Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra lagändringar för att kunna genomföra det så kallade Seveso III-direktivet. Syftet med Seveso III-direktivet är att förebygga allvarliga olyckshändelser inom industrier som hanterar kemikalier. Medlemsländer i EU ska genomföra direktivet i sin lagstiftning.

Lagändringarna innebär att endast länsstyrelsen ska kontrollera så kallade Sevesoverksamheter. Sevesoverksamheter är industriella verksamheter där farliga ämnen förekommer i viss omfattning. Det ska också vara möjligt att ta ut en avgift för denna kontroll. Förslaget innebär även ändringar i miljöbalken. Det ska då bli tydligare för allmänheten, organisationer och myndigheter när ett miljöprövningsärende handlar om en Sevesoverksamhet. I plan- och bygglagen föreslås bestämmelser om detaljplanläggning som rör Sevesoverksamhet och om byggnader i närheten.

Lagändringarna gäller den 1 juni 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Riksdagen uppmanade regeringen att tillsätta en särskild utredning om alarmeringstjänsten i ett så kallat tillkännagivande. Syftet med utredningen är att se över hur en enhetlig myndighet för alarmeringstjänsten ska organiseras, vilka de huvudsakliga uppgifterna för myndigheten bör vara och hur arbetet mellan de olika aktörerna kan samordnas.

Försvarsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, anser att alarmeringstjänsten är en central samhällsfunktion som ska garantera medborgarna en snabb, säker och effektiv larmbehandling. Dessutom tycker utskottet att en samordnad alarmeringstjänst är en viktig grund för samhällets skydd mot olyckor och krisberedskap och för samordningen av resurser vid större händelser och kriser i samhället.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 som rör frågor om samhällets krisberedskap.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

10, 56 minuter

Justering

2015-02-05

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-18

Regeringen har redovisat resultatet av den granskning av signalspaning i försvarets underrättelseverksamhet som har gjorts under 2013. Siun, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, är den myndighet som kontrollerar och granskar verksamhet som bedrivs enligt den så kallade signalspaningslagen.

Under 2013 genomförde Siun 28 granskningar av försvarsunderrättelseverksamheten som helhet, vilket är 6 fler än under 2012. Av dessa granskningar rörde 14 Försvarets radioanstalt, FRA, varav 7 enligt signalspaningslagen. Enligt signalspaningslagen måste Siun även på en enskild persons begäran kontrollera om hans eller hennes meddelande har inhämtats i samband med signalspaning. Om så är fallet ska myndigheten kontrollera om inhämtningen och behandlingen av uppgifterna har skett lagenligt. Siun genomförde 62 kontroller på enskilda personers begäran under 2013, jämfört med 4 under 2012. Inget otillbörligt framkom vid kontrollerna, enligt regeringens skrivelse.

Granskningen har inte lett till att Siun fört fram några synpunkter eller förslag till åtgärder till varken regeringen eller FRA, den myndighet som sköter signalspaningen.

Riksdagen finner att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning fungerar på det sätt som det är tänkt i lagstiftningen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

31, 83 minuter

Justering

2015-02-17

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-04

Vissa bestämmelser som gäller disciplinansvar inom totalförsvaret ändras. Disciplinpåföljden extratjänst avskaffas. Lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret avgränsas mot högskolans disciplinregler när det gäller officersaspiranter vid Försvarshögskolan. I stort blir dock det övergripande regelverket som gäller disciplinansvar för personalen inom Försvarsmakten och totalförsvaret oförändrat. Försvarsmakten ska som tidigare inte omfattas av kravet på att anmäla olycksfall och tillbud till Arbetsmiljöverket vid internationella militära insatser.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2015-02-17

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-04

Regeringen tar i en skrivelse upp tre rapporter från Riksrevisionen om regeringens och Försvarsmaktens genomförande av riksdagens försvarsbeslut 2010-2014. Riksrevisionen pekar bland annat på brister i tydlighet och transparens i förändringen av försvaret och rekommenderar att mål och krav förtydligas så att styrning och uppföljning kan bli bättre.

Riksdagen ser allvarligt på Riksrevisionens kritik och förutsätter att regeringen tar hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer i arbetet med den kommande propositionen om inriktningen för försvarspolitiken. Riksdagen anser bland annat att politiska prioriteringar och välgrundade riksdagsbeslut förutsätter kvalitetssäkrade ekonomiska beräkningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2015-02-05

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-18

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om anslagen i statsbudgeten till försvar och samhällets krisberedskap för 2015.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att regeringen bör ta fram ett förslag till system med ekonomisk kompensation eller andra typer av incitament för vissa personalkategorier inom Försvarsmakten.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är knappt 48,6 miljarder kronor. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (drygt 24,4 miljarder), anskaffning av materiel och anläggningar (drygt 9,8 miljarder) samt vidmakthållande och avveckling av materiel och anläggningar (drygt 6,6 miljarder).

