräkning. Av driftstekniska skäl måste en elleverantör leverera lika mycket el som dess kunder förbrukar. Det kallas balansansvar. Affärsverket Svenska kraftnät övervakar och säkerställer att balansen upprätthålls. De kostnader som uppstår sammanställer Svenska kraftnät i en så kallad balansavräkning. Kostnaderna fördelas sedan mellan de balansansvariga.

De ändrade reglerna innebär att Svenska kraftnät kan ge någon annan i uppdrag att utföra avräkningen. Ändringarna ska göra det möjligt för en aktör att utföra avräkningen mellan balansansvariga i flera länder.

Förändringarna på skatteområdet innebär att Energimyndigheten tar över Svenska kraftnäts uppgift att lämna kontrolluppgifter när elcertifikat säljs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 8 minuter

Justering

2015-09-24

Bordläggning

2015-10-13

Debatt

2015-10-14

Beslut

2015-10-14

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om förvaltningen av SJ AB. Mot bakgrund av bland annat de aktieutdelningar som har gjorts från bolaget under 2015 bör regeringen omvärdera sina prioriteringar i förhållande till SJ, anser riksdagen. Inom ramen för SJ:s beslutade ekonomiska mål bör regeringen enligt riksdagen agera på ett mer ansvarsfullt sätt.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om förvaltningen av de statliga företagen och motioner. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

12

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

30, 102 minuter

Justering

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet energi för 2016. Sammanlagt går 2,8 miljarder kronor till detta område. Nästan hälften av pengarna (1,35 miljarder) föreslås gå till energiforskning. Resten går bland annat till satsningar på förnybar elproduktion, energiteknik och ökad energieffektivisering.

Riksdagen sa också ja till de två förslag som gäller Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2016 och investeringsplan för perioden 2016-2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

56, 142 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-10

De riskkapitalinsatser som staten gör för att främja svenska företag ska omstruktureras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett syfte med förslaget är att tydliggöra och förenkla dagens system för de statliga finansieringsinsatserna. Den nya strukturen syftar också till att statens resurser inom området ska utnyttjas bättre samt bidra till att utveckla och förnya det svenska näringslivet.

Förslaget innebär bland annat att regeringen får bilda ett nytt aktiebolag som kallas det nationella utvecklingsbolaget. Bolaget ska investera i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. De statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation ska inordnas under det nationella utvecklingsbolaget i en gemensam koncern. Det nationella utvecklingsbolaget väntas kunna inleda sin verksamhet under 2017.

Regeringen föreslår också att en ny lag ska införas, detta för att göra det möjligt för utvecklingsbolaget att lämna stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

3

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

22, 94 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-16

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om riskhantering i de statliga bolagen. Riksrevisionen konstaterar att statliga bolag under de senaste åren genomfört eller planerat att genomföra satsningar som är förknippade med risker. I flera fall har satsningarna fått negativa konsekvenser på värdet av statens tillgångar och utdelning från bolagen.

Riksrevisionen anser att regeringen inte har säkerhetsställt att riskerna hanteras på ett säkert sätt. Regeringen har inte heller sett till att riksdagen fått tillräckligt med information om de väsentliga risker som tas i de statliga bolagen.

Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens kritik, bland annat vad gäller informationen till riksdagen. Regeringen uppger i skrivelsen till riksdagen att den jobbar på att förbättra detta.

Näringsutskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att se till att riskhanteringen i de statliga bolagen är bra, inte minst mot bakgrund av att de statliga bolagen utgör en betydande del av statens tillgångar. Utskottet påpekar också vikten av att regeringen tänker förbättra informationen om de statliga bolagens risker till riksdagen. Med detta påpekande lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

EU:s regler för statligt stöd har setts över och moderniserats. Därför följdändras nu den svenska lagen om hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas. De ändrade reglerna innebär att den som genomför en stödåtgärd måste rapportera och offentliggöra åtgärden samt föra register över de stödåtgärder som görs. Vidare införs regler för hur svenska domstolar ska behandla yttranden från EU-kommissionen i ärenden som rör hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till regional tillväxt för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för regional tillväxt är drygt 3,2 miljarder kronor. Pengarna går främst till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. I summan ingår även EU-medel för regionalpolitiska satsningar.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 84 minuter

Justering

2015-11-24

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-03

Giltighetstiden för lagen om effektreserv ska förlängas fram till 2025. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagen om effektreserv kom till i början av 2000-talet på grund av att riksdagen ansåg att det fanns risk för effektbrist i Sverige, det vill säga brist på el vid en given tidpunkt. Lagen ska vara en övergångslösning och tanken är att effektreserven ska aktiveras när det uppstår en effektbrist i elsystemet. Den nuvarande giltighetstiden sträcker sig fram till 2020 men riksdagen har nu förlängt giltighetstiden med fem år till. Anledningen är att det fortfarande finns risk för att det, exempelvis under kalla vinterdagar, produceras mindre el än vad elanvändarna vill ha ut.

