Just nu kan det förekomma störningar på riksdagens webbplats. Vi arbetar för att lösa problemet. Kontakta riksdagsinformation vid frågor, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se, telefon: 020-349 000.
Sök
425 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, 2007/08, sorterat efter relevans
Riksdagen godkände regeringens beslut om sanktioner mot Iran. Sanktionerna innebär förbud mot att köpa, importera eller transportera krigsmateriel med mera från Iran. De innebär också förbud mot att sälja eller tillhandahålla viss materiel och teknik, visst tekniskt eller finansiellt bistånd, vissa förmedlingstjänster och vissa investeringar utan tillstånd när det krävs ett sådant tillstånd enligt EG-förordningarna. De innebär även ett förbud mot att leverera, sälja eller överföra paramilitär utrustning till Iran. De flesta av sanktionerna är tvingande för FN:s medlemsstater. För att genomföra dem i EU har ministerrådet antagit två gemensamma ståndpunkter. Genom riksdagens godkännande kan Sverige tillämpa sanktionerna.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 27,7 miljarder kronor i anslag till internationellt bistånd. Det svenska biståndet för 2008 ska vara 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI).
Regeringen har i en skrivelse till riksdagen beskrivit arbetet med den nordiska stridsgruppen inför dennes beredskapsperiod den 1 januari - 30 juni 2008. Förutom Sverige bidrar även Estland, Finland, Irland och Norge till stridsgruppen. Riksdagen anser att stridsgruppen är ett viktigt bidrag till FN:s förmåga att agera snabbt och effektivt vid svåra humanitära kriser. Riksdagen avslutar ärendet utan att göra några tillägg.
Regeringen ska kunna lämna ett svenskt militärt bidrag till EU:s insats i Tchad och Centralafrikanska republiken. Det planerade svenska militära bidraget i form av ett skyttekompani beräknas uppgå till 200 personer. För oförutsedda förstärknings- och evakueringsbehov kan den svenska närvaron temporärt behöva utökas, dock högst till 490 personer. Den svenska närvaron ska vara begränsad till högst 6 månder. EU genomför insatsen på mandat från FN. Syftet är att hjälpa till att förbättra säkerheten och på så sätt göra det möjligt för flyktingar och internflyktingar att återvända frivilligt, säkert och hållbart.
Regeringen får sända en svensk väpnad styrka till Förenta nationernas och Afrikanska unionens gemensamma fredsfrämjande insats i Darfurregionen i Sudan, UNAMID. Styrkan får bestå av högst 450 personer och delta under högst 18 månader. En förutsättning för det svenska militära deltagandet i UNAMID är att FN och Afrikanska unionen ger sitt godkännande. Den svenska delen av den planerade norsk-svenska ingenjörsbataljonen beräknas uppgå till 160 personer. För oförutsedda behov av förstärkning eller evakuering kan den svenska närvaron tillfälligt komma att utökas, dock högst till 450 personer.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till studiestöd för 2008. Anslaget föreslås uppgå till knappt 20,3 miljarder kronor, vilket är 417 miljoner kronor lägre än anslaget för 2007. Anslagsminskningen beror bland annat på att rekryteringsbidraget för vuxenstuderande avvecklas och att stödet vid korttidsstudier reformeras. Dessutom genomförs en satsning på en förbättrad utbildningskvalitet inom högskola och universitet med färre studiestödstagare som följd.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen 2008 om anslag till utbildning och universitetsforskning. Förslagen innebär bland annat följande. Regeringen ska kunna besluta om en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Lagen om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång ska fortsätta att gälla. Cirka 700 miljoner kronor avsätts till fortbildning av lärare. Medlen för forskning och forskarutbildning ökar med 851,5 miljoner kronor. Därutöver ökar medlen för forskning och forskarutbildning inom högskolan med ytterligare 300 miljoner kronor, vilka huvudsakligen ska fördelas på grundval av kvalitetskriterier. Högskolans resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökar med 240 miljoner kronor till följd av en kvalitetsreform. Samtidigt sker en minskning av grundutbildningsanslagen med 200 miljoner kronor genom att tilldelade takbelopp sänks. Skolverkets anslag ökas med 150 miljoner kronor för utökad utbildningsinspektion.
En ny lag om kompetens hos yrkesförare börjar gälla den 1 januari 2008. Lagen gäller för tunga godstransporter och persontransporter med buss som förvärvsmässigt sker på vägar i Sverige. Lagen innehåller bestämmelser om grundläggande kompetens och fortbildning för förare. Lagen innehåller även bestämmelser om utbildning. Den grundläggande kompetensen ska förvärvas genom en grundutbildning som avslutas med prov. Kompetensen ska även kunna förvärvas genom en förkortad grundutbildning. För att föraren ska behålla sin kompetens krävs det att han eller hon genomgår återkommande fortbildningar. Den nya lagen om yrkesförarkompetens ska börja tillämpas från den 10 september 2008 för förare som utför persontransporter och från den 10 september 2009 för förare som utför godstransporter. Lagändringarna görs med anledning av EU:s yrkesförardirektiv.
Lagen om elektronisk kommunikation (LEK) ska bli effektivare genom minskade handläggningstider och effektivare processer hos de allmänna förvaltningsdomstolarna. Det innebär bland annat att kammarrätten ska vara sista instans för prövning av mål enligt LEK och att sådana mål ska handläggas skyndsamt. Syftet är att minska den osäkerhet som finns på marknaden och därmed förbättra tele- och IT-operatörernas möjligheter att investera och utveckla sin verksamhet. På så vis ska utvecklingen mot ett informationssamhälle för alla påskyndas.
Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag om transportpolitik, IT, elektronisk kommunikation och post för 2008. Totalt fördelas 35 760 miljoner kronor. Den största delen, 31 372 miljoner kronor, går till byggande och underhåll av vägar och järnvägar. I övrigt fördelas pengarna bland annat så här: 986 miljoner kronor går till Rikstrafiken för att finansiera statens upphandling av bland annat interregional persontrafik på järnväg, interregional busstrafik, viss flygtrafik i Norrlands inland och transportstöd för färjetrafiken till Gotland. 380 miljoner kronor går till kostnader för trängselskatten i Stockholm. 280 miljoner kronor ska bland annat finansiera upphandlingen av grundläggande betaltjänster på platser där behovet av tjänsterna inte tillgodoses av marknaden när Svensk Kassaservice har lagts ned. Anslaget till sjöräddning och fritidsbåtändamål utökas med 141 miljoner kronor till 211 miljoner. Det ska kompensera för ökade kostnader för främst användningen av helikopter i sjöräddningen. 145 miljoner kronor går till att trygga funktionshindrade personers behov av bland annat telekommunikationer och posttjänster. Ett nytt anslag på 75 miljoner kronor ska främja att IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet förläggs tillsammans med elnät eller annan infrastruktur i samband med att denna byggs ut eller rustas upp.
Den 1 mars 2008 slopas Apotekets ensamrätt på försäljning av receptfria nikotinläkemedel. Syftet är att göra nikotinläkemedlen mer tillgängliga och på så sätt få fler rökare att använda dem som ett sätt att sluta röka. Receptfria nikotinläkemedel ska inte få säljas till personer under 18 år. En företagare som vill sälja receptfria nikotinläkemedel måste anmäla detta till kommunen. Kommunerna ska ansvara för att kontrollera att företagarna följer gällande regler, men det är Läkemedelsverket som ska ansvara för den övergripande tillsynen. Den företagare som säljer nikotinläkemedel är skyldig att utöva så kallad egenkontroll på samma sätt som företag som säljer tobak. Det innebär till exempel att ha bestämmelser och rutiner för hur personalen ska kontrollera köparens ålder och motverka langning.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om blodsäkerhet. Personuppgifter om blodmottagarens identitet ska till exempel få registreras i de register som förs på blodcentralerna. Förslaget gäller också ändringar i sekretesslagen, läkemedelslagen och lagen om medicintekniska produkter. Ändringarna beror på att Sverige måste anpassa sig till de regler som gäller inom EU när det gäller spårbarhet och rapportering av allvarliga biverkningar och avvikande händelser. Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2008.
