Sök

Sveaskog AB ägs av svenska staten. Bolagets nuvarande uppdrag kan uppfattas som otydligt. Riksdagen har därför beslutat att bolaget får ett förändrat uppdrag. Förändringarna innebär i huvudsak att: -Verksamheten ska baseras på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning. -Kärnverksamheten ska vara skogsbruk. -Närliggande verksamhet kan bedrivas om det bidrar till att öka bolagets avkastning. -Bolaget ska inte ha betydande intressen som slutanvändare av skogsråvara. Förutom ändrade ägardirektiv ges Sveaskog instruktioner om att 10 % av den areal bolaget hade 2002 ska säljas till marknadspris. Försäljningen ska göra det möjligt till omarronderingar och köp av skogsbruk, särskilt i glesbygd. Staten tar även över fastigheter med en sammanlagd areal om högst 100 000 hektar från Sveaskog AB.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 74 minuter

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

Med två rösters övervikt sa riksdagen ja till regeringens förslag om att slopa förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer. Beslutet innebär att nya kärnkraftsreaktorer ska få ersätta gamla som tas ur drift. Om nya reaktorer byggs får dessa endast uppföras på platser där det redan finns kärnkraftverk i drift, det vill säga i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Totalt ska det inte få finnas fler än dagens tio reaktorer. Enligt regeringens förslag skulle förbudet mot ny kärnkraft upphävas den 1 augusti 2010. Riksdagen har nu senarelagt detta datum till den 1 januari 2011. Riksdagen tydliggör också att staten inte ska få subventionera nya kärnkraftssatsningar. Regeringen uppmanas därför att återkomma till riksdagen om lagförslag i frågan eller "andra åtgärder med innebörden att direkta eller indirekta statliga subventioner inte kan påräknas".

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

124, 472 minuter

Justering

2010-05-27

Debatt

2010-06-17

Beslut

2010-06-17

Regeringen vill att statens insatser för företagsfinansiering, information och rådgivning riktade till företag ska bli effektivare. De föreslagna riktlinjernas syfte är att renodla statens roll. Statens insatser ska vara marknadskompletterande och inte snedvrida konkurrensen. De ska i största möjliga mån bedrivas med medverkan av privata aktörer. Uppföljning och utvärdering av de statliga insatserna ska göras regelbundet, så att insatserna utformas efter företagens behov. Samarbetet mellan statens aktörer på finansierings- och rådgivningsområdet ska förbättras, till exempel Stiftelsen Norrlandsfonden och Almi Företagspartner AB. Riksdagen sa ja till de föreslagna riktlinjerna.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 60 minuter

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-17

Beslut

2010-06-21

Riksdagen har beslutat att ägardirektiven för Vattenfall AB ska förtydligas. Syftet är att tydliggöra Vattenfalls strategiska inriktning. I dag kan direktiven till exempel tolkas som att Vattenfalls ansvar för miljövänlig energiförsörjning är begränsat till Sverige. Vattenfall ska i fortsättningen vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion, oberoende av på vilken marknad det gäller. Vattenfalls uppdrag ska vara att generera en marknadsmässig avkastning. Det ska ske genom att bedriva affärsmässigt energiverksamhet så att bolaget tillhör ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfalls roll i energiomställningen kommer också att knytas till EU:s 2020-mål. Målet innebär minskade utsläpp av klimatgaser och ökad andel förnybar energi samt effektivare energianvändning. Genom EU:s 2020-mål som mätpunkt kommer det att bli möjligt att se om Vattenfall är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en allt mer miljövänlig energiproduktionen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

52, 153 minuter

Justering

2010-05-20

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-03

Den 16 mars 2011 ändras lagen om effektreserven. En effektreserv finns för att kunna säkerställa att tillförseln av el vid varje tidpunkt är lika stor som uttaget. Om uttaget vid enskilda tillfällen är större än tillförseln finns risk för brist på el vid ett det givna tillfället, det vill säga det uppstår så kallad effektbrist. Idag är det Svenska kraftnät som har uppdraget att upphandla effektreserven men enligt de nya bestämmelserna ska detta på sikt lösas av marknadens aktörer. Beslutet möjliggör en successiv övergång till att hantera en eventuell effektbrist på marknadsmässiga grunder. Övergången ska ske genom en nedtrappning av den upphandlade effektreservens storlek med början 2011 och fram till och med den 15 mars 2020. Regeringen ansvarar för att ta fram föreskrifter om effektreservens storlek och hur stor del av denna som ska skapas genom avtal om minskad elförbrukning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

17, 48 minuter

Justering

2010-04-15

Debatt

2010-04-29

Beslut

2010-04-29

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2009 som tar upp olika mineralpolitiska frågor. Riksdagen hänvisar bland annat till att gällande regler och restriktioner är tillräckliga och att regeringen nära följer tillämpningen av minerallagen. Motionerna handlar bland annat om minerallagen, uranprospektering och uranbrytning i Sverige, tillgång till geodata, stadsomvandlingen i Kiruna och i Malmberget samt den så kallade mineraljakten.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

101, 247 minuter

Beredning

2010-02-18

Justering

2010-03-11

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-25

Reglerna för förnybar elproduktion blir enklare och tydligare den 1 april 2010. Det innebär bland annat att vissa små elproducenter slipper betala nätavgift för sin inmatning av el och att de kan slippa att upprätta risk- och sårbarhetsanalys och en så kallad övervakningsplan.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

22, 71 minuter

Justering

2010-02-09

Debatt

2010-02-17

Beslut

2010-02-18

Regeringen får rätt att minska eller öka statens ägande i AB Svensk Bilprovning. I dag är staten majoritetsägare med 52 procent av aktierna. Regeringen får även rätt att ge Svensk Bilprovning ett nytt uppdrag. Syftet är att göra det möjligt för bolaget att kunna verka på fullt marknadsmässiga villkor när fordonsbesiktningens monopol avskaffas den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

29, 1 minuter

Justering

2009-12-08

Debatt

2009-12-17

Beslut

2009-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att EU-direktivet om tjänster på den inre marknaden genomförs i svensk lag. Direktivet innehåller bestämmelser om administrativ förenkling, etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänsteleverantörer, tjänstemottagarnas rättigheter och tjänsternas kvalitet. Direktivet innehåller också bestämmelser om administrativt samarbete mellan EU-länderna. Syftet med direktivet är att stimulera tjänstesektorn genom att förenkla etablering och fri rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt stärka tjänstemottagarnas intressen. För att genomföra direktivet föreslår regeringen dels en ny horisontell lag om tjänster på den inre marknaden, dels lagändringar eller nya bestämmelser inom de tjänsteområden som berörs av direktivets tillämpningsområde. Lagändringarna börjar gälla den 27 december 2009.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

48, 136 minuter

Beredning

2009-10-15

Justering

2009-10-22

Debatt

2009-11-04

Beslut

2009-11-04

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse för arbetet med att förenkla de statliga reglerna för företag. Regeringens skrivelse innehåller även en uppföljning av tidigare förenklingsarbete. Regeringens redovisar vidare sin handlingsplan med avslutade, pågående och planerade åtgärder. I skrivelsen görs en uppföljning av regeringens mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 % till 2010 och att åstadkomma en märkbar förändring i företagens vardag. Regelförenklingsarbetet inom EU behandlas särskilt, liksom vissa andra länders regelförenklingsarbete. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

22, 75 minuter

Justering

2009-10-13

Debatt

2009-11-04

Beslut

2009-11-04

Riksdagen beslutade om nya mål för den svenska energipolitiken. År 2020 ska andelen förnybar energi vara minst 50 procent av den totala energianvändningen och andelen förnybar energi i transportsektorn vara minst 10 procent. Beslutet innebär också ett mål om 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Vidare fastställdes en nationell planeringsram för vindkraft till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Därutöver sa riksdagen nej till ett betydande antal energipolitiska motioner. Bland dessa fanns förslag om vind-, vatten- och kärnkraft samt om solenergi, fjärrvärme och naturgas.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

16

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

62, 219 minuter

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Riksdagen sa nej till motioner som handlar om elmarknaden. En del motionerna handlar om utbyggnaden av överföringskapaciteten, förutsättningarna för nätanslutning av förnybar elproduktion och konkurrensen på elmarknaden. Andra motioner handlar om leveranssäkerhet, skydd mot avstängning av el och förenklingar för småskaliga elproducenter.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 45 minuter

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Riksdagen sa nej till motioner om mineralpolitik från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Utskottet hänvisar i flera fall till gällande rätt. Motionerna handlar om minerallagen, uranbrytning i Sverige, Euratomfördraget, finansieringsansvaret för stadsomvandlingen i Kiruna i samband med utökad gruvverksamhet och vissa övriga frågor, bland annat geoinformationens tillgänglighet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

30, 96 minuter

Beredning

2009-01-29

Justering

2009-03-17

Debatt

2009-04-01

Beslut

2009-04-02

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som tar upp olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om företagsfrämjande insatser, turism, forskningsfrågor och vissa övriga frågor. Riksdagen hänvisade bland annat till av regeringen vidtagna åtgärder, pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet och olika faktauppgifter.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

38, 144 minuter

Justering

2009-03-17

Debatt

2009-04-01

Beslut

2009-04-02

Näringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ett tryggt, hållbart och konkurrenskraftigt europeiskt energinät. Syftet med grönboken är att försöka ta reda på hur EU bättre ska kunna främja de energinät Europa behöver. Näringsutskottet betonar bland annat att den grundläggande svenska hållningen måste vara att en bättre infrastruktur för distribution av el och gas fungerar som ett medel för att på ett effektivt sätt nå de klimatrelaterade målen för EU:s energipolitik. Utskottet framhåller att en utvidgad och väl fungerande inre marknad för el och gas är eftersträvansvärd av konkurrens-, försörjningstrygghets- och miljöskäl. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 54 minuter

Justering

2009-02-10

Debatt

2009-03-12

Beslut

2009-03-18

Ett system med elcertifikat infördes den 1 maj 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Nu beslutade riksdagen om ändringar i reglerna som innebär att investeringar i ökad produktionskapacitet ska ge möjlighet till elcertifikat i ytterligare 15 år, dock längst till och med utgången av 2030. De nya reglerna innebär också att aktörer i vissa fall kommer att kunna begära förhandsbesked om möjligheterna till godkännande för tilldelning av elcertifikat. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2009.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

29, 75 minuter

Justering

2009-02-26

Debatt

2009-03-12

Beslut

2009-03-18

Den som har rätten till musik, film, litteratur och dataspel får bättre möjligheter att ingripa mot olaglig fildelning via Internet. Svensk domstol ska kunna besluta att en Internetleverantör ska ge rättighetshavaren information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer. Det krävs att rättighetshavaren visar sannolika skäl för att det har begåtts ett intrång med hjälp av den aktuella adressen. Domstolen ska väga rättighetshavarens behov av information mot den enskildes integritet. Det ska krävas att det är fråga om intrång av en viss omfattning för att uppgiften ska få lämnas ut. De nya reglerna började gälla den 1 april 2009 och är en anpassning till EU:s regler på området, EG-direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (Ipred). Regeringen tänker följa utvecklingen noggrant och omedelbart inleda en utvärdering av hur den nya lagstiftningen påverkar rättighetshavare, Internetleverantörer och konsumenter. Riksdagen poängterar vissa frågor som utvärderingen bör omfatta. Riksdagen vill också att regeringen redovisar resultatet av utvärderingen för riksdagen.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

93, 302 minuter

Justering

2009-02-17

Debatt

2009-02-25

Beslut

2009-02-25

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de statliga företagen. Vidare har Riksrevisionens styrelse lämnat en redogörelse om försäljning av 8 % av aktierna i Telia Sonera AB. Riksdagen avslutade dessa ärenden och sa samtidigt nej till ett antal motionsförslag om statliga företag. Motionerna handlar om synen på statligt ägande av företag, försäljningar av statliga bolag och statens ägarutövning. I beslutsunderlaget redovisas riksdagens syn på statligt ägande. När det gäller statens ägarutövning hänvisar riksdagen till de riktlinjer som regeringen följer och till pågående arbete.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

25, 89 minuter

Justering

2008-12-09

Debatt

2009-01-21

Beslut

2009-01-21

Glesbygdsverket avvecklas den 1 april 2009. Avvecklingen är en del i en större förändring där verksamheterna vid Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Glesbygdsverket och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) samt en del av Konsumentverket ska sammanföras till två nya myndigheter. Det ena blir en myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft, det andra en myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

49, 124 minuter

Justering

2008-06-03

Debatt

2008-06-17

Beslut

2008-06-18

Riksdagen sa nej till motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2007. Motionerna handlar om biobränsle och alternativa drivmedel, naturgas, vindkraft, vattenkraft, solenergi, torv, Euratom, kärnenergiforskning inom EU, statsstöd till kol och samordnad teknikupphandling.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

24, 80 minuter

Justering

2008-03-13

Debatt

2008-04-02

Beslut

2008-04-03