Sök

I en skrivelse återkommer regeringen med information till riksdagen om det fortsatta arbetet med att utveckla samhällets krisberedskap. I skrivelsen föreslår regeringen att resultatmål bör tas fram för samhällets krisberedskap. Regeringen föreslår också att viktiga delar av lagstiftningen inom området krisberedskap bör ses över i syfte att författningsstödet är anpassat för allvarliga händelser och kriser. Skrivelsen innehåller också regeringens samlade bedömning av krisberedskapens olika delar och vad som har gjorts hittils. Försvarutskottet har även behandlat Riksrevisionens granskning av regeringens och myndigheternas beredskap för antagonistiska hot, till exempel terrorhot, mot transporter av farligt gods. I granskningen framkom att det finns vissa brister. Riksrevisionen föreslår att åtgärder behöver vidtas när det gäller tillsyn av skyddet för transporter av farligt gods. Riksrevisionen föreslår också att lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar och säkerhetsskyddslagen ses över. Detta för att öka möjligheterna att skydda transporter av farligt gods. Riksdagen godkände skrivelsen utan några tillägg. Riksdagen avslog Riksrevionens förslag.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

15

Beredning

2010-04-20

Justering

2010-05-25

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-15

Värnpliktsutbildningen ersätts den 1 juli 2010 med frivillig militär grundutbildning. Försvarets rekrytering av personal bygger i dag huvudsakligen på totalförvarsplikt. Nu ska den i första hand vila på frivillighet. Beslutet innebär följande: En frivillig grundläggande militär utbildning och en frivillig kompletterande militär utbildning. Den som går utbildningarna ska kallas rekryt. Den som vill antas till utbildningen ska testas. Eventuell anställning sker efter utbildningen. Totalförsvarspliktiga, både män och kvinnor, kommer även i fortsättningen att vara skyldiga att lämna uppgifter om sig själva. Uppgifterna kan, som i dag, samlas in genom en enkät via Internet. Totalförsvarsplikten kommer att finnas kvar. Skyldigheten att mönstra och göra värnplikt eller civilplikt ska gälla om försvarsberedskapen kräver det. Skyldigheten ska gälla lika för män och kvinnor. Sverige får dessutom en så kallad veteranpolitik. Det handlar om ansvaret för Försvarsmaktens personal före, under och efter internationella militära insatser. Försvarsmakten får från den 1 januari 2011 ett lagstadgat uppföljningsansvar för veteranerna. I dag kan soldater som skadats till följd av tjänstgöring få stöd av Försvarsmakten i max fem år. Den tidsbegränsningen tas nu bort.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

17

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

67, 234 minuter

Beredning

2010-04-20

Justering

2010-05-04

Debatt

2010-05-19

Beslut

2010-05-19

En ny lag, skyddslagen, ska ersätta lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar. I svensk lag finns sedan tidigare ett speciellt skydd av platser som fyller viktiga samhällsfunktioner. Dessa kallas för skyddsobjekt. Genom den nya lagen kan fler verksamheter bli skyddsobjekt. Det gäller anläggningar och områden som används till Sveriges penningförsörjning. Det gäller också verksamhet för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, samt verksamhet som bedrivs inom kriminalvården. Den nya lagen innebär också att begreppet militärt skyddsområde försvinner. Militära anläggningar som är viktiga för att skydda Sverige och områden av särskild militär betydelse kan i stället bli skyddsobjekt. Hotet om grovt rån kommer också att klassas som skyddsändamål. Det betyder att Sverige får möjlighet att skydda sig mot grova rån på samma sätt som för exempelvis sabotage, terroristbrott och spioneri som redan räknas som skyddsändamål. Lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-03-09

Justering

2010-03-23

Debatt

2010-04-21

Beslut

2010-04-21

Lagen om brandfarliga och explosiva varor ska ersättas av en ny lag. Syftet är att förenkla och modernisera reglerna på området. En nyhet är att Polismyndigheten inte längre ska vara tillståndsmyndighet för explosiva varor. I stället ska tillstånd prövas av kommunerna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen hade föreslagit att lagen skulle börja gälla den 1 oktober 2010 men riksdagen tidigarelade ikraftträdandet till den 1 september 2010.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Justering

