Sök

Kravet på legitimation flyttas fram till den 1 december 2013 för vissa lärare och förskollärare. Skälet är att Skolverket hittills inte hunnit pröva en tillräckligt stor mängd ansökningar om legitimation.

Riksdagen beslutade 2011 att införa ett legitimationssystem för lärare och förskollärare. Lagen skulle börja tillämpas i juli 2012 för lärare och förskollärare som fått examen eller anställning efter den 1 juli 2011. Eftersom Skolverket hittills inte hunnit pröva en tillräckligt stor mängd ansökningar om legitimation beslutade riksdagen att tidpunkten för tillämpningen flyttas fram till den 1 december 2013 för denna grupp lärare och förskollärare. Riksdagen beslutade också att ge regeringen i uppdrag att återkomma med en finansieringsplan och med en rapport vid årsskiftet om hur arbetet med legitimationsreformen går.

Skollagen innebär att enbart legitimerade lärare kan få fast anställning och sätta betyg. För att få legitimation måste en lärare ha tagit examen och genomgått en introduktionsperiod på minst ett år. En nämnd under Skolverket kan varna en lärare, till exempel för oskicklighet, och i allvarliga fall dra in legitimationen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-18

Beslut

2012-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ersätta tre myndigheter med två inom utbildningsområdet. Den ena nya myndigheten ska ansvara för i huvudsak kvalitetssäkring och tillsyn av den högre utbildningen. Den andra myndigheten ska ansvara för service, samordning, främjande och utvecklande verksamhet, internationellt samarbete samt mobilitet inom utbildningsområdet. Med mobilitet menas i det här fallet internationell rörlighet för studenter. Högskoleverket (HSV), Verket för högskoleservice (VHS) och Internationella programkontoret (IPK) ska läggas ner. Den nya organisationen är tänkt att börja gälla den 1 januari 2013.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om myndigheternas uppgifter som innebär följande:

• En högskolemyndighet bör få i uppdrag att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter inom den högre utbildningen.
• En nationell aktör bör arbeta för att stimulera intresset för högre studier och främja breddad rekrytering.
• Myndigheten för kvalitetssäkring och tillsyn ska ha ett självständigt uppdrag att arbeta med omvärldsbevakning och analys för högskolesektorn.

Riksdagen gjorde dessutom ett tillkännagivande i frågan om hur vissa ledamöter i styrelser för statliga universitet och högskolor ska utses. Regeringen menar att ordföranden och de ledamöter som regeringen utser bör utses efter förslag av en nomineringsgrupp. Utskottet är positivt till detta men vill att nomineringsgruppen ska utökas med en studentrepresentant vid universitetet eller högskolan.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-18

Beslut

2012-06-19

Elektroniskt material som gjorts tillgängligt för allmänheten ska arkiveras på Kungliga biblioteket på samma sätt som tidningar, böcker, videoband, radio- och TV-program. Syftet är att materialet ska bevaras i forskningssyfte och som kulturarv.

Arkiveringen gäller bara elektroniskt material som massmedieföretag och liknande publicerar elektroniskt och som rör svenska förhållanden. Det gäller inte privata bloggar eller hemsidor. Däremot ska myndigheter också lämna ett exemplar av sina publikationer till Kungliga biblioteket för arkivering.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2012 och kommer tillämpas på material som publiceras efter den 31 december 2014. Vissa massmedieföretag och myndigheter kommer dock bli skyldiga att lämna exemplar av det som publiceras till Kungliga biblioteket redan efter den 31 mars 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-11

Beslut

2012-06-13

Studie- och yrkesvägledning är viktigt för att undvika felaktiga val som kan leda till onödiga kostnader för individen och samhället. Riksdagen vill därför i ett tillkännagivande att regeringen förbättrar studie- och yrkesvägledningen i gymnasieskolan.

Studie- och yrkesvägledning är av stor betydelse för att underlätta den enskildes studie- och yrkesval. En väl fungerande studie- och yrkesvägledning kan bidra till att fler elever väljer en utbildning som motsvarar deras förväntningar och behov. Det också kan bidra till att förbättra genomströmningen i gymnasieskolan. Riksdagen anser också att det är viktigt att förbättra kontakterna mellan utbildning och arbetsliv inom både högskoleförberedande program och yrkesprogram.

Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 om gymnasieskolan.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

21

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

25, 100 minuter

Justering

2012-04-26

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-30

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om studiestöd. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår utredningar i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om möjligheter för alla att studera, ett flexiblare studiemedelssystem, fribeloppets avskaffande, studiemedelssystemet för studerande på den kommunala vuxenutbildningens grundläggande nivå, åldersgränser för studiemedel, avskrivning av studieskulder för personer som flyttar till landsbygdskommuner och en avveckling av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 57 minuter

Justering

2012-04-26

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-30

Riksdagen uppmanar regeringen att komma in med ett förslag om att kommunerna ska få stimulansbidrag så att de kan erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Förslaget ska lämnas till riksdagen inom ramen för budgetprocessen.

Riksdagen påpekar att över hälften av Sveriges kommuner har inte barnomsorg på obekväm arbetstid. Det ställer till problem för föräldrar som arbetar kvällar, helger och nätter, vilket är vanligt inom exempelvis vården, industrin, servicesektorn och kulturvärlden. Det är ett extra stort problem för ensamstående föräldrar, som är mer drabbade av arbetslöshet än andra föräldrar. Avsaknaden av barnomsorg får inte utgöra ett hinder för föräldrar att ta ett jobb, menar riksdagen.

Beslutet grundar sig delvis på motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

17

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

34, 118 minuter

Justering

2012-04-26

Debatt

2012-05-10

Beslut

2012-05-23

Riksdagen sa nej till 180 motioner från allmänna motionstiden 2011 om olika frågor inom skolpolitikens område. Skälet är bland annat pågående arbete och gällande bestämmelser. Motionerna handlar bland annat om resurser till kommunerna, avgifter, fristående skolor, kvalitet, elevhälsa och mobbning, it i skolan, tillgång till skolbibliotek, modersmål, teckenspråk, vissa ämnen såsom matematik och moderna språk samt fritidshem.

Behandlade dokument

135

Förslagspunkter

45

Reservationer

61 

Anföranden och repliker

20, 96 minuter

Justering

2012-04-17

Debatt

2012-05-10

Beslut

2012-05-23

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2011 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-03-29

Debatt

2012-04-19

Beslut

2012-04-25

Elever som läser moderna språk på högre nivåer i gymnasieskolan kan få så kallade meritpoäng. Teckenspråk likställs inte i dag med moderna språk och ger därför inte meritpoäng. Riksdagen vill att teckenspråk ska likställas med moderna språk när det gäller meritpoäng. Detta för att inte missgynna elever som väljer att studera teckenspråk på avancerad nivå. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Bakgrunden är att regeringen och riksdagen tidigare har bedömt att det är viktigt att uppmuntra elever att fortsätta sina studier i moderna språk på högre nivåer i gymnasiet. Därför infördes meritpoäng för moderna språk. Samtidigt finns det tecken på att gymnasie- och högstadieelever väljer bort studier i teckenspråk av strategiska skäl. Detta eftersom teckenspråk inte ger meritpoäng på samma sätt som moderna språk.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 om högskolan.

Behandlade dokument

85

Förslagspunkter

25

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

20, 77 minuter

Justering

2012-03-29

Debatt

2012-04-19

Beslut

2012-04-25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om forskning, forskarutbildning och rymdfrågor. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om forskningspolitikens inriktning och internationalisering, förhållanden inom forskarutbildningen, rymdfrågor samt forskning inom vissa områden.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

16

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

23, 92 minuter

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-04-19

Beslut

2012-04-25

Riksdagen uppmanar regeringen att se till att lärarna snabbt får mer stödmaterial för att sätta betyg utifrån den nya betygsskalan. Ställningstagandet grundar sig på en motion från Socialdemokraterna.

En ny betygsskala finns från årskurs 6 med sex steg som går från A till F. Betygen sätts utifrån de nationella kunskapskrav som Skolverket har tagit fram för betygsstegen A, C och E. När det gäller betygsstegen B och D konstaterar utskottet att lärarna behöver ett tydligt stödmaterial för att kunna bedöma och betygsätta kunskapskraven. Riksdagen har i ett tidigare tillkännagivande framfört detta till regeringen och riksdagen gör alltså på nytt ett tillkännagivande i frågan.

Riksdagen har också gått igenom regeringens redovisning av vad regeringen har gjort för att främja en likvärdig bedömning och betygssättning i grundskolan. Redovisningen visar att regeringen har gjort en rad insatser men att dessa ännu inte har hunnit få fullt genomslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2012-03-15

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-29

Villkoren för studerande föräldrar vars barn har avlidit förbättras den 1 juli 2012. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får då möjlighet att meddela föreskrifter om studerandes rätt till studiehjälp och studiemedel vid ledighet i samband med att ett barn under 18 år har avlidit.

Regeringen bedömer att studerande, vars barn under 18 år har avlidit, som avstår från studier bör ha rätt att behålla studiemedlet under en viss tid per förälder och barn. Studielån som avser sådan tid bör kunna skrivas av helt.

Regeringen bedömer även att Centrala studiestödsnämnden bör få meddela närmare föreskrifter om studerandes rätt till studiehjälp vid ledighet i samband med att ett barn under 18 år har avlidit.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-02-23

Debatt

2012-03-22

Beslut

2012-03-28

Friskolor på gymnasienivå ska kunna välja att till vissa utbildningar endast ta emot elever som är i behov av särskilt stöd och vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Därmed blir det möjligt för friskolor på gymnasienivå att erbjuda utbildningar som är särskilt riktade till elever med till exempel dyslexi, inlärningsproblem eller koncentrationssvårigheter. Syftet med de nya reglerna är att skapa lika villkor mellan kommunala skolor och friskolor samt att ge eleverna större möjlighet att välja mellan olika skolor.

Friskolor på både grundskole- och gymnasienivå blir skyldiga att spara elevernas svar i nationella prov under en viss tid. Hittills har bara kommunala skolor haft den skyldigheten. Svaren används av Skolinspektionen vid kontrollrättning och av dem som konstruerar proven i deras utvecklingsarbete.

De nya bestämmelserna gäller från den 1 april 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 3 minuter

Justering

2012-02-23

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Riksdagen uppmanar regeringen att överväga att ta fram ett förslag om en översyn av systemet för fördelning av basanslaget till universitet och högskolor. Bakgrunden är Riksrevisionens granskning som visar att vissa lärosäten har svårt att uppfylla samtliga intentioner med basanslaget.

Utbildningsutskottet anser att det är viktigt att basanlaget är väl avvägt i relation till målet att att varje universitet och högskola ska ha förutsättningar att fatta långsiktiga beslut om sin forskning och kunna värna lärosätets integritet gentemot sina samarbetspartner. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 4 minuter

Justering

2012-02-23

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Gymnasiesärskolans bestämmelser anpassas till bestämmelserna för den reformerade gymnasieskolan. Det ska råda stor flexibilitet för både elever och skola. Samarbetet mellan gymnasiesärskolan och arbetslivet ska stärkas. Det ska finnas nio nationella program, och utbildningarna ska kvalitetssäkras på nationell nivå. En poängplan ska ersätta timplanen för gymnasiesärskolans nationella program, och ett ämne ska kunna bestå av flera kurser där betyg sätts efter avslutad kurs. Det ska fortfarande finnas individuella program, men indelningen i yrkes- och verksamhetsträning tas bort.

Eleverna i gymnasiesärskolan får ökade möjligheter att välja utbildningsvägar. De ska få rätt till stöd till inackordering. Efter avslutad utbildning får eleverna en utökad dokumentation av sina studier i form av ett gymnasiesärskolebevis. Hemkommunen ska vara skyldig att utreda målgruppstillhörigheten om det framkommer indikationer på att en elev inte tillhör målgruppen för grund- respektive gymnasiesärskolan.

Utbildningsutskottet har blivit informerade om att regeringen tänker vidta ytterligare åtgärder inom ramen för Lärarlyftet II som syftar till att säkerställa att lärare i särskolan har hög kompetens . Utskottet anser att det då bör läggas särskild vikt vid att Skolverket i samarbete med lärosätena möjliggör validering av tidigare tillägnade kunskaper. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med utskottets tillägg.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2012. Huvuddelen av bestämmelserna ska tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 30 juni 2013.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

2, 16 minuter

Justering

2012-02-23

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Riksdagen uppmanar regeringen att ta fram ett förslag om ett riktat statsbidrag för vuxenutbildning som garanterar en hög nivå på utbildningen. Beslutet grundar sig på en motion från Socialdemokraterna.

Flera skäl uppges till riksdagens beslut. Allt fler arbetsgivare rapporterar svårigheter att - trots hög arbetslöshet - hitta rätt arbetskraft. I lågkonjunktur gäller det att ta till vara möjligheterna att bygga på människors kunskapsbas så att de står redo när de nya jobben kommer. Riksdagen konstaterar också att rekordstora ungdomskullar nu lämnar gymnasieskolan. Många längtar efter högre studier eller kommer att behöva komplettera och fortbilda sig för att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Antalet platser inom vuxenutbildningen under föregående och innevarande mandatperiod är färre än under mandatperioden 2002-2006 trots att det då var högkonjunktur. Platserna inom kvalificerad yrkesutbildning och yrkesvux täcker inte behoven på långa vägar.

Riksdagen framhåller dessutom att de förändringar som konstant pågår på arbetsmarknaden medför att arbetskraften ständigt, oavsett konjunktur, har ett behov av kunskapspåfyllnad. Att satsa på vuxenutbildning är ett av de mest effektiva sätten att bryta kunskapsklyftor mellan människor och skapa ett inkluderande samhälle. Riksdagen poängterar avslutningsvis att vuxenutbildningen riskerar att i hög grad bli ett offer för besparingar om inte det riktade statsbidraget återinförs.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

13

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 85 minuter

Beredning

2011-12-08

Justering

2012-01-24

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag för utbildning och universitetsforskning. Anslagen kommer att uppgå till närmare 54,5 miljarder kronor 2012. Bland annat kommer följande satsningar att genomföras 2012:

• En fortsatt satsning på kompetensutveckling för lärare, förskollärare, fritidspedagoger och rektorer, det så kallade Lärarlyftet, genomförs. Lärare ska få möjlighet till karriärutveckling.
• Satsningarna på matematik, naturvetenskap och teknik samt läsa-skriva-räkna-satsningen fortsätter.
• En satsning genomförs för att stärka elevhälsan.
• Antalet platser på den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen, yrkesvux, och på yrkeshögskolan utökas.
• Utbildningarna till läkare, tandläkare, sjuksköterska, specialistsjuksköterska och civilingenjör byggs ut.
• En fortsatt ökning görs av resurserna till forskning och innovation enligt tidigare beslut.
• För att stärka kvaliteten höjs ersättningsbeloppen för högskoleutbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

58, 209 minuter

Justering

2011-12-06

Debatt

2011-12-19

Beslut

2011-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett svenskt deltagande i den internationella Kosovostyrkan. Detta under förutsättning att FN:s säkerhetsråd fortsätter att stödja insatsen.

Sverige ställer en väpnad styrka om högst 70 personer till förfogande fram till och med den 1 april 2012 för Natos fredsfrämjande insats i Kosovo. Styrkan ska därefter successivt minska fram till utgången av 2013 då den avvecklas helt. Syftet med den internationella styrkan är enligt FN:s säkerhetsråd att upprätthålla en fredlig och säker miljö i Kosovo.
 

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 29 minuter

Beredning

2011-11-24

Justering

2011-12-01

Debatt

2011-12-12

Beslut

2011-12-14

Den svenska väpnade styrkan i Afghanistan får förnyat mandat under 2012. Detta under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. Riksdagen stödjer regeringens inriktning om att den svenska militära insatsen i landat successivt ska anpassas och reduceras.

Den svenska militära insatsen kommer under merparten av 2012 bestå av cirka 500 personer på plats i Afghanistan. Vid utgången av 2012 ska styrkan ha minskat till 400 personer på plats i Afghanistan. Utöver dessa tillkommer den svenska helikopterenheten samt personal som bland annat hjälper till med att frakta hem utrustning och material. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

33, 144 minuter

Beredning

2011-11-24

Justering

2011-12-01

Debatt

2011-12-12

Beslut

2011-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag för området studiestöd. Anslagen kommer att uppgå till sammanlagt drygt 22 miljarder kronor 2012. Det är knappt 1,3 miljarder kronor mindre än anslagna medel för 2011. Anslagsförändringarna beror bland annat på att flera tillfälliga satsningar har avslutats och att omfattningen har förändrats. Med anledning av satsningar på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning, yrkesvux, samt stimulans till kommunerna att bedriva lärlingsutbildning inom den gymnasiala vuxenutbildningen och på yrkeshögskolan ökar utgifterna för studiemedel.

Regeringen har i budgetpropositionen redovisat uppnådda resultat inom utgiftsområdet. Riksdagen konstaterar att resultatredovisningens koppling till målen kan utvecklas.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 63 minuter

Justering

2011-11-24

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-19