Dokument & lagar (19 träffar)

Betänkande 2019/20:FöU1

Regeringen har föreslagit att ungefär 64,8 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, som får knappt 39 miljarder kronor. Ungefär 15,2 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar.

Riksdagen godkände att regeringen gör framtida ekonomiska åtaganden som motsvarar cirka 92,6 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Investeringsplaner för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap godkändes. Regeringen fick rätt att under vissa förutsättningar exportera JAS 39 Gripen-plan och att inrätta fyra militärregionstaber.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Försvarsutskottet föreslog också att riksdagen skulle rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta en inspektion för totalförsvaret i enlighet med förslag från Försvarsberedningen. Riksdagen sa dock nej till utskottets förslag om tillkännagivande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 9
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-11 Beslut: 2019-12-12

Betänkande 2019/20:FöU1 (pdf, 510 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2019/20:FöU2

Fler skyddsvärda verksamheter ska kunna bli skyddsobjekt. Det gäller samhällsviktiga verksamheter som är viktiga att skydda mot sabotage, terroristbrott, spioneri eller grovt rån, men även vid höjd beredskap och krig. Det kan exempelvis gälla posthantering, produktion av livsmedel och andra nödvändiga varor eller fartyg som används vid transport av kärnämnen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skyddslagen.

Vidare ska skyddsvakters möjlighet att ingripa mot obemannade farkoster, som drönare, förstärkas. Det innebär bland annat att den som bevakar ett skyddsobjekt ska få befogenhet att ingripa med våld mot en obemannad farkost som är nära objektet om inget annat hjälper, och om det är försvarbart med hänsyn till omständigheterna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-10 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:FöU2 (pdf, 1169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skyddsobjekt och obemannade farkoster

Betänkande 2019/20:FöU5

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Skrivelsen behandlar bland annat resultatet av den uppföljning och granskning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet (Siun) genomförde under 2018. Ingen av granskningarna ledde till någon synpunkt.

Regeringens slutsats är att signalspaning är ett viktigt verktyg inom försvarsunderrättelseverksamhet och en nödvändig del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism. Regeringens uppfattning är att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet har fungerat på det sätt som avsetts i lagen. 

Riksdagen delar regeringens uppfattning och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motionerna på området.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2020-02-20 Debatt: 2020-03-05 Beslut: 2020-03-05

Betänkande 2019/20:FöU5 (pdf, 198 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Betänkande 2019/20:FöU3

En ny lag, totalförsvarsdatalagen, införs för att kunna hantera personuppgifter inom totalförsvaret i Totalförsvarets rekryteringsmyndighets verksamhet. Syftet med lagen är att ge Totalförsvarets rekryteringsmyndighet möjlighet att behandla personuppgifter om totalförsvarspliktiga och annan personal inom totalförsvaret på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot kränkningar av deras personliga integritet vid sådan behandling. Lagen införs bland annat för att möta kraven i dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-02-20 Debatt: 2020-03-05 Beslut: 2020-03-05

Betänkande 2019/20:FöU3 (pdf, 821 kB) Webb-tv debatt om förslag: Totalförsvarsdatalag - personuppgiftsbehandling vid Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

Betänkande 2019/20:FöU8

Riksdagen sa nej till cirka 10 motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor som rör Försvarsmaktens personal.

Motionerna handlar bland annat om personalförsörjning, frivilligorganisationer, mönstring och rekryteringsfrågor inom försvaret.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 12
Justering: 2020-02-06 Debatt: 2020-02-13 Beslut: 2020-02-13

Betänkande 2019/20:FöU8 (pdf, 268 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2019/20:FöU6

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om försvarspolitik, bland annat eftersom det inte finns anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, övningsverksamhet, krigsorganisationens förmåga, försvarets materielförsörjning, den svenska försvarsindustrin och försvarssamarbete inom EU.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 14
Justering: 2020-03-26 Debatt: 2020-04-01 Beslut: 2020-04-01

Betänkande 2019/20:FöU6 (pdf, 319 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarspolitik

Betänkande 2019/20:FöU7

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om civilt försvar och krisberedskap. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har behandlat liknande frågor tidigare under mandatperioden.

Motionerna handlar exempelvis om skydd mot olyckor, samhällets fredstida krisberedskap och civilt försvar.

Förslagspunkter: 31 Reservationer: 27
Justering: 2020-03-26 Debatt: 2020-04-16 Beslut: 2020-04-22

Betänkande 2019/20:FöU7 (pdf, 598 kB) Webb-tv debatt om förslag: Civilt försvar och krisberedskap

Betänkande 2019/20:FöU9

Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om organisation och övningsverksamhet inom försvaret och hemvärnet. Riksdagen sa nej bland annat med hänvisning till att det inte finns någon anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet och annat arbete som pågår inom området.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 12
Justering: 2020-03-10 Debatt: 2020-03-18 Beslut: 2020-03-18

Betänkande 2019/20:FöU9 (pdf, 285 kB) Webb-tv debatt om förslag: Militära frågor

Betänkande 2019/20:FöU4

Riksrevisionen har granskat arbetet med att förebygga och hantera kärntekniska olyckor. I sin rapport konstaterade revisionen att beredskapen i huvudsak är god men att det finns vissa brister. Det handlar bland annat om att ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter behöver bli tydligare och att det behövs en nationell strategi för sanering efter en kärnteknisk olycka. Riksrevisionen riktade därför rekommendationer till regeringen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) om det.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen framhåller att beredskapen för kärntekniska olyckor är god, men håller med revisionen om att finns brister som framförallt rör ansvarsfördelning samt en plan för sanering.

