Sök

Pensionärer som har fyllt 65 år får sänkt skatt 2010. För en pensionär med full garantipension innebär beslutet en skattesänkning med mellan cirka 1 000 och 1 200 kronor per år beroende på kommunalskattenivå. Skattesänkningen är utformad så att de allra flesta av de sämst ställda pensionärerna, det vill säga garantipensionärer och andra med låga pensionsinkomster, får en ökad inkomst efter skatt. För pensionärer med höga pensionsinkomster minskar dock inkomsten efter skatt under 2010 till följd av pensionsnedskrivningen. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 79 minuter

Justering

2009-11-24

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-02

I en skrivelse återkommer regeringen med information till riksdagen om det fortsatta arbetet med att utveckla samhällets krisberedskap. I skrivelsen föreslår regeringen att resultatmål bör tas fram för samhällets krisberedskap. Regeringen föreslår också att viktiga delar av lagstiftningen inom området krisberedskap bör ses över i syfte att författningsstödet är anpassat för allvarliga händelser och kriser. Skrivelsen innehåller också regeringens samlade bedömning av krisberedskapens olika delar och vad som har gjorts hittils. Försvarutskottet har även behandlat Riksrevisionens granskning av regeringens och myndigheternas beredskap för antagonistiska hot, till exempel terrorhot, mot transporter av farligt gods. I granskningen framkom att det finns vissa brister. Riksrevisionen föreslår att åtgärder behöver vidtas när det gäller tillsyn av skyddet för transporter av farligt gods. Riksrevisionen föreslår också att lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar och säkerhetsskyddslagen ses över. Detta för att öka möjligheterna att skydda transporter av farligt gods. Riksdagen godkände skrivelsen utan några tillägg. Riksdagen avslog Riksrevionens förslag.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

15

Beredning

2010-04-20

Justering

2010-05-25

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-15

Värnpliktsutbildningen ersätts den 1 juli 2010 med frivillig militär grundutbildning. Försvarets rekrytering av personal bygger i dag huvudsakligen på totalförvarsplikt. Nu ska den i första hand vila på frivillighet. Beslutet innebär följande: En frivillig grundläggande militär utbildning och en frivillig kompletterande militär utbildning. Den som går utbildningarna ska kallas rekryt. Den som vill antas till utbildningen ska testas. Eventuell anställning sker efter utbildningen. Totalförsvarspliktiga, både män och kvinnor, kommer även i fortsättningen att vara skyldiga att lämna uppgifter om sig själva. Uppgifterna kan, som i dag, samlas in genom en enkät via Internet. Totalförsvarsplikten kommer att finnas kvar. Skyldigheten att mönstra och göra värnplikt eller civilplikt ska gälla om försvarsberedskapen kräver det. Skyldigheten ska gälla lika för män och kvinnor. Sverige får dessutom en så kallad veteranpolitik. Det handlar om ansvaret för Försvarsmaktens personal före, under och efter internationella militära insatser. Försvarsmakten får från den 1 januari 2011 ett lagstadgat uppföljningsansvar för veteranerna. I dag kan soldater som skadats till följd av tjänstgöring få stöd av Försvarsmakten i max fem år. Den tidsbegränsningen tas nu bort.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

17

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

67, 234 minuter

Beredning

2010-04-20

Justering

2010-05-04

Debatt

2010-05-19

Beslut

2010-05-19

En ny lag, skyddslagen, ska ersätta lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar. I svensk lag finns sedan tidigare ett speciellt skydd av platser som fyller viktiga samhällsfunktioner. Dessa kallas för skyddsobjekt. Genom den nya lagen kan fler verksamheter bli skyddsobjekt. Det gäller anläggningar och områden som används till Sveriges penningförsörjning. Det gäller också verksamhet för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, samt verksamhet som bedrivs inom kriminalvården. Den nya lagen innebär också att begreppet militärt skyddsområde försvinner. Militära anläggningar som är viktiga för att skydda Sverige och områden av särskild militär betydelse kan i stället bli skyddsobjekt. Hotet om grovt rån kommer också att klassas som skyddsändamål. Det betyder att Sverige får möjlighet att skydda sig mot grova rån på samma sätt som för exempelvis sabotage, terroristbrott och spioneri som redan räknas som skyddsändamål. Lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-03-09

Justering

2010-03-23

Debatt

2010-04-21

Beslut

2010-04-21

Lagen om brandfarliga och explosiva varor ska ersättas av en ny lag. Syftet är att förenkla och modernisera reglerna på området. En nyhet är att Polismyndigheten inte längre ska vara tillståndsmyndighet för explosiva varor. I stället ska tillstånd prövas av kommunerna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen hade föreslagit att lagen skulle börja gälla den 1 oktober 2010 men riksdagen tidigarelade ikraftträdandet till den 1 september 2010.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Justering

2010-05-25

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om sjö- och kustövervakningsfrågor. Flera motioner handlar om åtgärder mot vrak som kan läcka miljögifter. Sjöfartsverket har inlett ett kartläggnings- och utredningsarbete som på sikt ska hantera de frågor som väcks i dessa motioner.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Justering

2010-03-09

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet. Motionerna handlar bland annat om forskning om elöverkänslighet, sänkta gränsvärden för elektromagnetiska fält, lokala säkerhetsnämnder i kärnkraftskommuner och alternativa metoder för slutförvaring av kärnavfall.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2010-03-09

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-25

Riksdagen ställde sig bakom regeringens tilläggsförslag om förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. Riksdagen begärde i juni 2008 att regeringen skulle återkomma med kompletteringar vilket man nu har gjort. Det blir enbart regeringen, regeringskansliet och försvaret som efter den första december får rätt att begära signalspaning av Försvarets radioanstalt, FRA. Integritetsskyddet förstärks bland annat genom att en domstol ska tillståndspröva signalspaning, ändamålen för signalspaning blir tydligare i lagen, de personer som varit föremål för spaning ska få veta det och en kontrollmyndighet får i uppgift att på begäran utreda om någon enskild blivit utsatt för otillåten signalspaning. Dessutom vidgas skyldigheten att förstöra information till att också omfatta uppgifter som lämnas vid bikt och själavård.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

77, 274 minuter

Beredning

2009-09-16

Justering

2009-10-01

Debatt

2009-10-14

Beslut

2009-10-14

Riksdagen sa nej till motioner från de allmänna motionstiderna 2008 och 2009 om naturolyckor och katastroffonder. Motionerna handlar bland annat om frågor om nationell strategi mot naturolyckor, myndighetsansvar för klimatanpassning och förebyggande av naturolyckor, vattennivåer i Vänern och Mälaren och ekonomisk kompensation vid naturolyckor.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

7

Beredning

2010-01-26

Justering

2010-02-09

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-25

Under nästa år ska drygt 45,5 miljarder kronor satsas på försvar och krisberedskap, enligt budgetramen för 2010. I budgetpropositionen föreslår regeringen hur pengarna ska fördelas. Störst anslag ska gå till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och anskaffning av material, 19,9 respektive 10,8 miljarder. Bland övriga anslag märks 700 miljoner kronor till Försvarets radioanstalt. Regeringen vill förbättra JAS 39 Gripen, köpa jaktrobotar till planet och små obemannade spaningsflygplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

13

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

47, 166 minuter

Beredning

2009-11-03

Justering

2009-11-19

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-02

Riksrevisionens styrelse har tagit fram en redogörelse om införandet av energideklarationer. Granskningen visar bland annat på att genomförandet blivit kraftigt försenat och att det finns en oklar ansvarsfördelning mellan de statliga myndigheterna. Riksdagen avslutade ärendet och sa samtidigt nej till de motioner som gäller energideklarationen. Skälet är att regeringen redan redovisat sin syn på riksrevisionens granskning för riksdagen. Regeringen har också delat ut uppdrag om en fortsatt översyn av energideklarationer. Riksdagen sa nej till övriga motioner om delar av lagstiftningen på byggområde och vissa andra byggrelaterade frågor. Samtliga motioner var från allmänna motionstiden 2009.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

11, 72 minuter

Justering

2010-03-09

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-24

Riksdagen sa nej till motioner som rör familjerätt från de allmänna motionstiderna 2008 och 2009. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden under mandatperioden. Motionerna tar upp frågor som registrering av testamenten, arvsrättsliga frågor, egendomsförhållandet mellan makar och sambor, ändringar i namnlagen vad gäller för- och efternamn, införande av barnbalk, beslutsfattandet vid gemensam vårdnad och andra frågor rörande vårdnad av barn. Övriga motionsförslag handlar bland annat om biträde för barn, frågor om stödperson vid umgänge med barn, bortförda barn i internationella förhållanden, frågor om faderskap, barns skuldsättning, kommuners skadeståndsansvar, förmynderskapsfrågor, äktenskaps- och vigselfrågor samt åtgärder mot barn- och tvångsäktenskap.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

12

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

19, 92 minuter

Justering

2010-01-28

Debatt

2010-02-11

Beslut

2010-02-18

Riksdagen sa nej till ett 60-tal motioner på de konsumentpolitiska och konsumenträttsliga områdena. Förslagen, som lämnades in under den allmänna motionstiden 2009, gäller bland annat om abonnemang på mobiltelefoni, andrahandsförsäljning med evenemangsbiljetter, konsumentskydd vid köp av flygresor, obehörigt användande av kontokort och sms-lån.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

11, 54 minuter

Justering

2009-12-08

Debatt

2010-01-27

Beslut

2010-01-27

Riksdagen sa nej till 31 motioner om insolvensrättsliga frågor. Som insolvensförfaranden räknas i svensk rätt konkurs och företagsrekonstruktion. Förslagen, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2009, gäller bland annat utmätning av bostäder och överskuldsättning.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

22, 97 minuter

Justering

2009-12-15

Debatt

2010-01-27

Beslut

2010-01-27

Riksdagen sa nej till 17 motioner gällande naturresursfrågor. Förslagen, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2009, gäller bland annat åtgärder mot stranderosion och minskade fastighetsvärden till följd av vindkraftsetableringar.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Justering

2009-12-15

Debatt

2010-01-27

Beslut

2010-01-27

Riksdagen sa nej till en rad motioner som gäller hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ombildning. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2009.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Justering

2009-12-15

Debatt

2010-01-20

Beslut

2010-01-27

Riksdagen har beslutat om en mindre ändring av lagen om alkoholutandningsprov. Skälet är att en paragraf har ett ofullständigt innehåll. Detta till följd av beslutet om en nedre gräns för sjöfylleri den 28 april 2010 (Proposition 2009/10:76). Lagändringen börjar gälla från den 1 sept 2010.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

Riksdagen har beslutat att regeringens proposition "Ett sammanhängande system för geografisk miljöinformation" skjuts upp till riksmötet 2010/11. Beslutet gäller även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till civilutskottet under resten av riksmötet 2009/10.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

Lagen om förvärv av hyresfastighet med mera slutar att gälla den 1 mars 2010. Orsaken är att lagen inte tillräckligt effektivt förhindrar att personer som är mindre lämpliga som hyresvärdar köper och förvaltar hyresfastigheter. Samtidigt skärps bostadsförvaltningslagen med syftet att tillvarata hyresgästernas intressen av en godtagbar fastighetsförvaltning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Justering

2009-12-15

Debatt

2010-01-20

Beslut

2010-01-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ägare till kärnkraftsreaktorer ska bli obegränsat skadeståndsskyldiga vid kärnkraftsolyckor. Det medför att ett bolags alla tillgångar kan tas i anspråk om det skulle behövas. Bolagen ska också vara skyldiga att ha en försäkring eller en annan ekonomisk säkerhet som täcker skadeståndsansvaret upp till 1 200 miljoner euro, cirka 12 miljarder kronor. I dag uppgår skadeståndsansvaret och kravet på säkerhet till cirka tre miljarder kronor. Bakgrunden till ändringarna är att den internationella Pariskonventionen ska ändras så att kravet på säkerhet höjs till lägst 700 miljoner euro, cirka 7 miljarder kronor. Riksdagen godkände på regeringens förslag ändringen av konventionen. De nya reglerna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

29, 104 minuter

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-17

Beslut

2010-06-17