2010-05-25

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om sjö- och kustövervakningsfrågor. Flera motioner handlar om åtgärder mot vrak som kan läcka miljögifter. Sjöfartsverket har inlett ett kartläggnings- och utredningsarbete som på sikt ska hantera de frågor som väcks i dessa motioner.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Justering

2010-03-09

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet. Motionerna handlar bland annat om forskning om elöverkänslighet, sänkta gränsvärden för elektromagnetiska fält, lokala säkerhetsnämnder i kärnkraftskommuner och alternativa metoder för slutförvaring av kärnavfall.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2010-03-09

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-25

Riksdagen ställde sig bakom regeringens tilläggsförslag om förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. Riksdagen begärde i juni 2008 att regeringen skulle återkomma med kompletteringar vilket man nu har gjort. Det blir enbart regeringen, regeringskansliet och försvaret som efter den första december får rätt att begära signalspaning av Försvarets radioanstalt, FRA. Integritetsskyddet förstärks bland annat genom att en domstol ska tillståndspröva signalspaning, ändamålen för signalspaning blir tydligare i lagen, de personer som varit föremål för spaning ska få veta det och en kontrollmyndighet får i uppgift att på begäran utreda om någon enskild blivit utsatt för otillåten signalspaning. Dessutom vidgas skyldigheten att förstöra information till att också omfatta uppgifter som lämnas vid bikt och själavård.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

77, 274 minuter

Beredning

2009-09-16

Justering

2009-10-01

Debatt

2009-10-14

Beslut

2009-10-14

Riksdagen sa nej till motioner från de allmänna motionstiderna 2008 och 2009 om naturolyckor och katastroffonder. Motionerna handlar bland annat om frågor om nationell strategi mot naturolyckor, myndighetsansvar för klimatanpassning och förebyggande av naturolyckor, vattennivåer i Vänern och Mälaren och ekonomisk kompensation vid naturolyckor.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

7

Beredning

2010-01-26

Justering

2010-02-09

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-25

Under nästa år ska drygt 45,5 miljarder kronor satsas på försvar och krisberedskap, enligt budgetramen för 2010. I budgetpropositionen föreslår regeringen hur pengarna ska fördelas. Störst anslag ska gå till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och anskaffning av material, 19,9 respektive 10,8 miljarder. Bland övriga anslag märks 700 miljoner kronor till Försvarets radioanstalt. Regeringen vill förbättra JAS 39 Gripen, köpa jaktrobotar till planet och små obemannade spaningsflygplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

13

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

47, 166 minuter

Beredning

2009-11-03

Justering

2009-11-19

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-02

Riksdagen sa nej till samtliga motioner som handlar om arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor. Totalt rör de sig om drygt 70 förslag som lämnats in under den allmänna motionstiden 2009. Det handlar bland annat om olika förstärkningar av miljöarbetet på landets arbetsplatser. Andra förslag tar upp översyn av arbetsmiljöregelverket och kvinnors arbetsmiljö. Här återfinns också arbetsmiljöaspekter på kontanthantering i handeln. Beslutet motiveras med att arbete redan pågår hos regeringen eller i berörd myndighet. Eller att frågan redan har behandlats i riksdagen.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

30, 123 minuter

Justering

2010-03-25

Debatt

2010-04-22

Beslut

2010-04-28

Ett 80-tal motioner som berör diskrimineringslagstiftningen har lämnats in under de allmänna motionstiderna 2008/09 och 2009/10. Riksdagen sa nej till samtliga. Motionerna handlar bland annat om tillgänglighet för funktionshindrade och åldersdiskriminering. I dessa fall hänvisar riksdagen till pågående utredningsarbete. Här finns också förslag som behandlar homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation, kvotering och positiv särbehandling.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Justering