Därför avser regeringen att se över förordningarna med en instruktion till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) att tydliggöra ansvarsfördelningen inom kärnenergiberedskapen. Regeringen överväger också att ge MSB i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för sanering tillsammans med övriga berörda aktörer.

Riksdagen ser positivt på Riksrevisionens granskning och bedömer att rekommendationerna kan bidra till fortsatt utveckling inom området. Riksdagen välkomnar också de åtgärder som regeringen presenterat. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-06-04 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:FöU4 (pdf, 135 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor

Betänkande 2019/20:FöU10

Statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter ska tydliggöras och den myndighet som regeringen bestämmer kommer att få en särskild roll för att fullgöra detta ansvar. Regeringens förslag innebär lagändringar som förtydligar statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter, till exempel slutförvar för kärnavfall och använt kärnbränsle.

Lagändringarna innebär bland annat att ansvaret för säkerheten i en kärnteknisk verksamhet övergår till staten om det inte finns någon som kan fullgöra ansvaret. Vidare ska det ska krävas tillstånd från regeringen för att få slutligt försluta ett geologiskt slutförvar. Det slutliga ansvaret för ett geologiskt slutförvar och det avfall som finns i anläggningen ska vila på staten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en motion från allmänna motionstiden 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-06-04 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:FöU10 (pdf, 581 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett förtydligat statligt ansvar för vissa kärntekniska verksamheter

Betänkande 2009/10:FöU6

Lagen om brandfarliga och explosiva varor ska ersättas av en ny lag. Syftet är att förenkla och modernisera reglerna på området. En nyhet är att Polismyndigheten inte längre ska vara tillståndsmyndighet för explosiva varor. I stället ska tillstånd prövas av kommunerna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen hade föreslagit att lagen skulle börja gälla den 1 oktober 2010 men riksdagen tidigarelade ikraftträdandet till den 1 september 2010.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2010-05-25 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:FöU6 (pdf, 987 kB)

Betänkande 2009/10:FöU9

I en skrivelse återkommer regeringen med information till riksdagen om det fortsatta arbetet med att utveckla samhällets krisberedskap. I skrivelsen föreslår regeringen att resultatmål bör tas fram för samhällets krisberedskap. Regeringen föreslår också att viktiga delar av lagstiftningen inom området krisberedskap bör ses över i syfte att författningsstödet är anpassat för allvarliga händelser och kriser. Skrivelsen innehåller också regeringens samlade bedömning av krisberedskapens olika delar och vad som har gjorts hittils. Försvarutskottet har även behandlat Riksrevisionens granskning av regeringens och myndigheternas beredskap för antagonistiska hot, till exempel terrorhot, mot transporter av farligt gods. I granskningen framkom att det finns vissa brister. Riksrevisionen föreslår att åtgärder behöver vidtas när det gäller tillsyn av skyddet för transporter av farligt gods. Riksrevisionen föreslår också att lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar och säkerhetsskyddslagen ses över. Detta för att öka möjligheterna att skydda transporter av farligt gods. Riksdagen godkände skrivelsen utan några tillägg. Riksdagen avslog Riksrevionens förslag.

Förslagspunkter: 15
Beredning: 2010-04-20 Justering: 2010-05-25 Debatt: 2010-06-03 Beslut: 2010-06-15

Betänkande 2009/10:FöU9 (pdf, 241 kB)

Betänkande 2009/10:FöU7

En ny lag, skyddslagen, ska ersätta lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar. I svensk lag finns sedan tidigare ett speciellt skydd av platser som fyller viktiga samhällsfunktioner. Dessa kallas för skyddsobjekt. Genom den nya lagen kan fler verksamheter bli skyddsobjekt. Det gäller anläggningar och områden som används till Sveriges penningförsörjning. Det gäller också verksamhet för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, samt verksamhet som bedrivs inom kriminalvården. Den nya lagen innebär också att begreppet militärt skyddsområde försvinner. Militära anläggningar som är viktiga för att skydda Sverige och områden av särskild militär betydelse kan i stället bli skyddsobjekt. Hotet om grovt rån kommer också att klassas som skyddsändamål. Det betyder att Sverige får möjlighet att skydda sig mot grova rån på samma sätt som för exempelvis sabotage, terroristbrott och spioneri som redan räknas som skyddsändamål. Lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-03-09 Justering: 2010-03-23 Debatt: 2010-04-21 Beslut: 2010-04-21

