Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om statlig förvaltning. Motionerna handlar bland annat om myndigheternas opinionsbildande verksamhet, myndigheternas kontakter med enskilda, insynsråd och gemensam standard för e-legitimation.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

7

Beredning

2010-02-04

Justering

2010-02-18

Debatt

2010-03-10

Beslut

2010-03-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om bland annat olika författningsfrågor. Motionerna handlar om minskning av antalet riksdagsledamöter, offentlighet åt kontakttillfällen med statschefen, användningen av burka eller niqab i Sverige, mänskliga rättigheter, en svensk motsvarighet till habeas corpus-institutet, karantänsregler för statsråd, återinförande av valmonarki, införande av republik och avvecklande av monarkin, samvetsfrihet och vissa samvetsklausuler, förbud mot opinionsundersökningar dagarna före riksdagsvalet, värdekommission samt statschefens ställning och uppgifter i samband med regeringsbildning.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

6

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Beredning

2010-01-26

Justering

2010-02-09

Debatt

2010-03-03

Beslut

2010-03-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om vallagsfrågor. Motionerna handlar om hantering av röstlängder, om valsedlar, om röstningsförfarande, om valkretsnamn och om en strategi för hur valinformation ska vara tillgänglig för personer med lässvårigheter.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 21 minuter

Beredning

2010-01-19

Justering

2010-02-04

Debatt

2010-03-03

Beslut

2010-03-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om de nationella minoriteterna. Motionerna handlar om nordisk samekonvention, minoritetsspråkens ställning, omfattningen av minoritetsspråkslagstiftningens användning samt tillsynen av minoritetsspråkens användning i bland annat äldreomsorgen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 23 minuter

Beredning

2010-01-28

Justering

2010-02-09

Debatt

2010-03-03

Beslut

2010-03-03

Riksdagen beslutade om skärpningar i sekretesslagen i samband med dödförklaringar. Enligt de nya reglerna ska uppgifter om enskildas personliga förhållanden skyddas vid Skatteverkets handläggning om det går att anta att en närstående drabbas hårt om uppgifterna lämnas ut. En ansökan om dödförklaring görs till Skatteverket av en make, sambo eller arvinge då en person varit försvunnen ett längre tag. Skatteverket handlägger ärendet och beslut fattas i regel av en särskild nämnd. Om Skatteverket får en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet överförs enligt de nya reglerna sekretessen till Skatteverket. De nya reglerna börja gälla den 1 april 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2010-02-02

Debatt

2010-02-18

Beslut

2010-02-18

Den 1 april 2010 införs sekretess i ärenden om anställning av myndighetschefer vid förvaltningsmyndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Sekretessen ska gälla för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om en enskild kandidats identitet. Detta om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men. Regeringen ska kunna besluta om att vissa anställningsärenden inte ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla i högst tio år. Även uppgifter från urvalstester i anställningsärenden ska omfattas av sekretess. Detta om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men. Denna sekretess ska gälla i högst 50 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 61 minuter

Beredning

2010-01-19

Justering

2010-02-02

Debatt

2010-02-10

Beslut

2010-02-10

När Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 fick EU:s medborgare en ny möjlighet att påverka EU genom medborgarinitiativ. Medborgarinitiativet gör det möjligt för en miljon EU-medborgare från ett betydande antal medlemsländer att uppmana kommissionen att lägga fram ett lagförslag inom ett område där EU har möjlighet att ta beslut. EU-kommissionen har i en så kallad grönbok analyserat olika aspekter på hur initiativet ska fungera i praktiken. Konstitutionsutskottet, KU, välkomnar i ett utlåtande grönboken. Utskottet anser att ett förslag till regelverk bör utformas så pragmatiskt som möjligt. Det bör inte kräva för mycket administration på nationell nivå. KU framhåller också vikten av att undvika formella krav som försvårar för medborgare att lägga fram ett initiativ, detta under förutsättning att rättssäkerheten inte påverkas negativt. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg, skickade utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2010-01-19

Debatt

2010-01-27

Beslut

2010-01-27

Konstitutionsutskottet (KU) har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har bland annat granskat Regeringskansliets utveckling. Utskottet noterar att antalet tjänstgörande i Regeringskansliet har fortsatt att öka och att ökningen överstiger antalet tjänstgörande vid bland annat de särskilda ordförandeskapsrelaterade sekretariaten. Enligt utskottet bör man kunna förvänta att antalet tjänstgörande minskar successivt under nästa år när arbetet med ordförandeskapet avvecklas. KU har vidare granskat regeringsprotokollen och anser bland annat att handläggningen av en begäran om att få ta del av en allmän handling tog för lång tid. Att beslutet om utlämnande förutsatte gemensam beredning förändrar inte detta. Utskottet har gått igenom vissa beslut som regeringen fattat under 2008, alla handlagda inom Jordbruksdepartementet. Ett antal förvaltningsärenden som handlagts inom Jordbruksdepartementet har också gåtts igenom. Utskottet anser att handläggningstiden i flera fall har varit för lång. KU har dessutom följt upp sin tidigare granskning av regeringens beslut om bidrag till föreningar, stiftelser med mera. Granskningen visar att det fortfarande förekommer vissa formella brister. Granskningen har även gällt beredningskravet vid några typer av regeringsbeslut beredningskravet vid propositioner avlämnade under kristid beredningskravet vid genomförande av EU-direktiv underrättelseskyldighet i utrikespolitiska frågor utnämningsmakten dokumentationen i utnämningsärenden frågeinstituten.

Anföranden och repliker

12, 63 minuter

Beredning

2009-09-17

Justering

2009-12-15

Debatt

2010-01-20

Beslut

2010-01-20

Konstitutionsutskottet, KU, har redovisat för riksdagen sin granskning av hur regeringen skött sitt arbete. Här följer ett urval av granskningsresultaten. Regeringens samråd med riksdagens EU-nämnd KU har granskat regeringens samråd i vissa frågor. Det saknas i de fall som är aktuella godtagbara skäl för de knappa tidsrymder som stod till förfogande. Regeringen gjorde inte tillräckligt för att säkerställa att riksdagen fick ett aktivt och reellt inflytande i processen. Det förekom också brister i regeringens information till EU-nämnden inför samråden. Ansvariga statsråd och regeringen har enligt KU brustit i uppfyllandet av sina grundlagsstadgade informations- och samrådsskyldigheter gentemot riksdagen. Carnegie Investment Bank AB KU har granskat regeringens utövande av ägandet i Carnegie Investment Bank AB och försäljningen av aktierna i banken. Utskottet konstaterar att det var nödvändigt att snabbt genomföra en bolagsstämma i Carnegie efter det att staten blivit ägare till bolaget. Det var då inte möjligt att informera riksdagens ledamöter om bolagsstämman. Försäljningen av Carnegie har hanterats på det sätt som beskrevs redan i propositionen till stödlagen och har genomförts på ett affärsmässigt sätt. Uttalande från svenska ambassaden i Israel KU har granskat utrikesminister Carl Bildts ansvar i samband med ett uttalande från svenska ambassaden i Israel. Under den så kallade Muhammedkarikatyrkrisen riktades kritik mot den dåvarande regeringens och Utrikesdepartementets agerande. Mot bakgrund av detta anser KU att man skulle ha förväntat sig att större ansträngningar skulle ha gjorts för att skapa tydliga instruktioner om hur myndigheter ska agera i tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor. När det gäller Carl Bildts blogg konstaterar utskottet att utrymmet för en utrikesminister att i utrikespolitiska frågor uttala sig privat i sådana sammanhang är synnerligen begränsat.

Antalet JO-anmälningar har mer än fördubblats på 20 år. Det har lett till långa handläggningstider och mindre tid till att utreda och bedöma de mest komplicerade och angelägna ärendena. Konstitutionsutskottet, KU, befarar att det finns en risk att allmänhetens förtroende för ämbetet skadas. Riksdagsstyrelsen får därför i uppdrag av riksdagen att tillsätta en utredning som ser över instruktionen för JO. Utredningen ska undersöka om rätten att fatta beslut i avvisnings- eller avskrivningsärenden ska kunna delegeras till tjänstemän på expeditionen. Vinsterna av en sådan effektivisering måste dock vägas mot att JO-ämbetet är ett personligt förtroendeämbete.

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Beredning

2009-11-17

Justering

2009-12-15

Debatt

2010-01-20

Beslut

2010-01-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om tryck- och yttrandefrihet. Motionerna handlar om meddelarskydd, hets mot folkgrupp och innehållsansvar för Internetoperatörer.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

17, 1 minuter

Beredning

2009-11-12

Justering

2009-12-01

Debatt

2009-12-16

Beslut

2009-12-16

Riksdagen beslutade om en rättelse av en tidigare ändring i riksdagsordningen. Rättelsen gäller tilläggsbestämmelsen 5.12.1 och innebär att en lydelse som tilläggsbestämmelsen fått av misstag rättas samt att rubriker i kapitel 10 som av misstag fått en felaktig placering rättas.

