Sök

Riksdagen har beslutat om tre tillkännagivanden till regeringen om lex Laval, EU:s utstationeringsdirektiv och en konvention från Internationella arbetsorganisationen (ILO). Det första beslutet innebär att riksdagen ber regeringen att skyndsamt tillsätta en utredning om den så kallade lex Laval. Bakgrunden är EU-domstolens dom i Laval-målet 2007 som resulterade i förändringar i det svenska regelverket, lex Laval. Förändringarna handlar om när det ska vara tillåtet att ta till fackliga stridsåtgärder om villkoren för arbetstagare som är utstationerade i Sverige. Oron för att de svenska kollektivavtalen på den svenska arbetsmarknaden inte kan hävdas och värnas med nuvarande lagstiftning är berättigad, anser riksdagen. Därför vill riksdagen att en utredning överväger vilka lagändringar som krävs för att värna den svenska modellen i ett internationellt perspektiv. Utredningen bör vara klar senast den 1 september 2012. Regeringen behöver ta nya politiska initiativ på EU-nivå när det gäller utstationeringsdirektivets skyddsregler, menar riksdagen i ett andra tillkännagivande. Detta för att säkerställa att utstationeringsdirektivets regler i framtiden tolkas som ett golv för löne- och anställningsvillkor och inte som ett tak. Riksdagen vill i ett tredje tillkännagivande att Sverige ska ratificera, det vill säga godkänna, ILO-konvention 94. Enligt konventionen ska offentliga myndigheters upphandling innehålla villkor som bland annat garanterar arbetare kollektivavtalsenlig lön och arbetstid. I övrigt säger riksdagen nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om arbetsrätt.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

17

Reservationer

17 

Justering

2011-06-07

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-16

Riksdagen uppmanar regeringen att stoppa nya anvisningar av långtidsarbetslösa personer till jobb- och utvecklingsgarantins fas 3. Riksdagen ber också regeringen att skyndsamt redovisa för riksdagen vilka åtgärder som man vidtagit med anledning av uppmaningen. Enligt beslutet har långtidsarbetslösa placerats i fas 3 utan att regeringen låtit kontrollera seriositet och kvalitet. Vissa deltagare erbjuds inte någon meningsfull sysselsättning. Andra deltagare får utföra reguljära arbetsuppgifter. Jobb- och utvecklingsgaranti för personer som varit långvarigt arbetslösa infördes 2007. Aktiviteterna är indelade i tre faser. Den första och andra fasen fokuserar på intensifierat jobbsökande respektive olika arbetsmarknadspolitiska program. Efter 450 arbetslösa dagar förs alla över 25 år över till garantins sista del, fas 3. Syftet med fas 3 är att långtidsarbetslösa ska erbjudas sysselsättning hos en anordnare med arbetsuppgifter som annars inte skulle utföras och som kan ses som kvalitetshöjande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-09

Beslut

1899-01-01

Riksdagen uppmanade regeringen att se över delar av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Det ena beslutet gäller den så kallade 100-dagarsregeln i försäkringen. Regeln, som avskaffades 2007, gav arbetslösa rätt att under de 100 första dagarna i en ersättningsperiod endast söka lämpliga jobb inom sitt eget yrke och i sitt närområde utan att förlora sin ersättning. Riksdagen ansåg att 100-dagarsregeln bör återinföras och uppmanade regeringen att återkomma med ett lagförslag. Därmed sa riksdagen ja till en socialdemokratisk motion. Det andra beslutet gäller reglerna för arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslösa. En person som arbetar deltid får i dag a-kassa för endast 75 dagar under en ersättningsperiod. Övriga ersättningsdagar får bara användas för veckor då personen är arbetslös på heltid. Riksdagen ansåg att reglerna försätter deltidsarbetslösa i en orimlig situation. De tvingas välja mellan att avstå från a-kassa eller att tacka nej till arbete. Riksdagen uppmanade regeringen att se över reglerna så att de inte diskriminerar deltidsarbetslösa. Därmed sa riksdagen ja till en socialdemokratisk motion. Riksdagen sa nej till övriga motioner om arbetslöshetsförsäkringen från allmänna motionstiden 2010.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

11

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

69, 205 minuter

Justering

2011-05-17

Debatt

2011-06-01

Beslut

2011-06-01

Kraven på dispens från Arbetsmiljöverket för uttag av ytterligare övertid och ytterligare mertid tas bort. Ändringarna är ett led i regeringens regelförenklingsarbete. I stället ska det framgå direkt av arbetstidslagen under vilka förutsättningar extra övertid och extra mertid får tas ut. Extra övertid eller mertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på något annat rimligt sätt. Det blir inte längre nödvändigt med tillstånd från Arbetsmiljöverket om nödfallsövertid ska tas ut för längre tid än två dygn. Skyddsombud får möjlighet att göra framställningar till en arbetsgivare om arbetstidslagens krav inte följs och att få det prövat av Arbetsmiljöverket. Ändringarna i arbetsmiljölagen innebär att ett organ som också behandlar andra frågor än arbetsmiljöfrågor får utses till skyddskommitté och ha en annan benämning än skyddskommitté. De nya reglerna börjar gälla 1 augusti 2011.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 66 minuter

Justering

2011-05-05

Debatt

2011-05-18

Beslut

2011-05-18

Arbetsförmedlingen har fått ett allt större ansvar för de grupper som rent generellt visat sig ha svårare än andra att få arbete, till exempel nyanlända invandrare och långtidssjukskrivna. För att kunna ge rätt hjälp har Arbetsförmedlingen i ökad utsträckning fått möjlighet att hantera olika typer av känsliga och ömtåliga personuppgifter (se 2010/11: AU4 ). Riksdagen har nu beslutat om ytterligare lagändringar. Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter om vissa lagöverträdelser i en arbetsmarknadspolitisk databas. Ett syfte är att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer som varit föremål för åtgärder inom kriminalvården. Personuppgifterna kan till exempel avse brott och domar i brottmål. En förutsättning är att uppgifterna har lämnats i ett ärende eller att de är nödvändiga för handläggningen av ärendet. Dessutom förtydligas reglerna för behandling av personuppgifter i de delar av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som också är hälso- och sjukvård. Ändringar av reglerna för behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, genomförs också. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2011-04-28

Debatt

2011-05-11

Beslut

2011-05-11

Den 6 juni ersätts lagen om europeiska företagsråd med en ny lag. Den nya lagen är en anpassning till ett EU-direktiv från 2009 som handlar om att säkerställa ett mer effektivt utövande av arbetstagares rättigheter till gränsöverskridande information och samråd. Direktivets syfte är också att öka andelen europeiska företagsråd, förbättra rättssäkerheten, komma tillrätta med vissa tillämpningsproblem och att bättre samordna EU-direktiv gällande information till och samråd med arbetstagare. Lagen innehåller: nya bestämmelser som gäller förhandlingen om inrättande av ett företagsråd eller annat informations- och samrådsförfarande. Bland annat preciseras gemenskapsföretagets skyldigheter vad gäller information till arbetstagarna inför sådana förhandlingar. skyldigheter för gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i företagsgruppen får ansvar för att ge arbetstagarrepresentanterna utbildning. ett förtydligande av begreppen gränsöverskridande fråga, information och samråd.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 73 minuter

Justering

2011-04-05

Debatt

2011-04-14

Beslut

2011-04-14

Riksdagen sa nej till ett antal motioner från allmänna motionstiden 2010 om jämställdhet. Motionerna handlar bland annat om jämställd arbetsmarknad, jämställt arbetsliv, ändringar i diskrimineringslagen och jämställdhetsarbetets organisering. Andra motioner gällde mansrollen och mäns jämställdhetsarbete.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

25, 110 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-07

Beslut

2011-04-13

Riksdagen röstade ja till att det vid offentliga upphandlingar bör vara möjligt att ställa högre krav på arbetsmiljöhänsyn och villkor i enlighet med svenska kollektivavtal. Riksdagen röstade också ja till att initiativ bör tas att tillsammans med arbetsmarknadens parter utforma ett förslag till lag om sluten kontanthantering i detaljhandeln. Riksdagen godkände också regeringens skrivelse om en förnyad arbetsmiljöpolitik. Inriktningen på arbetsmiljöinsatserna ska handla om att motverka utslagning från arbetslivet och öka möjligheterna till inträde i arbetslivet. Arbetsmiljön ska vara utvecklande och bidra till hälsa och dess konkurrensmedel ska synliggöras bättre. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