2010-03-04

Debatt

2010-03-25

Beslut

2010-04-07

Riksdagen sa ja till nya regler som ska göra det lättare för nyanlända invandrare att snabbare komma in i samhället och komma i arbete. I dag har kommunerna hand om introduktionen av nyanlända, och den skiljer sig i olika delar av landet. Det tar lång tid för nyanlända att komma i arbete. Från den 1 december 2010 tar Arbetsförmedlingen över kommunernas ansvar för att samordna introduktionen. Kommunerna ska även i fortsättningen ha hand om sådant som bostadsförsörjning, svenskundervisning för invandrare (sfi) och insatser för barn och ungdomar. Direkt efter att den nyanlände har fått uppehållstillstånd ska Arbetsförmedlingen genomföra ett etableringssamtal med honom eller henne. Syftet är att matcha den nyanländes kompetens med en lämplig bosättningskommun. Arbetsförmedlingen ska därefter upprätta en individuell plan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering. Det kallas en etableringsplan, och den ska minst innehålla sfi, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. En så kallad etableringslots ska hjälpa den nyanlände att hitta ett arbete. Etableringslotsen, som kan vara exempelvis ett företag, en ideell förening eller en branschorganisation, arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Den nyanlände ska själv kunna välja lots genom ett valfrihetssystem. Nyanlända som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan ska ha rätt till etableringsersättning. Arbetsförmedlingen kommer att besluta om ersättningen. Kommunerna kommer inte längre att betala ut introduktionsersättning.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

28, 140 minuter

Justering

2010-02-18

Debatt

2010-03-17

Beslut

2010-03-17

Regeringen redovisar i en skrivelse sin syn på vilken inriktning jämställdhetspolitiken bör ha inom arbetsmarknads- och näringslivsområdet under de kommande åren. I korthet handlar det om fyra strategier: Motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden och i näringslivet. Främja jämställda villkor för entreprenörskap. Jämställt deltagande i arbetslivet. Jämställda arbetslivsvillkor. Under 2011 planerar regeringen att berätta vilka insatser som genomförts och resultatet av detsamma. Det har dessutom väckts 76 motionsyrkanden som berör relaterade frågor, med anledning av skrivelsen och under den allmänna motionstiden. Riksdagen sa nej till motionerna och avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

36, 132 minuter

Justering

2010-02-16

Debatt

2010-03-11

Beslut

2010-03-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om villkor för stridsåtgärder för fackliga organisationer i samband med utstationering. Utstationering kallas det när ett utländskt företag som inte är etablerat i Sverige utför verksamhet här med egna anställda. Bakgrunden till beslutet är den så kallade Lavaldomen i EG-domstolen. Domstolen ansåg att de stridsåtgärder som användes av en facklig organisation 2004 stod i strid med EG-fördraget bland annat eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster. För att få använda stridsåtgärder vid utstationering måste kraven från facket motsvara villkoren i ett centralt svenskt branschavtal som tillämpas på motsvarande arbetstagare. De krav som ställs får bara gälla vissa slag av villkor. Kollektivavtalet måste ge bättre villkor än som följer av svensk lag. När det gäller lön får stridsåtgärden bara avse miniminivån enligt ett svenskt branschavtal på området. Det svenska kollektivavtalet måste också ge villkor som är bättre än vad de utstationerade arbetstagarna redan har rätt till enligt avtal med sin arbetsgivare eller det egna landets lag. Arbetsmiljöverket ska hjälpa till med information om kollektivavtalsvillkor som kan komma att gälla vid utstationering i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 15 april 2010. • Protokoll 2009/10:82 (debatt) och 2009/10:85 (beslut 2010-03-10)

Behandlade dokument

83

Förslagspunkter

25

Reservationer

20 

Justering

2010-02-18

Debatt

2010-03-04

Beslut

2010-03-10

Semesterlagen kompletteras med en ny beräkningsregel för semesterlön, sammalöneregeln. Den innebär att arbetstagaren under semestern får sin ordinarie lön och ett semestertillägg. Den gamla regeln, procentregeln, kommer att finnas kvar i en något förenklad form. Andra ändringar i lagen gäller semesterlönegrundande frånvaro, rätten till semesterledighet vid kortare anställning och semesterledighet vid deltid och oregelbunden arbetstid. Dessutom ändras reglerna om beräkning av semesterlön för sparad semester. Syftet med ändringarna är att förenkla lagen både i sak och språkligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2010.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2009-11-05

Debatt

2009-11-25

Beslut

2009-11-25

Riksdagen har beslutat om vissa ändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Ändringarna innebär bland annat följande: Att en ansökan om ersättning ska kunna göras hos a-kassan inom nio månader från den sista dagen i den tidsperiod ansökan avser. Om det sker senare går rätten till ersättning för perioden förlorad om det inte finns synnerliga skäl. Att en a-kassa, på begäran av Statistiska centralbyrån, ska lämna uppgifter om medlemskap och medlemmars ersättning till dit. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2009-11-10

