Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Grundlagsändringarna är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle.

Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken.

Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer.

Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

35, 99 minuter

Justering

2022-11-10

Bordläggning

2022-11-15

Debatt

2022-11-16

Beslut

2022-11-16

Den 15 september 2023 blir en tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av kung Carl XVI Gustafs trontillträde. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen har behandlat en framställning om översyn av Riksdagens ombudsmän (JO). Framställningen innehåller förslag och bedömningar som lagts fram av en parlamentariskt sammansatt kommitté som har tillsats av riksdagsstyrelsen på initiativ av konstitutionsutskottet.

I framställningen föreslås ändringar i fråga om JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation.

Riksdagen sa ja till större delar av kommitténs förslag. Riksdagen sa också ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen och antog det som vilande. Samtidigt riktade riksdagen två så kallade tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen om att utreda den offentliga tillsynen och vissa frågor om sekretess i JO:s och Justitiekanslerns verksamhet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2023. Det vilande grundlagsförslaget träder i kraft den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till riksdagsstyrelsen om en utredning om stödet dels till den politiska beslutsprocessen och dels direkt till riksdagsledamöterna.

Huvuduppdraget för Riksdagsförvaltningen är att ge stöd till den politiska processen i kammare och utskott och till riksdagsledamöterna. Internationaliseringen, digitaliseringen och det förändrade säkerhetsläget i världen ställer krav på nya arbetssätt och ökar ledamöternas behov av kunskapsunderlag. Kraven på utskotten har ökat. Ledamöterna måste sätta sig in i allt fler komplicerade ärenden i riksdagen samtidigt som deras uppdrag utanför själva riksdagsarbetet ska skötas.

Riksdagen anser att en parlamentarisk utredning bör analysera behoven av olika stöd och i vilken utsträckning det bör vara en uppgift för Riksdagsförvaltningen att ge dessa stöd. Översynen ska göras med utgångspunkt att stödet som ges av Riksdagsförvaltningen ska anpassas och utformas utifrån kammarens, utskottens och ledamöternas behov. Utskottens ställning som den bärande delen i riksdagsarbetet bör framhållas och värnas.

Varje riksdagsledamot har fått sitt mandat av väljarna och ansvarar för att leva upp till det förtroende detta innebär. Uppdraget är inte jämförbart med en anställning. I det ligger att villkoren för ledamöter kan behöva skilja sig från vad som gäller för andra grupper.

Partikansliernas roll och finansiering bör också ses över.

Riksdagen anser också att det finns anledning att se över den parlamentariska ledningsorganisationen, inklusive riksdagsstyrelsens roll och sammansättning och hur styrningen av Riksdagsförvaltningen är utformad.

Utredningen ska lämna förslag till förändringar inklusive författningsändringar. Den ska också analysera och redovisa förslagens konsekvenser.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller på en motion från riksdagsledamöter.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagens åtta nämnder har överlämnat sina verksamhetsredogörelser för 2022 till riksdagen. Riksdagen har behandlat redogörelserna och beslutade att lägga dem till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Enligt riksdagen uppfyller samtliga nämnders redogörelser de krav och önskemål som satts upp.

De åtta nämnderna är:

• Riksdagens ansvarsnämnd
• Statsrådsarvodesnämnden
• Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn
• Partibidragsnämnden
• Valprövningsnämnden
• Riksdagens överklagandenämnd
• Nämnden för prövning av stadsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner
• Riksdagens arvodesnämnd.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Enligt riksdagsordningen ska regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts av regeringen. Redovisningen innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, status i arbetet, kostnader för kommittéarbetet och könsfördelningen i utredningarna. Riksdagen avlutade ärendet och lade skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen sa också nej till åtta förslag om lagstiftningsprocessen från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om teknikneutral och digitaliseringsanpassad lagstiftning, konsekvensanalyser i fråga om effekter på brottsbekämpningen och barns medverkan i statens offentliga utredningar.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Regeringen har föreslagit ändringar som rör begravningsavgiften. Syftet med förslaget är att förenkla och effektivisera det sätt som avgiften fastställs och fördelas på. Bland annat ska begravningsavgiften fördelas mellan huvudmännen på ett sätt som Kammarkollegiet fastställer varje år.

Förslaget påverkar två lagar som föreslås träda i kraft 1 september 2023. Vad gäller ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. tillämpas den i fråga om begravningsavgifter och förskott som betalas ut från och med den 1 januari 2024. Vad gäller ändringar i begravningslagen tillämpas den första gången i samband med att avgiftssatsen för 2024 fastställs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Statens utgifter är grupperade i 27 olika utgiftsområden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar dels av fördelningen av verksamheter inom utgiftsområden och dels av namn på utgiftsområdena.

Förslagen innebär att

• Statens medieråds samtliga uppgifter flyttas från utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid till utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Utvecklingen inom mediaområdet har lett till att de verksamheter som bedrivs av Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv har blivit mera komplexa och sammanflätade. Genom en samlad mediemyndighet skapas förutsättningar bland annat för ökad effektivitet och en sammanhållen omvärldsanalys.
• Utgiftsområde 13 ändrar namn till Integration och jämställdhet från Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.
• Utgiftsområde 20 ändrar namn till Klimat, miljö och natur från Allmän miljö- och naturvård.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 26 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

37, 193 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-09

Debatt

2023-06-12

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2022. Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att skrivelsen på generell nivå sedan flera år ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av åtgärder som regeringen vidtagit presenteras. KU ser positiv på hur redogörelserna är utformade och förutsätter att kvaliteten på dem kommer att behållas. Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. KU ser också positivt på hur riksdagsstyrelsens redogörelse är utformad.

Regeringen redovisar att tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, är slutbehandlade inom KU:s område. Samma bedömning gör utskottet. När det gäller tillkännagivande inom de övriga utskottens områden hänvisar KU till respektive utskotts yttrande över regeringens skrivelse.

KU påminner återigen om vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt. Hur lång tid som anses rimligt bör bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas. Samtidigt konstaterar KU att de äldsta tillkännagivandena som ännu inte har slutbehandlats beslutades om för mer än elva år sedan. Detta anser utskottet inte vara en acceptabel tidsåtgång för behandlingen av ett tillkännagivande.

KU anser även att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Tillkännagivanden som inte är slutbehandlade efter flera år bör inte förekomma utan att det redovisas en bedömning om när de kan bli slutbehandlade.

Riksdagen la regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

5, 21 minuter

Justering

2023-05-30

Bordläggning

2023-06-09

Debatt

2023-06-12

Beslut

2023-06-14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om de statliga servicekontoren. I dag finns 135 servicekontor där privatpersoner, företagare och bolag kan få service av enklare karaktär från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Arbetsförmedlingen.

Statens servicecenter är numera huvudman för servicekontoren. Riksrevisionen har granskat hur effektiv den nya sammanhållna organisationen är.

Riksdagen delar i huvudsak regeringens bedömningar och förslag på åtgärder som den redovisar i skrivelsen. Men riksdagen vill betona att när nya servicekontor ska etableras ska inte enbart aspekter på effektivitet och kostnader beaktas. Exempelvis kan det finnas skäl att etablera servicekontor på vissa orter som ligger långt ifrån statlig service. Riksdagen tycker att det är viktigt att det görs en politisk bedömning av etableringar och frågan bör därför inte överlämnas helt till Statens servicecenter för beslut.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya krav för lagring och leverans av naturgas. Förslagen bygger på ändringar i två EU-förordningar som rör gaslagring och innebär bland annat att den som har en lagringsanläggning för gas eller avser att ta en sådan anläggning i drift ska vara certifierad.

Riksdagen sa samtidigt nej till 127 förslag i motioner som rör olika energipolitiska frågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och om olika typer av förnybar energi. Utskottet hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående insatser och utredningar.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

17

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

53, 144 minuter

Justering

2023-05-25

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för situationer då en myndighet lämnar ut uppgifter i syfte att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna hos annan part

Enligt regeringens förslag ska myndigheter kunna lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till en enskild eller till en myndighet, som har i uppdrag att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Förslaget innefattar också en begränsning av meddelarfriheten för den som omfattas av tystnadsplikt enligt lagen om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter.

Regeringens förslag syftar till att skapa bättre förutsättningar för myndigheter att utkontraktera eller samordna sin it-drift. De syftar också till att stärka skyddet för de uppgifter som lämnas till en enskild vid utkontraktering av it-drift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2022. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Riksdagen välkomnar att Riksrevisionen även låtit sig granskas av kollegor vid den norska Riksrevisjonen och brittiska Nation Audit Office, en granskning som visat att Riksrevisionen är en modern och välskött revisionsmyndighet, som tillhandahåller revisionsarbete av hög kvalitet som är relevant för de viktigaste intressenterna. Riksdagen emotser att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2023 ska kunna utnyttja sina anslag fullt ut.

Riksdagen lägger därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om näringspolitik. Anledningen är bland annat det arbete som redan pågår i de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

15

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Justering

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i radio- och tv-lagen. Lagändringarna innebär att regeringen kan besluta om villkor för radio- och tv-program som sänds eller tillhandahålls av public service-företagen genom tråd.

Villkoren gäller för opartiskhet och saklighet, genmälen och rättelser samt förbud mot och villkor för reklam eller andra annonser, sponsring och produktplacering. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 23 minuter

Justering

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 35 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Motionerna handlar om judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommissionen för det samiska folket, samepolitiken och Sametingets konstruktion, rättigheter för nationella minoriteter och urfolk, älvdalskans ställning, teckenspråk som minoritetsspråk, informationscentrum om nationella minoriteter, utvärdering av konsultationslagen, genomförande, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken, stöd till organisationer och kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

12

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2023-05-02

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om mänskliga fri- och rättigheter. Motionerna handlar bland annat om grundlagsskyddad aborträtt, skyddet av äganderätten, juridiskt kön och förebyggande åtgärder mot radikalisering.

Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att regeringen aviserat att utredningar ska tillsättas.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Justering

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10