17

Reservationer

13 

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-09

Beslut

2011-03-10

Arbetsförmedlingen har fått ett allt större ansvar för grupper som står långt från arbetsmarknaden, till exempel nyanlända invandrare och långtidssjukskrivna. För att kunna ge rätt hjälp behöver Arbetsförmedlingen hantera olika typer av känsliga och ömtåliga personuppgifter. Riksdagen har därför beslutat om att slopa kravet på att den enskilde måste säga ja för att sådana personuppgifter ska få behandlas av Arbetsförmedlingen. En förutsättning är att uppgifterna har lämnats i ett ärende eller att de är nödvändiga för handläggningen av ärendet. Arbetsförmedlingen får sedan tidigare hantera viss information som enligt personuppgiftslagen (PUL) definieras som känsliga personuppgifter, till exempel information om etniskt ursprung och hälsa. Men för att uppgifterna ska kunna behandlas i databaser måste den enskilda skriftligen säga ja till detta. Det samma gäller för personuppgifter om sociala förhållanden samt omdömen, slutsatser eller andra värderande upplysningar om en arbetssökande, så kallade ömtåliga personuppgifter. Genom att slopa kravet på att den enskilde måste säga ja för att informationen ska få behandlas kan Arbetsförmedlingens handläggning förenklas. Möjligheten att ta emot information från andra myndigheter, till exempel Migrationsverket, kan bidra till kortare handläggningstider. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2011.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 72 minuter

Justering

2011-02-03

Debatt

2011-02-16

Beslut

2011-02-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 69,6 miljarder kronor i anslag till arbetsmarknad och arbetsliv för 2011. De största anslagen är arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, arbetsmarknadspolitiska program och insatser och kostnader för Arbetsförmedlingen. Riksdagen gjorde ett uttalande till regeringen om uppföljning av Arbetsförmedlingens verksamhet. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen använder utvecklade och tillförlitliga arbetsmetoder. Riksdagen utgår från att regeringen kommer att använda sig av effektutvärdering när det är möjligt och befogat.

Behandlade dokument

82

Förslagspunkter

28

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

80, 295 minuter

Justering

2010-12-07

Debatt

2010-12-17

Beslut

2010-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 6 miljarder kronor till utgiftsområdet Integration och jämställdhet för 2011. Utgiftsområdet inkluderar även åtgärder mot diskriminering. Mest pengar inom utgiftsområdet går till kommunersättningar vid flyktingmottagande, drygt 4,5 miljarder. Riksdagen har också behandlat två skrivelser från regeringen, Egenmakt mot utanförskap - redovisning av regeringens strategi för integration och Redovisning av den särskilda jämställdhetssatsningen. Båda ärendena avslutas.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

56, 196 minuter

Justering

2010-11-30

Debatt

2010-12-13

Beslut

2010-12-14

Riksdagen skjöt upp behandlingen av två ärenden från Riksrevisionens styrelse till nästa riksmöte 2010/11. Det ena är redogörelsen 2009/10:RRS17 Riksrevisionens styrelses redogörelse om jobb- och utvecklingsgarantin och det andra är framställningen 2009/10:RRS28 Riksrevisionens styrelses framställning om styrningen inom arbetsmarknadspolitiken. Nya ärenden som kan komma att hänvisas till arbetsutskottet under återstoden av innevarande riksmöte skjuts också upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-22

Företagares sociala skyddsnät ska förbättras genom en utveckling av trygghetssystemen. Trygghetssystemen omfattar arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna ska göra övergången mellan att vara anställd och starta eget företag enklare. Arbetsmarknadsutskottet har behandlat de delar av förslaget som handlar om arbetslöshetsförsäkringen. Förändringarna innebär bland annat att nya företagare som lägger ner verksamheten inom två år ska kunna få sin ersättning baserad på inkomster av tidigare anställning. Förändringarna berör även de som bedriver näringsverksamhet vid sidan om en heltidsanställning eller heltidsföretagande. Deras sidoverksamhet ska kunna bedömas som bisyssla, oavsett vilken inkomst den genererat. Förslaget innebär även utökade möjligheter till tillfälligt uppehåll i näringsverksamhet. Förändringarna börja gälla den 5 juli 2010. För dem som arbetar i gränslandet mellan att vara arbetstagare och företagare måste det vara tydligt vilka regler som gäller. Regeringen kommer därför att återkomma till riksdagen med ett klargörande om uppdragstagares möjligheter till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

10, 66 minuter

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-20

Beslut

2010-05-20

Riksdagen sa ja till en ny lag som innebär att sfi-bonus införs permanent. Sedan oktober 2009 har bonusen funnits på försök i tretton kommuner. Bonusen består i en summa pengar som delas ut till invandrare som snabbt lär sig svenska i sfi-undervisningen. Syftet är att förbättra nyanlända invandrares möjligheter att få jobb. Förkortningen sfi står för svenskundervisning för invandrare. Undervisningen vänder sig till vuxna som inte har svenska som modersmål. Den nya lagen innehåller regler om rätten till sfi-bonus, kommunernas ansvar för att besluta om och betala ut bonusen och regler om överklagande. Bonusen ska vara skattefri. Den ska heller inte påverka beräkningen av olika former av ekonomiskt stöd, som ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Bestämmelserna börjar att gälla den 1 september 2010. Riksdagens beslut grundar sig på ett förslag från regeringen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-20

Beslut

2010-05-20

Riksdagen sa ja till en ny lag om valfrihet för arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Lagförslaget innebär att Arbetsförmedlingen erbjuder ett så kallat valfrihetssystem för tjänster som upphandlas inom förmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Valfrihetssystemet innebär att den arbetssökande själv får välja bland de leverantörer som Arbetsförmedlingen tecknat avtal med. På så sätt ökas valfriheten till exempel i fråga om jobbcoacher.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

31, 113 minuter

Justering

2010-04-22

Debatt

2010-05-06

Beslut

2010-05-19

Riksdagen sa nej till sex motioner om ledighet. Motionerna handlar bland annat om rätten till tjänstledighet för förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan och för att delta i frivilligförsvaret.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 4 minuter

Justering

2010-04-22

Debatt

2010-05-05

Beslut

2010-05-05

Riksdagen sa nej till samtliga motioner som handlar om arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor. Totalt rör de sig om drygt 70 förslag som lämnats in under den allmänna motionstiden 2009. Det handlar bland annat om olika förstärkningar av miljöarbetet på landets arbetsplatser. Andra förslag tar upp översyn av arbetsmiljöregelverket och kvinnors arbetsmiljö. Här återfinns också arbetsmiljöaspekter på kontanthantering i handeln. Beslutet motiveras med att arbete redan pågår hos regeringen eller i berörd myndighet. Eller att frågan redan har behandlats i riksdagen.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

30, 123 minuter

Justering

2010-03-25

Debatt

2010-04-22

Beslut

2010-04-28

Sverige är medlem i Internationella arbetsorganisationen, ILO. ILO är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man informerar om ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering. Deklarationen antogs vid den Internationella arbetskonferensens möte år 2008. Genom att anta deklarationen åtar sig medlemsstaterna att verka för och säkra sysselsättning. Medlemsstaterna ska också utveckla och förbättra åtgärder för social trygghet och underlätta samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Dessutom ska medlemsstaterna respektera och upprätthålla de grundläggande rättigheterna i arbetslivet. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-03-18

Debatt

2010-04-07

Beslut

2010-04-07

Ett 80-tal motioner som berör diskrimineringslagstiftningen har lämnats in under de allmänna motionstiderna 2008/09 och 2009/10. Riksdagen sa nej till samtliga. Motionerna handlar bland annat om tillgänglighet för funktionshindrade och åldersdiskriminering. I dessa fall hänvisar riksdagen till pågående utredningsarbete. Här finns också förslag som behandlar homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation, kvotering och positiv särbehandling.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Justering

2010-03-04

Debatt

2010-03-25

Beslut

2010-04-07

Riksdagen sa ja till nya regler som ska göra det lättare för nyanlända invandrare att snabbare komma in i samhället och komma i arbete. I dag har kommunerna hand om introduktionen av nyanlända, och den skiljer sig i olika delar av landet. Det tar lång tid för nyanlända att komma i arbete. Från den 1 december 2010 tar Arbetsförmedlingen över kommunernas ansvar för att samordna introduktionen. Kommunerna ska även i fortsättningen ha hand om sådant som bostadsförsörjning, svenskundervisning för invandrare (sfi) och insatser för barn och ungdomar. Direkt efter att den nyanlände har fått uppehållstillstånd ska Arbetsförmedlingen genomföra ett etableringssamtal med honom eller henne. Syftet är att matcha den nyanländes kompetens med en lämplig bosättningskommun. Arbetsförmedlingen ska därefter upprätta en individuell plan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering. Det kallas en etableringsplan, och den ska minst innehålla sfi, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. En så kallad etableringslots ska hjälpa den nyanlände att hitta ett arbete. Etableringslotsen, som kan vara exempelvis ett företag, en ideell förening eller en branschorganisation, arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Den nyanlände ska själv kunna välja lots genom ett valfrihetssystem. Nyanlända som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan ska ha rätt till etableringsersättning. Arbetsförmedlingen kommer att besluta om ersättningen. Kommunerna kommer inte längre att betala ut introduktionsersättning.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

28, 140 minuter

Justering

2010-02-18

Debatt

2010-03-17

Beslut

2010-03-17