Reglerna om skydd och stöd för unga inom den sociala barn- och ungdomsvården ska ändras. Det har riksdagen sagt ja till. Syftet är att stärka barns och ungas ställning och att skapa förutsättningar för en säker och sammanhållen vård av barn och unga. Beslutade ändringar: lagen om vård av unga (LVU) ska innehålla uppgift om hur och vilket slags information som lämnats till den unge och den unges inställning det ska göras en genomförandeplan för barn och unga som vårdas i ett hem för vård eller boende eller familjehem ett barn får inte placeras i ett jourhem eller familjehem om inte förhållandena i hemmet är utredda av en socialnämnd Statens institutionsstyrelse ska få större möjligheter att ta prov för att kontrollera alkohol- eller drogpåverkan hos dem som vårdas i ungdomshem Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2008.
Abortlagen ändras så att det blir tillåtet för utländska kvinnor att göra abort i Sverige. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. I dag får en abort endast utföras om kvinnan är svensk medborgare eller bosatt i Sverige, eller om Socialstyrelsen av särskilda skäl lämnar tillstånd till det. I likhet med vad som gäller för övrig hälso- och sjukvård som ges till utländska personer kommer landstingens kostnader för vården att ersättas antingen av kvinnans sjukvårdsförsäkring i hemlandet eller av kvinnan själv, beroende på vilka regler som gäller i det enskilda fallet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2008.
Regeringen har lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under år 2006. Socialutskottet förutsätter att regeringen i framtiden kompletterar redogörelserna med en jämställdhetsredovisning av de olika verksamheterna som får medel ur Allmänna arvsfonden. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag om hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2008. Totalt fördelas cirka 50,8 miljarder kronor. De största anslagen går till bidrag för läkemedelsförmåner, 21 miljarder kronor, och till kostnader för statlig assistansersättning, 16,2 miljarder kronor. Anslaget till tandvårdsförmåner utökas med 2,1 miljarder kronor till 5,3 miljarder. Ökningen ska bekosta en tandvårdsreform för vuxna. Reformen består av dels ett högkostnadsskydd och dels en tandvårdscheck som är tänkt att uppmuntra till regelbundna kontroller. Riksdagen beslutade också om en lagändring som innebär att ungdomar i familjer som får socialbidrag ska kunna arbeta och tjäna upp till en viss gräns utan att det påverkar bidraget.
De så kallade 3:12-reglerna ändras. Reglerna gäller vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag. Beslutet innebär att hälftendelningen i inkomstslagen tjänst och kapital av en kapitalvinst som överstiger sparat utdelningsutrymme återinförs övergångsvis för åren 2008 och 2009. På den skattskyldiges begäran ska hälftendelningen även tillämpas på andelsavyttringar som görs under 2007. 3:12-reglerna gäller beskattning av utdelningar och kapitalvinster från fåmansföretag till delägare som varit verksamma (aktiva) i fåmansföretaget i betydande omfattning. Syftet är att förvärvsinkomster ska beskattas ungefär lika oavsett om de kommer från ett lönearbete eller från arbetsinsatser i ett eget aktiebolag. När hälftenregeln nu återinförs ger det incitament att tillgodogöra sig vinstmedel i företagen genom systematiska och återkommande internöverlåtelser. Beslutet kombineras därför med särskilda regler för att förebygga skatteplanering genom interna andelsförsäljningar och liknande.
Den 1 juli 2007 började lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete att gälla. Riksdagen har nu också beslutat på förslag från regeringen att även införa skattereduktion för personer som haft hushållsarbete som skattepliktig löneförmån. I huvudsak ska samma tillämpningsområde, definitioner, beloppsgränser gälla som i lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Reglerna träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas på förmåner som den skattskyldige fått efter den 31 december 2007.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om lagändringar för kapitalbeskattning. Ändringarna syftar till att anpassa lagstiftningen till rättsutvecklingen inom EU och gäller följande områden: Överlåtelse av tillgångar till underpris Kapitalbeskattning efter utflyttning (tioårsregeln) Kapitalvinst eller förlust vid sammanläggning eller delning av utländska investeringsfonder Beskattning av kapitalvinst i samband med så kallat avnoteringsförfarande Kapitalvinst respektive kapitalförlust vid avyttring av kapitalförsäkring Reglerna börjar gälla den 1 januari 2008.