Förslagspunkter

2

Justering

2009-12-03

Debatt

2009-12-11

Beslut

2009-12-14

Riksdagen godkände ändringsprotokoll nummer 14a till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Europadomstolen har en en mycket stor tillströmning av ärenden och ständigt ökande antal mål som kommit in men som inte avgjorts. Syftet med ändringarna är att effektivisera förfarandet i domstolen. De ändrade reglerna innebär att kommittéer med tre domare kan döma i mer rutinartade mål och att en enskild domare i enklare fall kan besluta att mål inte ska tas upp till prövning i sak eller att ett mål ska avskrivas. Enligt nuvarande ordning krävs för sådana beslut sju respektive tre domare. Riksdagen godkände vidare en förklaring om förtida tillämpning av protokoll nummer 14a för att domstolen så snart som möjligt ska kunna tillämpa de nya reglerna i mål mot Sverige.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Beredning

2009-11-26

Justering

2009-12-03

Debatt

2009-12-11

Beslut

2009-12-14

Den som är ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige ska inte längre vara valbar som revisor inom den kommunen eller det landstinget. Syftet är att stärka den kommunala revisionens oberoende. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-12-01

Debatt

2009-12-11

Beslut

2009-12-14

Regeringen har lämnat en redogörelse för utvecklingen av utnämningspolitiken när det gäller chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Regeringen redovisar myndighetschefers anställningsvillkor och de ändringar i anställningsprocessen som genomförts. I skrivelsen aviseras även en översyn av anställningsvillkoren för myndighetscheferna och frågor som hänger ihop med dessa villkor. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

17, 64 minuter

Justering

2009-11-24

Debatt

2009-12-16

Beslut

2009-12-16

Riksdagsledamöternas pensionssystem ändras den 1 januari 2010. Bakgrunden är bland annat att yngre ledamöter missgynnas i dagens system. I det nya systemet är all uppdragstid lika mycket värd när det gäller pensionen, oberoende av ledamotens ålder. Beslutet innebär i korthet följande: Pensionsförmånerna beräknas på samma sätt oavsett ledamotens ålder. Även reglerna för omräkning av förmåner blir desamma oavsett ledamotens ålder. Möjligheten att tjäna in en hel ålderspension på 12 år försvinner. Ålderspensionen tjänas in utan nedre och övre åldersgräns. Tiden som det är möjligt att tjäna in pensionen begränsas dock till högst 30 år. Ledamöternas pensionsförmåner ska, åtminstone tills vidare, vara förmånsbestämda, men reglerna görs mer lika ett avgiftsbestämt system genom att pensionsnivån bestäms av de sammanlagda inkomsterna under uppdragstiden. Pensionsbeloppet följsamhetsindexeras på samma sätt som i det allmänna pensionssystemet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag med vissa språkliga och redaktionella ändringar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Beredning

2009-11-03

Justering

2009-11-24

Debatt

2009-12-03

Beslut

2009-12-09

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om integritetsfrågor. Motionerna handlar om elektronisk kartläggning vid resor och kortköp, kränkningar på Internet, Datainspektionens uppgifter, brottsbekämpning och integritet samt sekretess i hälso- och sjukvården respektive i migrationsmål.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 23 minuter

Beredning

2009-11-10

Justering

2009-11-24

Debatt

2009-12-03

Beslut

2009-12-09

Det ska bli obligatoriskt för regeringen att föreslå utgiftstak för det tredje kommande budgetåret, enligt ett beslut i riksdagen. Taket ska ange en maximal nivå för de statliga utgifterna. Tanken är att ytterligare ska stärka långsiktigheten i regeringens budgetarbete. Systemet har använts sedan 1997 men inte tidigare gjorts obligatoriskt i lag. Ändringarna i budgetlagen börjar gälla den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Beredning

2009-10-13

Justering

2009-11-17

Debatt

2009-11-26

Beslut

2009-11-26

Regeringen och riksdagsstyrelsen föreslår i budgetpropositionen ett anslag på drygt 12,1 miljarder för Rikets styrelse under 2010. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagsförvaltningen, riksdagens ledamöter och partier, hovet och presstödet. Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsen förslag.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

11

Reservationer

5 

Beredning

2009-10-13

Justering

2009-11-17

Debatt

2009-11-26

Beslut

2009-11-26

Riksdagen sa nej till motioner om trossamfund från den allmänna motionstiden 2009. Motionerna tar upp frågor om Svenska kyrkans ekonomiska villkor, begravningsverksamheten, statlig hjälp med avgifter till trossamfunden, samförstånd och dialog mellan kulturella och religiösa grupper, fri församlingstillhörighet, lagen om Svenska kyrkan, Svenska kyrkans begravningsmonopol och stimulans av debatten om värden.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 53 minuter

Beredning

2009-10-22

Justering

2009-11-12

Debatt

2009-11-19

Beslut

2009-11-25