Sök

Regeringen bör inrätta ett centrum som har specialkompetens i frågor som rör de så kallade veteraner som har tjänstgjort i olika internationella insatser och deras anhöriga. Det anser riksdagen i ett så kallat tillkännagivande.

Uppdraget, tillkännagivandet, kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om försvarets personalförsörjning och Försvarsmaktens personalpolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

21, 75 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-12

Riksdagen sa ja till förslagen i regeringens proposition om den försvarspolitiska inriktningen för åren 2016-2020. Förslaget innebär följande.

Från och med 2016 ska målet för det militära försvaret vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja landets säkerhet. Detta ska ske genom att

• hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen
• förebygga och hantera konflikter och krig
• skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp
• skydda samhället.

Målen för det civila försvaret ska från och med 2016 vara att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Krigsförbanden i Försvarsmaktens organisation får en ny inriktning från 2016. Alla delar av organisationen som har uppgifter att lösa vid höjd beredskap organiseras som krigsförband och ges ett krigsduglighetskrav. Krigsförbanden består av stående förband, kontraktsförband, hemvärnsförband och depåförband. Utöver krigsförbanden finns det en förbandsreserv och en personalreserv. Försvarsmaktens operativa förmåga bör utgå från målen för det militära försvaret och kraven på tillgänglighet i fredstid och på beredskap för intagande av höjd beredskap.

I övrigt ser riksdagen positivt på att regeringen har aviserat att den planerar att förstärka försvarsbudgeten under perioden med 10,2 miljarder kronor i de kommande budgetpropositionerna. Riksdagen välkomnar också att regeringen tänker utreda försvarets personal-, materiel- och logistikförsörjning och att den militära närvaron på Gotland ska stärkas.

De säkerhetspolitiska frågorna i regeringens proposition behandlades i försvars- och utrikesutskottets betänkande 2014/15:UFöU5.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

64, 240 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tog upp Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen. Riksrevisionens slutsats var att arbetet med informationssäkerhet inte är ändamålsenligt och lämnade ett antal rekommendationer till regeringen. Regeringen instämde i stort, men betonade också att ändringar redan gjorts på området och att ytterligare åtgärder övervägdes.

Riksdagen såg allvarligt på Riksrevisionens slutsats men konstaterade också att regeringen har påbörjat ett förändringsarbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 47 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Företag som bedriver olje- och gasverksamhet till havs, så kallad offshore-verksamhet, ska vid allvarliga olyckor utanför EU rapportera till det EU-land där de är registrerade.

Regeringen eller en av regeringen utsedd myndighet ska utarbeta regler för hur rapporteringen ska gå till. Ansvarig myndighet ska kontrollera att regelverket följs.

Riksdagen sa ja regeringens lagförslag. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som syftar till att fastställa minimikrav för att förebygga allvarliga olyckor vid olje- och gasverksamhet till havs och att begränsa konsekvenserna av sådana olyckor. Sverige inför bara de regler som är nödvändiga för länder som inte har egen gas- och oljeutvinning till havs.

Reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-05

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra lagändringar för att kunna genomföra det så kallade Seveso III-direktivet. Syftet med Seveso III-direktivet är att förebygga allvarliga olyckshändelser inom industrier som hanterar kemikalier. Medlemsländer i EU ska genomföra direktivet i sin lagstiftning.

Lagändringarna innebär att endast länsstyrelsen ska kontrollera så kallade Sevesoverksamheter. Sevesoverksamheter är industriella verksamheter där farliga ämnen förekommer i viss omfattning. Det ska också vara möjligt att ta ut en avgift för denna kontroll. Förslaget innebär även ändringar i miljöbalken. Det ska då bli tydligare för allmänheten, organisationer och myndigheter när ett miljöprövningsärende handlar om en Sevesoverksamhet. I plan- och bygglagen föreslås bestämmelser om detaljplanläggning som rör Sevesoverksamhet och om byggnader i närheten.

Lagändringarna gäller den 1 juni 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Riksdagen uppmanade regeringen att tillsätta en särskild utredning om alarmeringstjänsten i ett så kallat tillkännagivande. Syftet med utredningen är att se över hur en enhetlig myndighet för alarmeringstjänsten ska organiseras, vilka de huvudsakliga uppgifterna för myndigheten bör vara och hur arbetet mellan de olika aktörerna kan samordnas.

Försvarsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, anser att alarmeringstjänsten är en central samhällsfunktion som ska garantera medborgarna en snabb, säker och effektiv larmbehandling. Dessutom tycker utskottet att en samordnad alarmeringstjänst är en viktig grund för samhällets skydd mot olyckor och krisberedskap och för samordningen av resurser vid större händelser och kriser i samhället.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 som rör frågor om samhällets krisberedskap.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

10, 56 minuter

Justering

2015-02-05

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-18

Regeringen har redovisat resultatet av den granskning av signalspaning i försvarets underrättelseverksamhet som har gjorts under 2013. Siun, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, är den myndighet som kontrollerar och granskar verksamhet som bedrivs enligt den så kallade signalspaningslagen.

