Sök

Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman. Även fjärrundervisning i modersmål eller studiehandledning på modersmål ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman.

Idag saknas det möjlighet för till exempel en kommun att vara beställare av entreprenad när det gäller modersmålsundervisning. En kommun kan inte heller enligt de nuvarande reglerna vara utförare av entreprenad. De nya möjligheterna kan till exempel innebära att en kommun sluter avtal med en annan kommun om att utföra modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet. Det får dock endast ske om kommunen gjort ansträngningar för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.

Riksdagen sa ja till det här förslaget från regeringen. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 33 minuter

Justering

2016-06-16

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2015 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionens uppfattning ger stiftelsens årsredovisning tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och funnit att varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser Riksrevisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören har handlat i strid med stiftelsens stadgar. Som grund anför Riksrevisionen att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut i strid med den så kallade arvodeslagen. RJ:s praxis för arvodesutbetalning har inte uppmärksammats av revisionen tidigare.

Utbildningsutskottet, som granskat redogörelserna, noterar att styrelsen har vidtagit åtgärder och överväger ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens uttalanden. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2016-06-14

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

För att få fler ämneslärare och lektorer i skolan har regeringen beslutat att införa en ny särskild kompletterande pedagogisk utbildning. Utbildningen ska leda till ämneslärarexamen för personer som har examen på forskarnivå. I samband med detta ska ett särskilt utbildningsbidrag införas för de som läser den här utbildningen. Satsningen planeras pågå under fem år.

Regeringen har föreslagit några lagändringar som bland annat innebär att:

• det tillfälliga utbildningsbidraget ska vara skattepliktigt
• sekretess ska gälla i ärenden om utbildningsbidrag
• en etableringsplan ska upphöra att gälla när en person som är nyanländ påbörjar utbildningen
• den som har utbildningsbidrag inte ska ha rätt till studiemedel under samma period.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 15 juli 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-07

Debatt

2016-06-08

Beslut

2016-06-08

De personer som lärare och studenter utser att sitta i styrelser för statliga universitet och högskolor ska benämnas ledamöter. Idag kallas de representanter, vilket kan tolkas som att de bara representerar sina egna intresseområden. Men ansvaret gäller högskolans som helhet. Regeringen har tagit fram ett förslag om det här som riksdagen sa ja till.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2016.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 44 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-07

Debatt

2016-06-08

Beslut

2016-06-08

Det ska bli mer matte på schemat i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att undervisningen utökas med 105 timmar i grundskolan, specialskolan, sameskolan och i grundsärskolan. 105 timmar motsvarar en mattetimme i veckan.

Regeringen rekommenderar att skolorna lägger den extra mattetimmen i mellanstadiet. 2013 utökades också antalet mattelektioner i skolan, då ville regeringen att matteutökningen skulle ske i lågstadiet.

Riksdag och regering hoppas nu att förändringen ska förbättra svenska elevers kunskap i matematik. Flera internationella undersökningar har tidigare visat att elevernas mattekunskaper sjunker.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Tilläggsbeloppet för särskilt stöd till barn och elever ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov. Regeringen tycker inte att detta framgår tillräckligt tydligt i de nuvarande reglerna och vill att detta ska stå tydligt även i skollagen.

Tilläggsbeloppet är ett bidrag som ägare till fristående förskolor och skolor kan få för barn och elever som har omfattande behov av särskilt stöd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Riksdagen har riktat fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om skolan:

• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor i samband med skolavslutningar och andra traditionella högtider, i annan utbildning än undervisning.
• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar.
• Regeringen bör ta fram ett förslag om tioårig grundskola och vidareutbildning av förskolelärare så att de kan bli behöriga att undervisa i den nya tioåriga grundskolan.
• Regeringen bör utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft.
• För att öka likvärdigheten i bedömningen av nationella prov bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om att införa digitala nationella prov med rättning av utomstående, nationella examinatorer.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om skolfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.

Behandlade dokument

150

Förslagspunkter

39

Reservationer

65 

Anföranden och repliker

43, 166 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-12

Nej till motioner om högskolan (UbU15)

Riksdagen sa nej till motionsförslag om högskolan från den allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16. Förslagen handlade bland annat om anställda i högskolan, terminssystemet, lärarutbildningen och andrahandsuthyrning av studentbostäder.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat på grund av arbete som redan pågår och att förändringar redan genomförts.

Behandlade dokument

144

Förslagspunkter

37

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

34, 126 minuter

Justering

2016-04-19

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om forskning. Motionerna handlade bland annat om fördelningar av resurser, forskningens infrastruktur och forskningspolitisk inriktning.

Till hösten planerar regeringen att komma med förslag om forskningspolitik där flera av frågorna väntas tas upp. Riksdagen vill vänta in regeringens förslag och den sa därför nej till de motionsförslag som lämnats.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

20

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

14, 72 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-06

Debatt

2016-04-07

Beslut

2016-04-14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om vuxenutbildningen. Anledningarna till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att gällande regler är tillräckliga, att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning till de frågor som lyfts i motionerna. Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om vuxenutbildning, yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och validering.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

14, 62 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-06

Debatt

2016-04-07

Beslut

2016-04-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett avtal med konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur European Spallation Source Eric. Organisationen driver en forskningsanläggning som arbetar med neutroner, som bland annat används för att forska på olika material. Riksdagen anser att anläggningen kan ha stor betydelse långsiktigt när det gäller konkurrenskraften för svensk forskning och näringsliv. Avtalet innebär att organisationen inte behöver betala moms eller punktskatter. För att avtalet ska gälla behöver en ny lag antas. Regeringen bestämmer när den nya lagen ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2016-03-08

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-17

Matematikundervisningen bör utökas med en timme i veckan i grundskolan. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Enligt riksdagen bör den utökade matematikundervisningen läggas på högstadiet då internationella undersökningar visar att matematikkunskaperna bland svenska 15-åringar sjunker.

Redan för ett år sedan tillkännagav riksdagen för regeringen att fler matematiklektioner i högstadiet bör prioriteras. Nu uppmanar riksdagen omigen regeringen att sätta igång med det här arbetet.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlats i samma ärende. Motionerna tog bland annat upp förslag om fritidshemmen och elever med särskilda behov.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

34, 128 minuter

Justering

2016-03-03

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Lärlingsutbildningen på gymnasiet fyller en viktig funktion och borde vidareutvecklas. Det anser riksdagen som vill att regeringen undersöker hur den här utbildningsformen skulle kunna breddas.

På lärlingsutbildningen förläggs en stor del av utbildningstiden på en eller flera arbetsplatser. Riksdagen tycker dock att lärlingsplatserna mer borde likna riktiga anställningar där företagen själva får möjlighet att välja vilka lärlingar de ska ta emot.

I ett tillkännagivande gav därför riksdagen i uppdrag till regeringen att undersöka hur utbildningsformen skulle kunna utvecklas, samt vilka konsekvenser det skulle få.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades i samma ärende. Motionerna kom från den allmänna motionstiden 2015/16 och innehöll bland annat förslag om nya inriktningar på de nationella programmen.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

20, 84 minuter

Justering

2016-03-01

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om studiestöd. Motionerna handlar bland annat om fribeloppet, villkoren för studiemedel, lån via Centrala studiestödsnämnden till körkortsutbildning, avskrivning av studieskulder och examenspremie för vissa lärarkategorier.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att det redan pågår arbete inom många områden och att riksdagen behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

20, 59 minuter

Justering

2016-02-11

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Regeringen avser att införa ett nytt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning under andra delen av 2016. I det nya systemet ska Universitetskanslersämbetet fortsätta att utvärdera utbildningar, men också undersöka hur universitet och högskolor arbetar med kvaliteten på sina utbildningar. Det har regeringen beskrivit i en skrivelse till riksdagen.

Riksdagen anser att det nya systemet måste följas upp för att se till att det verkligen förbättrar utbildningarnas kvalitet. Därför riktas nu två tillkännagivanden till regeringen. Det innebär att riksdagen uppmanar regeringen att genomföra sådana uppföljningar. Riksdagen föreslår dels att regeringen utvärderar systemet efter tre år, dels att Universitetskanslersämbetet lämnar en rapport varje år om hur systemet fungerar.

Riksdagen anser också att det nya kvalitetssäkringssystemet riskerar att göra jämförelser mellan lärosäten svårare. Därför uppmanas regeringen, i ett tredje tillkännagivande, att se över hur jämförelser kan göras på ett bra sätt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

22, 74 minuter

Justering

2016-02-11

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

EU har tidigare beslutat om regler för hur ett examensbevis som en person har fått i ett EU-land ska kunna erkännas av ett annat medlemsland. Syftet är att öka den fria rörligheten för personer och tjänster mellan medlemsländerna. Nu har EU:s direktiv om yrkeskvalifikationer moderniserats. När vissa kvalifikationer krävs för att utöva ett yrke kallas det att yrket är reglerat. I en ny lag om erkännande av yrkeskvalifikationer samlas nu de bestämmelser som är gemensamma för alla reglerade yrken. Bestämmelser som bara gäller ett visst yrke finns kvar i den lag som rör just det yrket. Dessa lagar ändras samtidigt. Reglerade yrken finns framför allt inom hälso- och sjukvården. Bestämmelserna omfattar både egenföretagare och anställda.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 15 april 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2016-01-26

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-25

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om förskolan. Motionerna handlar bland annat om förskolans läroplan och kvalitet, förskolans arbetsmiljö, kompetens- och personalfrågor, organisatoriska frågor samt erbjudande av förskola. Riksdagen hänvisar fram för allt till pågående arbete inom området, att åtgärder redan har gjorts eller att det redan finns gällande regler.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

18

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2016-02-11

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Det råder brist på lärare i vissa ämnen. Personer med särskilda kunskaper i ämnen där det är brist på lärare, ska därför kunna undervisa trots att de saknar lärarlegitimation. Regeringens förslag införs som en försöksverksamhet för att skapa möjlighet för personer som inte uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet att arbeta som lärare. De som anställs ska ha motsvarande ämneskunskaper som krävs för en lärarexamen i ämnet och parallellt med anställningen gå en kompletterande pedagogisk utbildning. Anställningen är tidsbegränsad till högst två år, men kan förlängas till tre år om det finns särskilda skäl.

Riksdagen anser att det behövs alternativa vägar in i läraryrket för att möta bristen på lärare och sa ja till regeringens förslag.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 15 minuter

Justering

2015-12-17

Bordläggning

2016-01-19

Debatt

2016-01-20

Beslut

2016-01-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Sammanlagt går 69,4 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till barn och ungdomsutbildning, universitet och högskolor och forskning.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

97, 273 minuter

Justering

2015-12-10

Bordläggning

2015-12-15

Debatt

2015-12-16

Beslut

2015-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till studiestöd för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för studiestöd är drygt 21,7 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (drygt 14,9 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,3 miljarder).

Utbildningsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna syftar bland annat till att göra det enklare för låntagare bosatta utanför Sverige att ansöka om nedsättning av årsbeloppet för studielån.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

27, 71 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-02