Betänkande 2009/10:FöU7 (pdf, 1113 kB)

Betänkande 2009/10:FöU5

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om sjö- och kustövervakningsfrågor. Flera motioner handlar om åtgärder mot vrak som kan läcka miljögifter. Sjöfartsverket har inlett ett kartläggnings- och utredningsarbete som på sikt ska hantera de frågor som väcks i dessa motioner.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2010-03-09 Debatt: 2010-03-24 Beslut: 2010-03-25

Betänkande 2009/10:FöU5 (pdf, 43 kB)

Betänkande 2009/10:FöU2

Riksdagen sa nej till motioner från de allmänna motionstiderna 2008 och 2009 om naturolyckor och katastroffonder. Motionerna handlar bland annat om frågor om nationell strategi mot naturolyckor, myndighetsansvar för klimatanpassning och förebyggande av naturolyckor, vattennivåer i Vänern och Mälaren och ekonomisk kompensation vid naturolyckor.

Förslagspunkter: 7
Beredning: 2010-01-26 Justering: 2010-02-09 Debatt: 2010-03-24 Beslut: 2010-03-25

Betänkande 2009/10:FöU2 (pdf, 119 kB)

Betänkande 2009/10:FöU1

Under nästa år ska drygt 45,5 miljarder kronor satsas på försvar och krisberedskap, enligt budgetramen för 2010. I budgetpropositionen föreslår regeringen hur pengarna ska fördelas. Störst anslag ska gå till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och anskaffning av material, 19,9 respektive 10,8 miljarder. Bland övriga anslag märks 700 miljoner kronor till Försvarets radioanstalt. Regeringen vill förbättra JAS 39 Gripen, köpa jaktrobotar till planet och små obemannade spaningsflygplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 13
Beredning: 2009-11-03 Justering: 2009-11-19 Debatt: 2009-12-02 Beslut: 2009-12-02

Betänkande 2009/10:FöU1 (pdf, 306 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2009/10:FöU3

Riksdagen ställde sig bakom regeringens tilläggsförslag om förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. Riksdagen begärde i juni 2008 att regeringen skulle återkomma med kompletteringar vilket man nu har gjort. Det blir enbart regeringen, regeringskansliet och försvaret som efter den första december får rätt att begära signalspaning av Försvarets radioanstalt, FRA. Integritetsskyddet förstärks bland annat genom att en domstol ska tillståndspröva signalspaning, ändamålen för signalspaning blir tydligare i lagen, de personer som varit föremål för spaning ska få veta det och en kontrollmyndighet får i uppgift att på begäran utreda om någon enskild blivit utsatt för otillåten signalspaning. Dessutom vidgas skyldigheten att förstöra information till att också omfatta uppgifter som lämnas vid bikt och själavård.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Beredning: 2009-09-16 Justering: 2009-10-01 Debatt: 2009-10-14 Beslut: 2009-10-14

Betänkande 2009/10:FöU3 (pdf, 1338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Signalspaning

Betänkande 2009/10:FöU8

Värnpliktsutbildningen ersätts den 1 juli 2010 med frivillig militär grundutbildning. Försvarets rekrytering av personal bygger i dag huvudsakligen på totalförvarsplikt. Nu ska den i första hand vila på frivillighet. Beslutet innebär följande: En frivillig grundläggande militär utbildning och en frivillig kompletterande militär utbildning. Den som går utbildningarna ska kallas rekryt. Den som vill antas till utbildningen ska testas. Eventuell anställning sker efter utbildningen. Totalförsvarspliktiga, både män och kvinnor, kommer även i fortsättningen att vara skyldiga att lämna uppgifter om sig själva. Uppgifterna kan, som i dag, samlas in genom en enkät via Internet. Totalförsvarsplikten kommer att finnas kvar. Skyldigheten att mönstra och göra värnplikt eller civilplikt ska gälla om försvarsberedskapen kräver det. Skyldigheten ska gälla lika för män och kvinnor. Sverige får dessutom en så kallad veteranpolitik. Det handlar om ansvaret för Försvarsmaktens personal före, under och efter internationella militära insatser. Försvarsmakten får från den 1 januari 2011 ett lagstadgat uppföljningsansvar för veteranerna. I dag kan soldater som skadats till följd av tjänstgöring få stöd av Försvarsmakten i max fem år. Den tidsbegränsningen tas nu bort.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 4
Beredning: 2010-04-20 Justering: 2010-05-04 Debatt: 2010-05-19 Beslut: 2010-05-19

Betänkande 2009/10:FöU8 (pdf, 4211 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarsmaktens personalförsörjning m.m.

Betänkande 2009/10:FöU4

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet. Motionerna handlar bland annat om forskning om elöverkänslighet, sänkta gränsvärden för elektromagnetiska fält, lokala säkerhetsnämnder i kärnkraftskommuner och alternativa metoder för slutförvaring av kärnavfall.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 1
Justering: 2010-03-09 Debatt: 2010-03-24 Beslut: 2010-03-25

Betänkande 2009/10:FöU4 (pdf, 144 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet