Dokument & lagar (34 träffar)

Betänkande 2010/11:UbU18

Studiestödstagare som har gått utbildningar som omfattar 60 högskolepoäng men med kortare studietid än 40 veckor har fått återbetalningskrav från CSN. Regeringen vill nu komma till rätta med detta problem och föreslår därför ett flexiblare studiestödssystem där dessa studenter inte ska drabbas av återkrav. Förslaget omfattar utbildningsprogram vid högskolor som före den 1 januari 2010 har haft ett upplägg som innebär att ett normalstudieår motsvarar mindre än 40 veckor men minst 36 veckor. Studierna ska ha bedrivits från och med den 1 juli 2008. Ett par andra nyheter i regeringens förslag är att studiestödstagare måste lämna aktuell adress till Centrala studiestödsnämnden, CSN, och att preskriptionstiden för studiestödsfordringarna förlängs. Fordringarna ska preskriberas 25 år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Änringarna börjar att gälla den 1 juli 2011.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2011-06-09 Debatt: 2011-06-21 Beslut: 2011-06-21

Betänkande 2010/11:UbU18 (pdf, 265 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad flexibilitet och förbättrad återbetalning inom studiestödssystemet

Betänkande 2010/11:UbU17

Elever som går en lärlingsutbildning på gymnasienivå ska ingå ett skriftligt utbildningskontrakt med arbetsplatsen där de är lärlingar. Kontraktet ska undertecknas av eleven, arbetsplatsen och skolan. Om eleven är under 18 år ska också vårdnadshavaren underteckna kontraktet. Det ligger på skolans ansvar att se till att kontraktet upprättas. Av utbildningskontraktet ska det framgå vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och vad dessa delar omfattar. Kontraktet ska också reglera hur kostnaden för eventuella skador som eleven orsakar på arbetsplatsen ska fördelas mellan skolan och arbetsplatsen. Dessutom ska kontraktet innehålla uppgifter om avtalstider, grunder för att bryta avtalet och kontaktpersoner på skolan och arbetsplatsen. Ändringarna gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 6
Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-16 Beslut: 2011-06-16

Betänkande 2010/11:UbU17 (pdf, 181 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kvalitet i gymnasial lärlingsutbildning

Betänkande 2010/11:UbU16

Vissa undantagsbestämmelser införs vid betygssättningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Bland annat blir det möjligt att vid betygssättning i grundsärskolan bortse från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9 om det finns särskilda skäl. Andra ändringar gäller undervisningen i teckenspråk i specialskolan och stöd till inackordering för gymnasieelever. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-16 Beslut: 2011-06-16

Betänkande 2010/11:UbU16 (pdf, 288 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa skolfrågor

Utlåtande 2010/11:UbU15

Utbildningsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation. Ramverket ska integrera EU:s investeringar i forskning med ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och med sammanhållningspolitiken. De utgångspunkter för framtida program som kommissionen för fram ligger, konstaterar utskottet, i linje med den tidigare svenska inställningen. Förslagen och resonemangen förefaller väl avvägda. Utskottet ställer sig bakom ett gemensamt strategiskt ramverk att effektivisera finansieringen av forskning och innovation, både nationellt och på EU-nivå. Utskottet lyfter bland annat fram följande: Den framtida forskningspolitiken bör stärka grundforskningen och Europeiska forskningsrådet samt utveckla en konkurrenskraftig vetenskaplig infrastruktur. Det är viktigt att små och medelstora företag får goda möjligheter att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram. EU bör arbeta för att förbättra villkoren för yngre forskare och för att stärka jämställdheten och kvinnliga forskares deltagande. EU bör arbeta för att främja alla forskares mobilitet inom EU. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-12 Debatt: 2011-05-18 Beslut: 2011-05-18

Utlåtande 2010/11:UbU15 (pdf, 46 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grönbok om ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation

Betänkande 2010/11:UbU12

Nya resultat inom skolforskningen ska förmedlas vidare till dem som arbetar inom skolan och omsättas i praktiken på ett mer effektivt sätt än i dag. Riksdagen gav regeringen i uppdrag se till att de institutioner som bedriver skolforskning får en starkare och tydligare uppgift att samverka med skolvärlden. Fler yrkesverksamma lärare ska också få möjlighet att forska, antingen som en del av eller parallellt med det egna arbetet. Beslutet betyder att riksdagen sa ja till ett motionsförslag från Socialdemokraterna. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 om forskning och forskarutbildning.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 11
Justering: 2011-04-07 Debatt: 2011-04-28 Beslut: 2011-05-04

Betänkande 2010/11:UbU12 (pdf, 140 kB) Webb-tv debatt om förslag: Forskning och forskarutbildning

Betänkande 2010/11:UbU14

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2010 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-04-07 Debatt: 2011-04-27 Beslut: 2011-04-27

Betänkande 2010/11:UbU14 (pdf, 20 kB)

Betänkande 2010/11:UbU10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om studiestöd. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat fribeloppets avskaffande, återbetalning av studieskulder, förbättrade ekonomiska villkor för studerande med barn, samordning mellan sjuk- och aktivitetsersättning och studiemedel, tids- och åldersgränser för studiemedel, inackorderingstillägg och en avveckling av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 5
Justering: 2011-03-10 Debatt: 2011-03-31 Beslut: 2011-03-31

Betänkande 2010/11:UbU10 (pdf, 88 kB) Webb-tv debatt om förslag: Studiestöd

Betänkande 2010/11:UbU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om vuxenutbildning. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om en flexibel och lättillgänglig vuxenutbildning, ett återinförande av det riktade statsbidraget för vuxenutbildning, fler platser inom vuxenutbildningen, ett tillfälligt kompetensstöd för deltidsstudier, eftergymnasial yrkesutbildning, ett nationellt system för validering, ett samlat betygsdokument för grundläggande högskolebehöriget, en ökad individualisering av svenskundervisning för invandrare (sfi) och sfi-undervisning på modersmålet.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 8
Justering: 2011-03-17 Debatt: 2011-04-14 Beslut: 2011-04-27

Betänkande 2010/11:UbU9 (pdf, 123 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vuxenutbildning

Betänkande 2010/11:UbU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om högskolan. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om framtida förstärkningar av vissa utbildningar och lärosäten, nya högskoleutbildningar och deras innehåll, breddad rekrytering och frågor om tillträde till högskolan.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 20
Justering: 2011-03-10 Debatt: 2011-03-31 Beslut: 2011-03-31

Betänkande 2010/11:UbU11 (pdf, 231 kB) Webb-tv debatt om förslag: Högskolan

Betänkande 2010/11:UbU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om gymnasieskolan och hänvisar främst till tidigare ställningstaganden och gällande bestämmelser. Motionerna handlar bland annat om behörighet till högskolan, behörigheter till gymnasieskolans nationella program, gymnasial yrkesutbildning och möjligheten till lokala styrelser med elevmajoritet på gymnasieskolor. Andra motioner handlar om olika gymnasieprogram och dess innehåll, registerkontroll av personal i gymnasieskolan och avgiftsfri skolmat.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 10
Justering: 2011-03-08 Debatt: 2011-03-30 Beslut: 2011-03-31

Betänkande 2010/11:UbU8 (pdf, 131 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Betänkande 2010/11:UbU7

Riksdagen ger regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning för att utvärdera de senaste årens stora skolreformer. Utredningen ska analysera vilka effekter kommunaliseringen, det fria skolvalet och etableringen av friskolor har haft på integration, jämlikhet, utbildningens kvalitet och elevers rätt till en likvärdig undervisning. Dessutom får regeringen i uppdrag att göra en nationell översyn av tillgängligheten till och kvaliteten på elevhälsan. Riksdagen sa samtidigt nej till 160 motioner om grundskolan från den allmänna motionstiden 2010.

Förslagspunkter: 37 Reservationer: 40
Justering: 2011-03-08 Debatt: 2011-03-30 Beslut: 2011-03-31

Betänkande 2010/11:UbU7 (pdf, 572 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grundskolan

Betänkande 2010/11:UbU13

Riksdagen gav regeringen rätt att bland annat köpa aktier i KIC InnoEnergy, ett EU-samarbete inom hållbar energi. Bland annat Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan deltar i samarbetet. KIC InnoEnergy är ett exempel på en ny samarbetsform för näringsliv, lärosäten och institut som har etablerats genom Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT). Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan har blivit utsedda att tillsammans med andra internationella lärosäten, företag och forskningsinstitut bilda en plattform för kunskap och innovation. Plattformen ska arbeta för att utveckla ett hållbart energisystem genom utveckling av nya, kommersiella produkter och tjänster inom hållbar energi. De parter som deltar i samarbetet ska bli delägare i ett så kallat Europabolag, KIC InnoEnergy SE. I villkoren för samarbetet ingår att Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan ska köpa aktier i det nystartade bolaget och även bidra med pengar. Enligt beslutet ska regeringen ge Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan rätt att köpa aktierna och skjuta till kapital i bolaget.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-01-20 Justering: 2011-02-17 Debatt: 2011-03-03 Beslut: 2011-03-03

Betänkande 2010/11:UbU13 (pdf, 44 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fördjupad samverkan inom forskning, utbildning och innovation – hållbar energi

Betänkande 2010/11:UbU5

Riksdagen har beslutat att en legitimation för lärare och förskollärare ska införas. För att få anställas inom skolan utan tidsbegränsning och för att få undervisa ska lärarlegitimationen i regel krävas. Lärare som vill ha legitimationen måste ha en lärarexamen medan förskollärare ska ha en förskollärarexamen, eller motsvarande äldre examen. Endast legitimerade lärare ska, med få undantag, självständigt kunna sätta betyg. En lärare som inte är legitimerad ska sätta betyg tillsammans med en legitimerad lärare. Nyexaminerade läraren och förskolläraren ska dessutom få en introduktionsperiod på minst ett år innan de kan legitimeras. Om lärare vidareutbildar sig kan legitimationen kompletteras. Går förskollärare kompletterande kurser och blir lärare kan de i stället få en lärarlegitimation utöver sin tidigare förskollärarlegitimation. Ett nytt karriärsteg, lektor, införs också för lärare och förskollärare. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011 och kommer kunna användas fullt ut den 1 juli 2012.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2011-02-03 Debatt: 2011-03-02 Beslut: 2011-03-02

Betänkande 2010/11:UbU5 (pdf, 1230 kB) Webb-tv debatt om förslag: Legitimation för lärare och förskollärare

Betänkande 2010/11:UbU6

I dag omfattar arbetsmiljölagen grund- och gymnasieskolor men inte förskolor och fritidshem. Men en statlig utredning har visat att det behövs förbättringar av både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön i förskolor och på fritidshem. Utredningen lämnade däremot inte några konkreta förslag till förändringar. Därför ber riksdagen regeringen att återkomma med förslag om hur arbetsmiljön för barn och elever i förskolor och på fritidshem ska förbättras. I övrigt säger riksdagen nej till de motioner från allmänna motionstiden 2010 som lämnats in om förskolor och fritidshem. Motionerna tar bland annat upp sänkta avgiftsnivåer, vårdnadsbidragets effekter och undervisning i särskilda ämnen. Andra motioner tar upp barnomsorg på obekväm arbetstid och fortbildning för personalen i förskolan.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 9
Justering: 2011-02-03 Debatt: 2011-03-02 Beslut: 2011-03-02

Betänkande 2010/11:UbU6 (pdf, 132 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskolan m.m.

Betänkande 2010/11:UbU3

Betyg kommer att införas från årskurs 6. Beslutet innebär i huvudsak att: Elever i grundskolan och sameskolan får betyg vid varje terminsslut från sjätte klass i alla ämnen utom språkval. Det samma gäller grundsärskolan, när betyg sätts. I specialskolan sätts betyg från höstterminen i årskurs 7. I ämnet språkval ska betyg sättas från höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och från höstterminen årskurs 8 i specialskolan. Rektorn får bestämma om det ska sättas ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande och naturorienterande ämnen (SO och NO) i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan och i årskurs 7 i specialskolan. Riksdagen har sedan tidigare beslutat om den nya sexgradiga betygsskalan. Betygsstegen har beteckningarna A, B, C, D, E och F. A-E står för godkända resultat medan F innebär ett icke godkänt resultat. Om elever har så hög frånvaro i ett ämne att deras insats inte kan bedömas ska detta markeras med ett streck. Betyget F ska inte användas i särskolan. Nationella kunskapskrav ska finnas för betygsstegen A, C och E. Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Men riksdagen vill att det utarbetas en tydlig handledning om hur skolorna ska använda betygsstegen B och D. Utformningen av kunskapskraven bör också utvärderas av regeringen två år efter att den nya betygsskalan trätt i kraft. Regeringen ska sedan återkomma till riksdagen med en redovisning av utvärderingen. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2011 och kan användas för första gången på utbildningar som startar höstterminen 2012.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2010-11-30 Debatt: 2010-12-20 Beslut: 2010-12-21

Betänkande 2010/11:UbU3 (pdf, 473 kB) Webb-tv debatt om förslag: Betyg från årskurs 6 i grundskolan m.m.

Betänkande 2010/11:UbU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om knappt 23,5 miljarder kronor till studiestöd. Det är 634 miljoner mindre än förra året. Mest pengar inom utgiftsområdet går till studiemedel (drygt 14 miljarder) och studiemedelsräntor (drygt 5,1 miljarder). Riksdagen sa också ja till ändringar i studiestödslagen. Ändringarna innebär bland annat att studiemedlet för studerande som läser heltid höjs med 498 kronor per studiemånad från den 1 juli 2011. Dessutom ska arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-24 år som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning tillfälligt kunna få den högre bidragsnivån inom studiemedlet. Studiemedlet omfattar i dag två bidragsnivåer, en generell och en högre nivå. Den högre bidragsnivån har tidigare enbart kunnat ges till studerande över 25 år för studier på grundskole- och gymnasienivå. Men från den 1 januari 2011 kan den högre bidragsnivån ges till 20-24 åringarna för studier som påbörjas under 2011. Bidraget kan mottas högst tre år tills ett slutbetyg på antingen grundskole- eller gymnasienivå ges. Ambitionen är att rekrytera personer med kort tidigare utbildning till studier och därmed stärka deras ställning i arbets- och samhällsliv.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2010-12-07 Debatt: 2010-12-20 Beslut: 2010-12-21

Betänkande 2010/11:UbU2 (pdf, 266 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 2010/11:UbU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 54,5 miljarder kronor till utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning för 2011. Regeringen föreslår en rad särskilda insatser. Till exempel: Lärarpaket med bland annat fortsatt lärarlyft och vidareutbildning av obehöriga lärare. Satsning på lärlingsutbildning. Utvärdering av elevernas kunskaper med tidigare betyg och fler nationella prov.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2010-12-02 Debatt: 2010-12-15 Beslut: 2010-12-16

Betänkande 2010/11:UbU1 (pdf, 519 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Betänkande 2010/11:UbU4

Dansarutbildningen ska bli mer konkurrenskraftig och eleverna ska bli mer attraktiva på arbetsmarkanden. Både den förberedande dansarutbildning i grundskolans årskurs fyra till nio och yrkesdansarutbildningen i gymnasiet kommer att styras av särskilda bestämmelser som delvis avviker från skollagen. Bland annat ska skolans rektor inför ett nytt läsår kunna bestämma att en elev måste hoppa av yrkesdansarutbildningen ifall rektorn anser att eleven inte har de förutsättningar som krävs. Antagningen till utbildningen ska skötas av ett särskilt organ inom Skolverket. Syftet är att skapa en elitutbildning med höga krav på kvalitet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2010-11-25 Debatt: 2010-12-08 Beslut: 2010-12-08

Betänkande 2010/11:UbU4 (pdf, 217 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny dansarutbildning m.m.

Betänkande 2007/08:UbU16

Riksdagen sade ja till att ändra i skollagen så att målgruppen för den statliga specialskolan vidgas. Ändringarna innebär att specialskolan, utöver de grupper som hittills omfattats, även ska omfatta elever med synskada och ytterligare funktionshinder samt elever med grav språkstörning. Dessa elever ska tas emot i specialskolan om de på grund av sitt funktionshinder eller av andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller särskolan. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2008.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2008-04-24 Debatt: 2008-05-21 Beslut: 2008-05-22

Betänkande 2007/08:UbU16 (pdf, 350 kB) Webb-tv debatt om förslag: Två nya specialskolor – utvidgning av specialskolans målgrupp

Betänkande 2007/08:UbU14

Det ska bli enklare för forskare från länder utanför EU att forska i Sverige. Genom en ny lag anpassar sig Sverige till EU:s regler om tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte. Det sade riksdagen ja till. Förslaget innebär bland annat att en godkänd forskningshuvudman ingår ett avtal med gästforskaren. Avtalet är en del av gästforskarens ansökan om uppehållstillstånd. Gästforskaren och dennes familjemedlemmar ska likställas med svenska medborgare vid beräkning av försäkringstid för sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning samt i fråga om rätten till studiehjälp. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2008-04-24 Debatt: 2008-05-08 Beslut: 2008-05-08

Betänkande 2007/08:UbU14 (pdf, 1094 kB)
Paginering