Den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät ges samtidigt större befogenheter och får vid upphandling av effektreserven framöver ingå avtal om minskad elförbrukning med vilken part som myndigheten själv anser lämplig.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

9

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

12, 65 minuter

Justering

2016-04-26

Bordläggning

2016-05-11

Debatt

2016-05-12

Beslut

2016-05-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra lagändringar för att följa EU:s varumärkesförordning. Det betyder exempelvis att regler om straffansvar och förverkande av egendom vid ett intrång av EU-varumärke, inte gäller om varorna bara passerar genom EU utan att släppas ut på EU:s marknad. Förslaget innebär också att det i fortsättningen inte ska vara möjligt att lämna in en ansökan om registrering av ett EU-varumärke till Patent- och registreringsverket.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-20

Riksdagen anser att det ska vara en viktig del i den regionala tillväxtpolitiken att omlokalisera statliga arbetstillfällen från större städer till landsbygden. Nya myndigheter och verk ska i större utsträckning förläggas till landsbygden och flytt av statliga jobb från landsbygd till storstäder bör förhindras. Riksdagen har tidigare tagit ställning för att statliga arbetstillfällen i större utsträckning bör förläggas till landsbygden. Nu påminde riksdagen om detta och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att pröva möjligheterna att omlokalisera statliga myndigheter.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner om regional tillväxt från den allmänna motionstiden 2015. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom den parlamentariska landsbygdskommittén redan arbetar med flera av de frågor som tas upp i motionerna.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa nej till motionsförslag om näringspolitik. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande åtgärder, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det redan pågår olika insatser för att stärka Sveriges näringsklimat.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

11

Reservationer

22 

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om mineralpolitik. Motionerna handlade bland annat om den svenska mineralstrategin, minerallagen och miljöbalken, avgifter och ersättningar, uranbrytning samt utvinning av skiffergas och andra kolväten.

Anledningen till att riksdagen sa nej är att det redan pågår arbete med att genomföra den svenska mineralstrategin. Dessutom har riksdagen redan behandlat flera av förslagen under mandatperioden.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

38, 98 minuter

Justering

2016-04-07

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-20

Handeln med andra länder är viktigt för ett litet land som Sverige och möjligheten till export påverkar både ekonomin och sysselsättningen. Det konstaterar näringsutskottet som behandlat regeringens skrivelse om en ny exportstrategi.

I skrivelsen slår regeringen fast att Sveriges exportandelar har minskat i relation till omvärlden. För att stärka svenska företags exportmöjligheter tycker regeringen nu att statliga insatser behövs. Den har därför tagit fram en ny exportstrategi. Exportstrategin syftar bland annat till att öka exporten och att öka Sveriges attraktionskraft för investeringar. Strategin ska också bidra till regeringens mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Näringsutskottet håller med regeringen om att statliga insatser behövs, framförallt till små och medelstora företag. Utskottet tycker därför det är bra att regeringen har en plan för hur exporten ska stärkas.

Riksdagen la därför ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt. Motiveringen var bland annat att regeringen redan jobbar med en del av förslagen inom ramen för exportstrategin. Motionsförslagen handlade bland annat om handelsfrämjande, frihandel, rättvis handel och marknadsföring av Sverige.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

12

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

45, 141 minuter

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

En sanktionsavgift ska införas i lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. Det innebär att en tillverkare som bryter mot föreskrifter som gäller med stöd av lagen måste betala en avgift.

Med den här ändringen anpassas lagen till de omarbetade EU-direktiven om icke-automatiska vågar och om mätinstrument. Icke-automatiska vågar är till exempel vågen i kassan i mataffären. Konsumenter ska kunna lita på att de får den mängd av en vara, i vikt, som de betalar för. Därför är det viktigt att vägningen görs på rätt sätt.

Lagändringen träder i kraft den 20 april 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-03-10

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-16