Under 2013 genomförde Siun 28 granskningar av försvarsunderrättelseverksamheten som helhet, vilket är 6 fler än under 2012. Av dessa granskningar rörde 14 Försvarets radioanstalt, FRA, varav 7 enligt signalspaningslagen. Enligt signalspaningslagen måste Siun även på en enskild persons begäran kontrollera om hans eller hennes meddelande har inhämtats i samband med signalspaning. Om så är fallet ska myndigheten kontrollera om inhämtningen och behandlingen av uppgifterna har skett lagenligt. Siun genomförde 62 kontroller på enskilda personers begäran under 2013, jämfört med 4 under 2012. Inget otillbörligt framkom vid kontrollerna, enligt regeringens skrivelse.

Granskningen har inte lett till att Siun fört fram några synpunkter eller förslag till åtgärder till varken regeringen eller FRA, den myndighet som sköter signalspaningen.

Riksdagen finner att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning fungerar på det sätt som det är tänkt i lagstiftningen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

31, 83 minuter

Justering

2015-02-17

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-04

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om anslagen i statsbudgeten till försvar och samhällets krisberedskap för 2015.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att regeringen bör ta fram ett förslag till system med ekonomisk kompensation eller andra typer av incitament för vissa personalkategorier inom Försvarsmakten.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är knappt 48,6 miljarder kronor. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (drygt 24,4 miljarder), anskaffning av materiel och anläggningar (drygt 9,8 miljarder) samt vidmakthållande och avveckling av materiel och anläggningar (drygt 6,6 miljarder).

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

42, 119 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-15

Debatt

2014-12-16

Beslut

2014-12-17

Vissa bestämmelser som gäller disciplinansvar inom totalförsvaret ändras. Disciplinpåföljden extratjänst avskaffas. Lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret avgränsas mot högskolans disciplinregler när det gäller officersaspiranter vid Försvarshögskolan. I stort blir dock det övergripande regelverket som gäller disciplinansvar för personalen inom Försvarsmakten och totalförsvaret oförändrat. Försvarsmakten ska som tidigare inte omfattas av kravet på att anmäla olycksfall och tillbud till Arbetsmiljöverket vid internationella militära insatser.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2015-02-17

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-04

Regeringen tar i en skrivelse upp tre rapporter från Riksrevisionen om regeringens och Försvarsmaktens genomförande av riksdagens försvarsbeslut 2010-2014. Riksrevisionen pekar bland annat på brister i tydlighet och transparens i förändringen av försvaret och rekommenderar att mål och krav förtydligas så att styrning och uppföljning kan bli bättre.

Riksdagen ser allvarligt på Riksrevisionens kritik och förutsätter att regeringen tar hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer i arbetet med den kommande propositionen om inriktningen för försvarspolitiken. Riksdagen anser bland annat att politiska prioriteringar och välgrundade riksdagsbeslut förutsätter kvalitetssäkrade ekonomiska beräkningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2015-02-05

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-18

Försvarsutskottet har, mot bakgrund av sitt ansvar för området skydd mot olyckor, gått igenom EU-kommissionens grönbok om säkerhet i logitjänster för turister. Syftet med grönboken är att lyfta frågor om säkerheten på anläggningar där turister övernattar, till exempel på hotell, i semesterbostäder och på campingplatser. Kommissionen vill bland annat granska hur säkerheten vid övernattningsanläggningar regleras i EU-länderna och hur övernattningstjänsterna i de olika medlemsländerna uppfyller krav på konsumentskydd. Grönboken fokuserar till stor del på brandsäkerhet.

Försvarsutskottet tycker det är bra att det görs en ordentlig granskning av hur säkerheten ser ut på övernattningsanläggningar för turister. När det gäller svenska förhållanden betonar utskottet att det är viktigt att det bedrivs ett övergripande arbete i samhället för att förebygga olyckor, inte minst på brandskyddsområdet. Utskottet tycker också att det är bra att medlemsländerna samarbetar på EU-nivå inom området skydd mot olyckor, men betonar att närhetsprincipen och det nationella ansvaret på området måste respekteras.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-04

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

En ny lag ska motverka olaglig tillverkning av sprängämnen. Allmänhetens tillgång till vissa kemiska ämnen som tillsammans med andra ämnen kan användas för tillverkning av sprängämnen ska begränsas. Dessa kemiska ämnen kallas sprängämnesprekursorer.

Reglerna börjar gälla den 2 september 2014 och ska komplettera EU:s regler om sprängämnesprekursorer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Samtidigt med sitt förslag redovisar regeringen också hur krisberedskapens utveckling i stort har sett ut. I samband med detta har försvarsutskottet också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om samhällets krisberedskap. Motionerna handlar bland annat om skydd mot farliga ämnen, nordiskt samarbete, informations- och cybersäkerhet, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, den enskildes roll, civilförsvar, skydd mot olyckor, reservkraft och lagring av olja. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

28

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Beredning

2014-05-06

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-10

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-12

Riksrevisionen har i en rapport granskat Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser. Riksrevisionen har kommit fram till att försvaret inte kommer att kunna nå upp till de krav som ställs - varken i dag eller de närmaste åren. Det saknas både tillräckligt med personal och materiel.

Regeringen har redovisat för riksdagen hur den ser på granskningen. Regeringen anser att det är svårt att ta ställning till Riksrevisionens långtgående slutsatser. Antagandena och utgångspunkterna är för begränsade. Försvarsutskottet, som har gått igenom regeringens redovisning, håller med regeringen.

Utskottet vill också framhålla följande:

• Regeringen har kunnat redovisa att Försvarsmakten har löst sina uppgifter när det gäller de nationella och internationella insatserna för perioden 2010-2013.
• Regeringen har vidtagit åtgärder som motsvarar Riksrevisionens rekommendationer och kommer att överväga fler inför arbetet med nästa försvarspolitiska inriktningsproposition.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

35, 108 minuter

Beredning

2014-05-06

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-16

Debatt

2014-06-17

Beslut

2014-06-17

Radioaktivt avfall måste tas om hand på ett säkert sätt. Det kallas slutförvaring. Tillstånd ska krävas för att få slutförvara kärnavfall, kärnämne som inte ska användas på nytt eller annat radioaktivt avfall utomlands. Det föreslår regeringen. För att ett sådant tillstånd ska ges måste vissa krav vara uppfyllda. Bland annat måste Sverige och det aktuella landet ha ett avtal om slutförvaring. Fördelarna med att slutförvara det radioaktiva avfallet utomlands måste också tydligt överväga fördelarna med att slutförvara i Sverige. Detta ur kärnsäkerhets- eller strålskyddssynpunkt. Ändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2014-02-18

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-19

Beslut

2014-03-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 som rör olika typer av militär verksamhet med mera. Motionerna tar bland annat upp frågor om Försvarsmaktens grundorganisation, materielfrågor, övningsverksamhet, vindkraft och försvarsindustrifrågor.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

10

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

37, 133 minuter

Beredning

2014-02-18

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-19

Beslut

2014-03-19

Regeringen har redovisat resultatet av den granskning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som har genomförts under 2012.

Den myndighet som kontrollerar den aktuella verksamheten vid FRA är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun. Kontrollverksamheten var under 2012 ungefär lika omfattande som 2011. Resultaten av 2012 års kontrollverksamhet har inte lett till att Siun fört fram några synpunkter eller förslag till åtgärder till regeringen eller överlämnat några ärenden till någon annan myndighet.

Försvarsutskottet håller med regeringen om att Siuns kontroller bidrar till att skydda den personliga integriteten. Utskottet håller också med om att arbetet med att värna den personliga integriteten vid signalspaning är mycket viktigt och välkomnar en eventuell fördjupad uppföljning av lagstiftningen på området. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

23, 161 minuter

Beredning

2014-01-28

Justering

2014-02-18

Debatt

2014-02-26

Beslut

2014-02-26

Arbetet med dammsäkerhet och tillsynen av dammar ska förbättras. Damminnehavare måste göra konsekvensutredningar och länsstyrelserna ska dela in dammarna i dammsäkerhetsklasser baserat på dessa utredningar. Regeringen får möjlighet att införa föreskrifter för damminnehavarnas egenkontroll och rapportering. Den som är skyldig att underhålla en damm i någon av de säkerhetsklasser som föreslås ska betala en årlig avgift, och regeringen får möjlighet att använda avgifterna till tillsynen av dammsäkerheten.

De nya bestämmelserna gäller från den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Beredning

2014-01-21

Justering

2014-02-04

Debatt

2014-02-26

Beslut

2014-02-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om försvarspolitiska frågor. Skälet är huvudsakligen att de områden motionerna tar upp ingår i Försvarsberedningens pågående arbete med försvarets framtida inriktning. Motionerna handlar bland annat om behovet av en säkerhetsstrategi, det svenska försvarets förmåga, nordiskt försvarssamarbete, svenskt deltagande i internationella insatser, behovet av en försvarsindustristrategi samt en avveckling av Försvarsexportmyndigheten.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

7

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

21, 104 minuter

Beredning

2013-12-05

Justering

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om strålskydd, kärnteknisk säkerhet, elsäkerhet och explosivämnen. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna som rör strålskydd handlar om elektromagnetiska fält och deras hälsoeffekter, radon i bostäder, starka laserpekare och solarieanvändning. Andra motioner handlar om kärnkraftverkens säkerhet, kärnavfallsavgiften, elsäkerhetsbestämmelser och användningen av fyrverkeriprodukter.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Beredning

2013-12-05

Justering

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Riksdagen sa nej till motioner främst från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om försvarets personalförsörjning och Försvarsmaktens personalpolitik. Skälet är bland annat att Försvarsmakten och regeringen redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om totalförsvarsplikt och mönstring, villkor för Försvarsmaktens militära personal, veteran- och anhörigfrågor, jämställdhetsfrågor inom Försvarsmakten, hemvärnets utbildnings- och övningsverksamhet samt kraven på sökande till grundläggande militär utbildning.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

31, 126 minuter

Beredning

2013-11-12

Justering

2013-11-28

Debatt

2014-01-22

Beslut

2014-01-22