Debatt

2009-11-24

Beslut

2009-11-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 88,4 miljarder kronor i anslag till arbetsmarknad och arbetsliv för 2010. Anslagen innehåller bland annat satsningar på ytterligare arbetsmarknadsåtgärder i form av mer coachningsinsatser, arbetsmarknadsutbildning och en förstärkning av jobbgarantin för ungdomar. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om tidsbegränsade förändringar i reglerna för arbetslöshetsförsäkringen till stöd för personer som har varit långvarigt sjukfrånvarande. Förändringarna ska göra det lättare för dem som från januari 2010 inte längre kan få sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning att få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. För den som lämnat en a-kassa under perioden 16 oktober 2006-30 september 2009 och åter blivit medlem i en kassa mellan den 1 september 2009 och den 31 december 2010 räcker tre månaders medlemskap för att det så kallade medlemsvillkoret ska uppfyllas. Förändringarna innebär också att den så kallade överhoppningsbara tiden ska kunna vara tio år vid beviljande av en ny ersättningsperiod. Överhoppningsbar tid är tid som du har varit förhindrad att arbeta eller söka jobb exempelvis på grund av sjukdom. Den tiden får man i vissa fall hoppa över när det prövas om någon har rätt till arbetslöshetsersättning. I finansutskottets betänkande redovisas de insatser som regeringen kommer att besluta om till hjälp för personer som lämnar sjukförsäkringen. Ett nytt arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram införs för denna grupp som Arbetsförmedlingen ska ha ansvar för. Under tiden i programmet bedöms om och hur deltagaren kan komma tillbaka till arbetsmarknaden. Deltagaren får aktivitetsstöd under programtiden. Riksdagen ställer sig bakom insatserna. Den som inte har kunnat arbeta på grund av uppdrag som familjehemsförälder ska kunna räkna tiden för uppdraget som överhoppningsbar tid. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010. De tidsbegränsade regeländringarna slutar gälla den 31 januari 2013.

Behandlade dokument

144

Förslagspunkter

39

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

68, 1 minuter

Justering

2009-12-03

Debatt

2009-12-16

Beslut

2009-12-16

Riksdagen skjöt upp behandlingen av två ärenden från Riksrevisionens styrelse till nästa riksmöte 2010/11. Det ena är redogörelsen 2009/10:RRS17 Riksrevisionens styrelses redogörelse om jobb- och utvecklingsgarantin och det andra är framställningen 2009/10:RRS28 Riksrevisionens styrelses framställning om styrningen inom arbetsmarknadspolitiken. Nya ärenden som kan komma att hänvisas till arbetsutskottet under återstoden av innevarande riksmöte skjuts också upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-22

Riksdagen sa nej till sex motioner om ledighet. Motionerna handlar bland annat om rätten till tjänstledighet för förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan och för att delta i frivilligförsvaret.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 4 minuter

Justering

2010-04-22

Debatt

2010-05-05

Beslut

2010-05-05

Företagares sociala skyddsnät ska förbättras genom en utveckling av trygghetssystemen. Trygghetssystemen omfattar arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna ska göra övergången mellan att vara anställd och starta eget företag enklare. Arbetsmarknadsutskottet har behandlat de delar av förslaget som handlar om arbetslöshetsförsäkringen. Förändringarna innebär bland annat att nya företagare som lägger ner verksamheten inom två år ska kunna få sin ersättning baserad på inkomster av tidigare anställning. Förändringarna berör även de som bedriver näringsverksamhet vid sidan om en heltidsanställning eller heltidsföretagande. Deras sidoverksamhet ska kunna bedömas som bisyssla, oavsett vilken inkomst den genererat. Förslaget innebär även utökade möjligheter till tillfälligt uppehåll i näringsverksamhet. Förändringarna börja gälla den 5 juli 2010. För dem som arbetar i gränslandet mellan att vara arbetstagare och företagare måste det vara tydligt vilka regler som gäller. Regeringen kommer därför att återkomma till riksdagen med ett klargörande om uppdragstagares möjligheter till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

10, 66 minuter

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-20

Beslut

2010-05-20