Dokument & lagar (5 667 träffar)

Betänkande 2018/19:SkU25

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skyndsamt göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är momsskattepliktiga. Regeringen ska sedan vid behov återkomma med ett förslag till riksdagen som på ett lämpligt sätt neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade i en dom den 7 juni 2018 att ett bemanningsföretags uthyrning av sjukvårdspersonal inte ska undantas från momsplikt. Skatteverket tolkade i oktober 2018 domstolens dom i ett rättsligt ställningstagande. Ställningstagandet innebär en ändring i sak av verkets tidigare uppfattning genom att uthyrning av vårdpersonal anses vara skattepliktig omsättning istället för från skatteplikt undantagen sjukvård. Skatteverket kommer att börja tillämpa den nya tolkningen från och med den 1 juli i år.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-19

Betänkande 2018/19:SkU25 (pdf, 322 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av uthyrning av vårdpersonal

Betänkande 2018/19:KU20

Utskottet anmäler för riksdagen resultatet av granskningen enligt 13 kap. 2 § regeringsformen.


Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-17

Betänkande 2018/19:KU20 (pdf, 1603 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2018/19:KU32

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om sammansättningen och arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2018 tillsattes 68 kommittéer och de totala utgifterna för dem var cirka 450 miljoner kronor.

Riksdagen anser att regeringens kommittéberättelse ger värdefull information om kommittéernas sammansättning och verksamhet. Skrivelsen redogör bland annat för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Det råder en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier i kommittéerna. Enligt riksdagen är det viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning inom alla grupper. Riksdagen välkomnar också den anpassning av redovisningen av kommittéernas sammansättning som genomförts med anledning av konstitutionsutskottets påpekande i sin granskning av kommittéväsendet hösten 2017.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om lagstiftningsprocessen.

Förslagspunkter: 7
Justering: 2019-06-11 Debatt: 2019-06-17 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:KU32 (pdf, 501 kB)

Betänkande 2018/19:KU27

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet.

Konstitutionsutskottet anser att det är betydelsefullt att samhället värnar äganderätten och att markägare så långt som möjligt bör få bestämma över sin egendom. Beslut som rör exempelvis skydd av värdefulla områden, arter och ekosystem bör bygga på samarbete med markägare och respekt för äganderätten. Med stärkt egendomsskydd säkras Sveriges viktiga naturtillgångar och en omställning till ett mer hållbart samhälle, enligt utskottet.

Förslaget till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om fri- och rättighetsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 28
Justering: 2019-06-11 Debatt: 2019-06-17 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:KU27 (pdf, 991 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fri- och rättigheter, m.m.

Betänkande 2018/19:SkU23

Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2018-2021. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan.

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Vidare beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2018-2021. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-12 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:SkU23 (pdf, 327 kB)

Utlåtande 2018/19:KU37

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har i ett utlåtande granskat ett meddelande från EU-kommissionen om att stärka den så kallade rättsstatsprincipen ytterligare inom EU. Enligt EU-kommissionen innebär rättsstatsprincipen bland annat att myndigheter och andra offentliga institutioner i en rättsstat ska arbeta inom de ramar som anges i lagarna och i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter. Domstolarna ska vara oberoende och opartiska.

KU är positivt till att kommissionen fortsätter arbetet med att främja och försvara rättsstatsprincipen. Utskottet välkomnar att kommissionen tagit initiativ till en diskussion om hur man kan förbättra de verktyg som EU:s institutioner har för att skydda unionens grundläggande värden, varav respekten för rättsstaten är ett.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-05 Beslut: 2019-06-12

Utlåtande 2018/19:KU37 (pdf, 376 kB)

Betänkande 2018/19:KU33

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag till ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden i statens budget. Bland annat innebär regeringens förslag att Riksrevisionens verksamhet ska höra till utgiftsområde 1 Rikets styrelse som ingår i konstitutionsutskottets beredningsområde.

Riksdagen sa nej till att flytta ändamål och verksamheter som avser folkbildning från utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid till utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen anser att det saknas tillräckligt med underlag för att bifalla förslaget.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-05 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:KU33 (pdf, 1185 kB)

Betänkande 2018/19:SkU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ta bort det årliga extra skattetillägget på bensin- och dieselskatt på två procent. Sedan 2017 höjs årligen skattebeloppet för bensin och diesel med ett extra tillägg på två procent, utöver en höjning utifrån konsumentprisindex. Enligt den budgetreservation som riksdagen röstade igenom 2018 ska den så kallade överindexeringen slopas från 1 juli 2019. I det förslag som regeringen nu har lagt fram slopas skattetillägget, men bara fram till årsskiftet.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att sänka koldioxid- och energiskatten för diesel i arbetsmaskiner och skepp och vissa båtar under samma tidsperiod.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-06-04

Betänkande 2018/19:SkU22 (pdf, 1188 kB) Webb-tv debatt om förslag: Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin

Betänkande 2018/19:SkU20

Regeringen föreslår att taket för RUT-avdrag höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Regeringens förslag bygger på den överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna som gjordes i januari 2019.

Enligt dagens regler om skattereduktion för vissa hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget, kan privatpersoner få avdrag på skatten för exempelvis städning, barnpassning och trädgårdssysslor. För personer under 65 år gäller detta för kostnader upp till högst 25 000 kronor per person och per år. Nu vill regeringen höja taket till 50 000 kronor, så att taket är detsamma för alla skattskyldiga oavsett ålder.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019, men gäller retroaktivt för hela beskattningsåret 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-06-04

Betänkande 2018/19:SkU20 (pdf, 1077 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höjt tak för RUT-avdrag

Betänkande 2018/19:SkU21

Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet återinförs. Därmed återinförs också den procedur för godkännande av gåvomottagare som hänger ihop med detta, men utan de ansöknings- och årsavgifter som fanns tidigare.

Vidare slopas regleringen av när en särskild skattedeklaration ska lämnas enligt den numera upphävda lagen om skatt på vinstsparande.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-06-04

Betänkande 2018/19:SkU21 (pdf, 1804 kB) Webb-tv debatt om förslag: Återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet

Betänkande 2018/19:SkU19

Regeringen föreslår att den nuvarande bestämmelsen om omräkning av representationsavdrag ska upphävas. Bestämmelsen gäller företag som har sin redovisning i euro. Anledningen är att reglerna för representationsavdrag i inkomstskattelagen har ändrats och det krävs därför en ändring i omräkningslagen.

Regeringen föreslår också att bestämmelsen om den justerade anskaffningsutgiften gällande delägare i handelsbolag ska ändras så att expansionsfondsskatten motsvarar den faktiskt gällande skattesatsen.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag och sa ja till dessa. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-06-04

Betänkande 2018/19:SkU19 (pdf, 572 kB)

Betänkande 2018/19:SkU18

Regeringen föreslår att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. Sedan 2016 tas det ut en särskild löneskatt på 6,15 procent på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar som betalas ut till personer som har fyllt 65 vid årets början. Skatten tas också ut på inkomst av näringsverksamhet för personer som har fyllt 65, och för personer som inte har fyllt 65 vid årets början, men som har fått hel allmän ålderspension under hela året.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2019-05-07 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:SkU18 (pdf, 1016 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Betänkande 2018/19:KU34

Riksdagen har granskat verksamhetsredogörelser för 2018 från riksdagens åtta nämndmyndigheter. Det är redogörelser från Riksdagens överklagandenämnd, Riksdagens ansvarsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd, Partibidragsnämnden, Valprövningsnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden) samt Statsrådsarvodesnämnden.

Riksdagen beslutade om en ändring i instruktionen till Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden), som innebär att nämnden ska redovisa sina kostnader i sin årliga verksamhetsredogörelse. Riksdagen lade verksamhetsredogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:KU34 (pdf, 371 kB)

Betänkande 2018/19:KU30

Riksdagen anser att den tidspressade budgetprocessen under hösten 2018 väcker flera frågor kring budgetprocessen efter ett val och de snäva tidsramar som finns för beredning och beslut i riksdagen. En parlamentarisk kommitté bör därför se över reglerna för lämnandet av budgetpropositionen och bestämmelserna om provisorisk budget. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om det här till riksdagsstyrelsen.

Riksdagen anser också att en parlamentarisk kommitté bör se över regleringen av krigsdelegationen. Enligt riksdagen bör kommittén bland annat analysera om ordningen med en krigsdelegation fortfarande är ett ändamålsenligt sätt att organisera riksdagens arbete i krig och i krigsfara. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Förslagen om de två tillkännagivandena har sin grund i två så kallade utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. Riksdagen sa nej till alla motionsförslag inom författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2018.

Förslagspunkter: 34 Reservationer: 25
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:KU30 (pdf, 1129 kB) Webb-tv debatt om förslag: Författningsfrågor

Betänkande 2018/19:KU29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om tryck- och yttrandefrihet och massmediefrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området eller att det inte finns skäl att ändra på gällande regler.

Motionerna handlar exempelvis om

  • stärkt skydd för journalister och medieredaktioner,
  • meddelarfrihet vid förundersökningar,  
  • mediestöd,
  • public-serviceföretagens verksamhet på internet samt
  • granskningsnämnden för radio och tv.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 11
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:KU29 (pdf, 692 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Betänkande 2018/19:KU28

Regeringen bör göra en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med målet att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen. Det anser riksdagen som riktar ett så kallat tillkännagivande om det till regeringen.

Riksdagen säger samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om handläggningstiden hos myndigheter, tolkning vid myndighetskontakter och statstjänstemannautbildning.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 12
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:KU28 (pdf, 1449 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig förvaltning

Betänkande 2018/19:KU22

Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlade bland annat om utskottens och riksdagsledamöternas resor, riksdagsledamöternas arvoden, placeringen i riksdagens plenisal, utskotten och EU-nämnden samt Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 6
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:KU22 (pdf, 479 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksdagens arbetsformer

Betänkande 2018/19:KU36

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förtydliganden i den del i offentlighet- och sekretesslagen som handlar om bostadsanpassningsbidrag.

Anledningen är att en ny lag har ersatt den gamla lagen om bostadsanpassningsbidrag. Den nya lagen namnger vissa bidrag som tidigare gick under samlingsnamnet bostadsanpassningsbidrag, exempelvis bidrag till reparationer. Dessutom har nya bidragsformer tillkommit. Sekretess ska gälla även för de här ärendena om en person kan drabbas negativt av om en uppgift röjs.

Bostadsanpassningsbidraget gäller för personer med funktionsnedsättning som vill kunna anpassa sin bostad.

Regeringen föreslår också vissa rättelser i offentlighet- och sekretesslagen.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-02 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-15

Betänkande 2018/19:KU36 (pdf, 435 kB)

Utlåtande 2018/19:SkU24

Riksdagen har granskat ett så kallat meddelande från EU-kommissionen om ett förändrat beslutsfattande för EU:s skattepolitik. Enligt dagens regelverk ska alla länder vara överens och beslutet fattas i enhällighet för att ett förslag ska gå igenom. På många andra områden räcker det istället med kvalificerad majoritet, det vill säga att två tredjedelar av medlemsländerna säger ja, för att beslut ska kunna fattas. EU-kommissionen föreslår en stegvis övergång till beslutsfattande med kvalificerad majoritet även i skattefrågor.

EU-kommissionen anser att dagens system, som fungerar olika i alla 28 medlemsstater, påverkar företag negativt och gör den inre marknaden mindre attraktiv för investeringar. Globalisering och digitalisering gör också att skattefrågor inte enbart kan hanteras på en nationell nivå, utan kräver gemensamma lösningar, enligt kommissionen.

Riksdagen är mycket kritisk till EU-kommissionens förslag. Riksdagen anser att medlemsländernas möjligheter att införa och behålla egna nationella skatteregler är en mycket viktig princip som måste värnas. Riksdagen understryker också att den nationella suveräniteten i skattefrågor är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och finansieringen av välfärden.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-04-25 Debatt: 2019-05-07 Beslut: 2019-05-08

Utlåtande 2018/19:SkU24 (pdf, 1891 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av meddelande om ett förändrat beslutsfattande för EU:s skattepolitik

Betänkande 2018/19:SkU17

Med de regler som gäller idag kan skatten bli högre när en andelsägare överlåter sitt företag till en närstående, än om hon eller han hade överlåtit det till en utomstående. Regeringen anser att det bör vara samma skatteregler som gäller oavsett om man överlåter sitt fåmansföretag inom eller utom familjen, och föreslår därför att de nuvarande reglerna ändras.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna ska börja gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2019-04-25 Debatt: 2019-05-08 Beslut: 2019-05-08

Betänkande 2018/19:SkU17 (pdf, 736 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag