Sök

Fastighetsskatten på vattenkraftverk höjs från 1,7 till 2,8 procent av taxeringsvärdet. Stämpelskatten höjs för juridiska personers förvärv av fast egendom och tomträtter. Skatten höjs från 30 kronor till 42 kronor och 50 öre för varje fullt tusental kronor av egendomens värde. Stiftelser och ideella föreningar som bedriver allmännyttig verksamhet samt bostadsrättsföreningar är exempel på jurudiska personer som inte omfattas av höjningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-21

Riksdagen skjuter upp ett antal beslut till riksmötet 2010/11. Det handlar om en ny lag om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden, en ny varumärkeslag och ändringar i firmalagen. Riksdagen beslutade att man även väntar med ärendena om Riksrevisionens redogörelse om omlokalisering av myndigheter, en skrivelse om regelförenklingsarbetet 2006-2010 och en skrivelse om strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Beslutet omfattar även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2009/10.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

Sveaskog AB ägs av svenska staten. Bolagets nuvarande uppdrag kan uppfattas som otydligt. Riksdagen har därför beslutat att bolaget får ett förändrat uppdrag. Förändringarna innebär i huvudsak att: -Verksamheten ska baseras på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning. -Kärnverksamheten ska vara skogsbruk. -Närliggande verksamhet kan bedrivas om det bidrar till att öka bolagets avkastning. -Bolaget ska inte ha betydande intressen som slutanvändare av skogsråvara. Förutom ändrade ägardirektiv ges Sveaskog instruktioner om att 10 % av den areal bolaget hade 2002 ska säljas till marknadspris. Försäljningen ska göra det möjligt till omarronderingar och köp av skogsbruk, särskilt i glesbygd. Staten tar även över fastigheter med en sammanlagd areal om högst 100 000 hektar från Sveaskog AB.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 74 minuter

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

Med två rösters övervikt sa riksdagen ja till regeringens förslag om att slopa förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer. Beslutet innebär att nya kärnkraftsreaktorer ska få ersätta gamla som tas ur drift. Om nya reaktorer byggs får dessa endast uppföras på platser där det redan finns kärnkraftverk i drift, det vill säga i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Totalt ska det inte få finnas fler än dagens tio reaktorer. Enligt regeringens förslag skulle förbudet mot ny kärnkraft upphävas den 1 augusti 2010. Riksdagen har nu senarelagt detta datum till den 1 januari 2011. Riksdagen tydliggör också att staten inte ska få subventionera nya kärnkraftssatsningar. Regeringen uppmanas därför att återkomma till riksdagen om lagförslag i frågan eller "andra åtgärder med innebörden att direkta eller indirekta statliga subventioner inte kan påräknas".

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

124, 472 minuter

Justering

2010-05-27

Debatt

2010-06-17

Beslut

2010-06-17

För auktoriserade patentombud och deras biträden införs möjlighet till tystnadsplikt. En ändring görs i rättegångsbalken som innebär att ombuden och deras biträden endast i undantagsfall ska få vittna i rättegång om förtrolig information som rör patenträtt. Samtidigt införs en ny lag om auktorisation av patentombud. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De börjar att gälla den 1 september 2010. Vidare ska Sverige kvarstå som medlem i European Business Register European Economic Interest Grouping, EBR EEIG. Det är en europeisk intressegrupp för samarbete mellan registerförare av företagsinformation.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

Regeringen vill att statens insatser för företagsfinansiering, information och rådgivning riktade till företag ska bli effektivare. De föreslagna riktlinjernas syfte är att renodla statens roll. Statens insatser ska vara marknadskompletterande och inte snedvrida konkurrensen. De ska i största möjliga mån bedrivas med medverkan av privata aktörer. Uppföljning och utvärdering av de statliga insatserna ska göras regelbundet, så att insatserna utformas efter företagens behov. Samarbetet mellan statens aktörer på finansierings- och rådgivningsområdet ska förbättras, till exempel Stiftelsen Norrlandsfonden och Almi Företagspartner AB. Riksdagen sa ja till de föreslagna riktlinjerna.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 60 minuter

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-17

Beslut

2010-06-21

Riksdagen godkände regeringens redovisning av skatteutgifterna 2010. Redovisningen handlar om effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Syftet är att ge ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skatteutskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta arbetet med att utveckla redovisningen tar hänsyn till de rekommendationer och de synpunkter som har kommit från Finanspolitiska rådet och från Riksrevisionen i en nyligen publicerad granskningsrapport.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-23

Beslut

2010-06-23

Avtal och samarbeten mellan företag som begränsar eller snedvrider konkurrensen inom en bransch är olagliga. Dessa uppgörelser kallas för konkurrensbegränsande avtal. Riksdagen har nu beslutat om ändringar i den lag som reglerar gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn. Förändringarna är en anpassning till en ny förordning från EU-kommissionen. Förändringarna innebär att samma regler ska gälla för bedömningen av vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn, oberoende av om svensk eller EU:s konkurrensrätt är aktuell. Ändringen ska börja gälla den 1 oktober. Dessutom föreslås några andra ändringar i konkurrenslagstiftningen för att anpassa denna till Lissabonfördraget. Dessa ändringar ska börja gälla den 1 augusti.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-15

Riksdagen har beslutat att ägardirektiven för Vattenfall AB ska förtydligas. Syftet är att tydliggöra Vattenfalls strategiska inriktning. I dag kan direktiven till exempel tolkas som att Vattenfalls ansvar för miljövänlig energiförsörjning är begränsat till Sverige. Vattenfall ska i fortsättningen vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion, oberoende av på vilken marknad det gäller. Vattenfalls uppdrag ska vara att generera en marknadsmässig avkastning. Det ska ske genom att bedriva affärsmässigt energiverksamhet så att bolaget tillhör ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfalls roll i energiomställningen kommer också att knytas till EU:s 2020-mål. Målet innebär minskade utsläpp av klimatgaser och ökad andel förnybar energi samt effektivare energianvändning. Genom EU:s 2020-mål som mätpunkt kommer det att bli möjligt att se om Vattenfall är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en allt mer miljövänlig energiproduktionen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

52, 153 minuter

Justering

2010-05-20

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-03

Riksdagen sa ja till att trängselskatt införs i de centrala delarna av Göteborg från den 1 januari 2013. Syftet är att förbättra framkomligheten och miljön i Göteborg. Skatten ska också bidra till att finansiera investeringar i kollektivtrafik, järnväg och vägar, bland annat Västlänken, och en ny älvförbindelse.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 43 minuter

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-26

Beslut

2010-05-26

En viktig del i svensk energipolitik är att stödja forskning och innovation. Vetenskap och ny teknik ska ge ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige. Staten finansierar därför forskning – 2009 avsattes 1 147 miljoner kronor. Energimyndigheten ansvarar för de statliga satsningarna. Nu har myndighetens arbete under perioden 2007-2010 utvärderats. I en skrivelse till riksdagen berättar regeringen om resultatet. Regeringen anser att Energimyndigheten gör ett bra jobb. Att verksamheten bidrar till en omställning av energisystemet. Att myndigheten arbetar med tydliga mål som går att följa upp. Att samverkan med andra aktörer sker på ett bra sätt, både nationellt och internationellt. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2010-05-04

Debatt

2010-05-20

Beslut

2010-05-26

Riksdagen har beslutat om en ny lag om ursprungsgarantier för el. Syftet med lagen är att slutkunden tydligt ska kunna se varifrån elen kommer. Hur stor andel som till exempel kommer från förnybara energikällor, som vatten- eller vindkraft. Riksdagen beslutade dessutom om vissa ändringar i ellagen och naturgaslagen. Ändringarna handlar om åtkomsten till och driften av el- och gasnät. Bakgrunden till besluten finns i ett EU-direktiv om främjandet av användningen av energi från förnybara energikällor. Där sätts ramarna för medlemsländernas arbete med att öka andelen förnyelsebar energi. I Sverige är mycket redan gjort för att genomföra direktivet. Men det krävs ytterligare insatser. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-05-04

Debatt

2010-05-20

Beslut

2010-05-26

Systemet med elcertifikat förlängs till och med 2035. Dessutom höjs målet för produktionen av förnybar el med 25 TWh till 2020, jämfört med 2002 års nivå. Systemet med elcertifikat infördes 2003 för att stimulera produktionen av förnybar el, som vindkraft och solenergi. Förenklat innebär systemet följande. Staten ger kostnadsfritt elcertifikat till producenter av förnybar el. Producenterna finansierar sin produktion genom att sälja elcertifikaten till elbolagen. Bolagens kostnader för certifikaten bärs i slutändan av konsumenterna, via elräkningen. Elbolagen är enligt reglerna skyldiga att inneha ett antal certifikat varje år, som motsvarar en viss andel (kvot) av bolagens elförsäljning. Kraven på andelar som måste innehas ska från och med 2013 anpassas till det nya målet för produktion av förnybar el. Lagändringarna är tänkta att börja gälla den 1 juli 2010. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Justering

2010-04-27

Debatt

2010-05-20

Beslut

2010-05-26

Riksdagen har beslutat om ändringar i lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. Bland annat ska det skrivas in i lagen att regeringen – eller den myndighet som regeringen bestämmer – har rätt att besluta om avgifterna för kontroll av mätdon och färdigförpackade varor. Marknadskontroller görs inom en mängd branscher för att se till att konsumenterna inte blir lurade. Det kan handla om vågar i livsmedelsbutiker, bränslemätare på bensinmackar eller vikten på färdigförpackad varor. I dag utförs den kontrollen av Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-04-29

Debatt

2010-05-20

Beslut

2010-05-26

Riksdagen har beslutat om nya regler för koncernavdrag. Reglerna är en anpassning till EU-rätten. Beslutet innebär att ett svenskt moderbolag kan få göra avdrag för en förlust hos ett helägt utländskt dotterbolag inom EES-området. Ett villkor är att dotterbolaget har likviderats, upplösts, med en slutlig förlust som följd. Reglerna ska börja att gälla den 1 juli 2010. För att de ska kunna tillämpas måste likvidationen av dotterbolaget ha avslutats efter den 30 juni 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-04-22

Debatt

2010-05-05

Beslut

2010-05-05

Skattereglerna blir bättre för biogas och andra gasformiga bränslen som levereras i rörledning. Biogas är i dag befriad från skatt. Nu blir det tydligare att en säljare som ingått avtal om försäljning av biogas ska kunna leverera gasen utan att någon behöver betala skatt. Skattefriheten för biogasen ska alltså kunna följa gasen till kunden enligt avtal. Energiskatten sänks på elektrisk kraft som förbrukas av fartyg som ligger i hamn, så kallad landström. Fartygen använder oftast en hjälpmotor som drivs med olja för sin elförsörjning. Syftet är att fartygen i stället ska använda landström. Det kan leda till minskade utsläpp och minskat buller. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2010-04-22

Debatt

2010-05-05

Beslut

2010-05-05

Riksdagen har beslutat om ändringar i dubbelskatteavtalet mellan Sverige och Österrike. Möjligheterna till informationsutbyte i skatteärenden ska utökas. Bland annat ska Skatteverket kunna få ut mer information från banker och finansinstitut i Österrike. Grundtanken med ett dubbelskatteavtal är ingen ska behöva betala skatt i två länder för inkomster eller förmögenheter. De nya bestämmelserna ska gälla beskattningsperioder från den 1 januari 2010 eller senare.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-04-13

Debatt

2010-04-28

Beslut

2010-04-28

Skatteverkets informationsutbyte med andra länder har granskats av Riksrevisionen. Det handlar om kontroller av skatt på inkomster och förmögenheter. Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse till riksdagen. Slutsatsen är att det i dag finns betydande brister i Skatteverkets hantering. Frågorna prioriteras inte och utvecklingsarbetet fungerar dåligt. Ineffektiviteten kan leda till att staten går miste om betydande skatteintäkter. Enligt Riksrevisionen är det därför viktigt att Skatteverket tar tag i frågan och arbetar aktivt för att förbättra informationsutbytet med andra länder. Inte minst för att upprätthålla den förebyggande effekten. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

17, 58 minuter

Justering

2010-04-20

Debatt

2010-04-28

Beslut

2010-04-28

Den 16 mars 2011 ändras lagen om effektreserven. En effektreserv finns för att kunna säkerställa att tillförseln av el vid varje tidpunkt är lika stor som uttaget. Om uttaget vid enskilda tillfällen är större än tillförseln finns risk för brist på el vid ett det givna tillfället, det vill säga det uppstår så kallad effektbrist. Idag är det Svenska kraftnät som har uppdraget att upphandla effektreserven men enligt de nya bestämmelserna ska detta på sikt lösas av marknadens aktörer. Beslutet möjliggör en successiv övergång till att hantera en eventuell effektbrist på marknadsmässiga grunder. Övergången ska ske genom en nedtrappning av den upphandlade effektreservens storlek med början 2011 och fram till och med den 15 mars 2020. Regeringen ansvarar för att ta fram föreskrifter om effektreservens storlek och hur stor del av denna som ska skapas genom avtal om minskad elförbrukning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

17, 48 minuter

Justering

2010-04-15

Debatt

2010-04-29

Beslut

2010-04-29

Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med Andorra. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och Andorra ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Andorra. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-04-13

Debatt

2010-04-28

Beslut

2010-04-28