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

42, 119 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-15

Debatt

2014-12-16

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelning av pengar till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv för 2015. Den sammanlagda summan till området är cirka 67,8 miljarder kronor. Mest pengar går till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (30,4 miljarder kronor), arbetsmarknadspolitiska program och insatser (9,2 miljarder kronor), Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader (7,2 miljarder kronor).

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Samtidigt sa riksdagen ja till regeringens förslag att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ska få en utökad möjlighet att behandla personuppgifter. Syftet är att IAF ska kunna fullgöra sitt uppdrag med utökat tillsyns- och uppföljningsansvar för ärenden hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som rör åtgärder inom aktivitetsstödet och utvecklingsersättningen. Detta innebär en lagändring, som träder i kraft den 1 mars 2015.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

46, 157 minuter

Justering

2014-12-16

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till integration och jämställdhet för 2015. Det innebär skillnader i anslagen till integrationsåtgärder och särskilda jämställdhetsåtgärder jämfört med regeringens förslag.

Den sammanlagda summan i statens budget för integration och jämställdhet är knappt 17 miljarder kronor för 2015. Mest pengar går till ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande (knappt 9,5 miljarder) och etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (drygt 4 miljarder).

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

54, 150 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-12

Debatt

2014-12-15

Beslut

2014-12-15

Företag som bedriver olje- och gasverksamhet till havs, så kallad offshore-verksamhet, ska vid allvarliga olyckor utanför EU rapportera till det EU-land där de är registrerade.

Regeringen eller en av regeringen utsedd myndighet ska utarbeta regler för hur rapporteringen ska gå till. Ansvarig myndighet ska kontrollera att regelverket följs.

Riksdagen sa ja regeringens lagförslag. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som syftar till att fastställa minimikrav för att förebygga allvarliga olyckor vid olje- och gasverksamhet till havs och att begränsa konsekvenserna av sådana olyckor. Sverige inför bara de regler som är nödvändiga för länder som inte har egen gas- och oljeutvinning till havs.

Reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-05

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Regeringen bör inrätta ett centrum som har specialkompetens i frågor som rör de så kallade veteraner som har tjänstgjort i olika internationella insatser och deras anhöriga. Det anser riksdagen i ett så kallat tillkännagivande.

Uppdraget, tillkännagivandet, kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om försvarets personalförsörjning och Försvarsmaktens personalpolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

21, 75 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-12

Riksdagen sa ja till förslagen i regeringens proposition om den försvarspolitiska inriktningen för åren 2016-2020. Förslaget innebär följande.

Från och med 2016 ska målet för det militära försvaret vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja landets säkerhet. Detta ska ske genom att

• hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen
• förebygga och hantera konflikter och krig
• skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp
• skydda samhället.

Målen för det civila försvaret ska från och med 2016 vara att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Krigsförbanden i Försvarsmaktens organisation får en ny inriktning från 2016. Alla delar av organisationen som har uppgifter att lösa vid höjd beredskap organiseras som krigsförband och ges ett krigsduglighetskrav. Krigsförbanden består av stående förband, kontraktsförband, hemvärnsförband och depåförband. Utöver krigsförbanden finns det en förbandsreserv och en personalreserv. Försvarsmaktens operativa förmåga bör utgå från målen för det militära försvaret och kraven på tillgänglighet i fredstid och på beredskap för intagande av höjd beredskap.

I övrigt ser riksdagen positivt på att regeringen har aviserat att den planerar att förstärka försvarsbudgeten under perioden med 10,2 miljarder kronor i de kommande budgetpropositionerna. Riksdagen välkomnar också att regeringen tänker utreda försvarets personal-, materiel- och logistikförsörjning och att den militära närvaron på Gotland ska stärkas.

De säkerhetspolitiska frågorna i regeringens proposition behandlades i försvars- och utrikesutskottets betänkande 2014/15:UFöU5.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

64, 240 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tog upp Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen. Riksrevisionens slutsats var att arbetet med informationssäkerhet inte är ändamålsenligt och lämnade ett antal rekommendationer till regeringen. Regeringen instämde i stort, men betonade också att ändringar redan gjorts på området och att ytterligare åtgärder övervägdes.

Riksdagen såg allvarligt på Riksrevisionens slutsats men konstaterade också att regeringen har påbörjat ett förändringsarbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 47 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Regeringen har lämnat fyra skrivelser till riksdagen som behandlar olika rapporter från Riksrevisionen om integration. Det är Riksrevisionens rapport om staten och det civila samhället i integrationsarbetet, Riksrevisionens rapport om att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens, Riksrevisionens rapport om etableringslotsar och Riksrevisionens rapport om statliga insatser för mottagande och bosättning av nyanlända.

Arbetsmarknadsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att regeringen redogör för åtgärder som planeras och som gjorts på integrationsområdet, med anledning av vad Riksrevisionen rekommenderar i sina rapporter och vad som framförts i motionsförslag.

Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Riksdagen sa nej till motioner om bland annat etableringsuppdraget, invandrade kvinnors situation på arbetsmarknaden och etableringsersättning.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

44, 147 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om frågor som rör arbetsmiljö. Motionerna handlar bland annat om företagshälsovård, ett hållbart arbetsliv, systematiskt arbetsmiljöarbete samt nolltolerans mot dödsolyckor. Anledningen är bland annat att regeringen har påbörjat reformer för att förstärka arbetsmiljöarbetet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

20, 75 minuter

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om effekter av ändrade regler för deltidsarbetslösa. Riksdagen behandlade i samband med detta även motioner från allmänna motionstiden 2014 om bland annat allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, ersättningsnivåer i försäkringen och sökområdet för lämpligt arbete.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till alla motionerna, framför allt med hänvisning till regeringens kommande arbete utifrån resultatet av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Justering

2015-04-09

Bordläggning

2015-04-15

Debatt

2015-04-16

Beslut

2015-04-22

Riksdagen uppmanade regeringen i ett så kallat tillkännagivande att på nytt ta upp arbetet med översynen av Arbetsförmedlingen.

2014 gav dåvarande alliansregeringen en utredare i uppdrag att göra en översyn av Arbetsförmedlingen. I januari 2015 beslutade den nuvarande regeringen att avsluta utredningen innan den var klar. Men riksdagen anser att utredningen bör slutföras och uppmanade därför regeringen att återuppta utredningen senast den 15 april 2015.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

32, 95 minuter

Justering

2015-02-05

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-12

Riksdagen uppmanade regeringen att arbeta för att unga under 20 år ska kunna få bidrag för att starta eget företag. Enligt arbetsmarknadsutskottet, som förberett ärendet, är ett eget företag för många unga en väg in på arbetsmarknaden. Genom att starta eget företag skulle dessa ungdomar enligt utskottet inte bara skapa jobb åt sig själva utan också åt andra. Därför bör även unga under 20 år få möjlighet att få stöd till start av näringsverksamhet.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

73, 222 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-18

Debatt

2015-03-19

Beslut

2015-03-25

Riksdagen har tagit ställning till olika förslag inom området arbetsrätt. Riksdagen säger nej till förslagen, vilka bland annat handlar om anställningsformer, arbetstidsfrågor, turordning, företrädesrätt till återanställning samt utstationering av arbetskraft.

Riksdagen anser att de nuvarande arbetsrättsreglerna, ihop med den så kallade svenska modellen - där arbetsmarknadens parter i stor utsträckning själva kommer överens om arbetsmarknadens spelregler, är något som fungerar. Det ger förutsägbarhet och trygghet på arbetsmarknaden. Därför behöver inte reglerna om arbetsrätt ändras.

Samtidigt konstaterar riksdagen att vissa arbetsrättsliga lagar har försvagats under senare år. Vissa områden kan därför behöva stärkas upp framöver. Riksdagen räknar med att regeringen är uppmärksam på om vissa grupper på arbetsmarknaden får ökad otrygghet.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

19

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

29, 136 minuter

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-11

Debatt

2015-03-12

Beslut

2015-03-12

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om jämställdhet i arbetslivet, lönekartläggning, jämställda löner, frågor rörande våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

15

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

34, 143 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-04

Debatt

2015-03-05

Beslut

2015-03-11

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen samt två motioner som har lämnats med anledning av skrivelsen. Regeringens skrivelse handlar dels om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel, dels om regeringens redovisning av ett tidigare tillkännagivande.

I riksrevisionens rapport har det framgått att Arbetsförmedlingens arbete med varsel behöver förbättras. Regeringen har i skrivelsen redovisat vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller tänker vidta med anledning av rapporten. När det gäller riksdagens tidigare tillkännagivande om att återuppta översynen av Arbetsförmedlingen anser regeringen att det är slutbehandlat.

Riksdagen gjorde ett nytt tillkännagivande till regeringen om att återuppta arbetet med en bred översyn av Arbetsförmedlingen, och att regeringen bör göra det snarast. Arbetsmarknadsutskottet, som har berett frågan, anser att det påbörjade förbättringsarbetet är bra, men att det inte står i motsats till en bred översyn av Arbetsförmedlingen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, samt sa nej till den övriga motionen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 84 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16