Sök
22 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, Skatteutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk
Betänkande 2021/22:SfU28
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta regler för utvisning på grund av brott. Regeringens förslag innebär bland annat att
- utvisning på grund av brottets allvar ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag
- det ska ställas högre krav på utlänningens etablering i det svenska samhället för att han eller hon inte ska bli utvisad
- kravet på synnerliga skäl för utvisning när utlänningen vistats länge i Sverige ska tas bort
- förbudet mot att i vissa fall utvisa den som kom till Sverige som ung tas bort och ska ersättas med kvalificerade krav för utvisning
- domstolen inte längre ska beakta det men som utlänningen förorsakas genom utvisningen vid straffmätningen och valet av påföljd
- återreseförbuden blir längre och ska börja löpa vid dagen för utresa.
Regeringen föreslår även att det ska ges ökade möjligheter att neka uppehållstillstånd för en utlänning som har begått brott och att skyddet mot återkallelse av uppehållstillstånd ska stärkas för den som har blivit utsatt för våld eller allvarliga kränkningar i en nära relation.
De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022.
Riksdagen riktar även uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om bland annat att
- återfallsbrottslighet lättare ska kunna leda till utvisning
- återkomma med förslag om inhibition vid icke bestående verkställighetshinder, så att en utvisning kan verkställas så snart det inte längre finns något hinder
- den som har utvisats på grund av brott mot familjemedlem inte ska kunna återvända till Sverige på grund av anknytning till brottsoffren.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 11, 70 minuter
- Justering
- 2022-06-02
- Bordläggning
- 2022-06-10
- Debatt
- 2022-06-13
- Beslut
- 2022-06-14
- Dokument & lagar
Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen
Betänkande 2021/22:SkU28
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka kvalitet och kontroll i folkbokföringen. Det innebär bland annat att Skatteverket ska ges utökade möjligheter att göra kontrollbesök, och att möjligheten att bli folkbokförd utan känd hemvist slopas.
Regeringen föreslår även ett antal åtgärder för att stärka identitetskontrollen. En person som ska bli folkbokförd i Sverige ska inställa sig personligen hos Skatteverket och där kunna visa upp pass, identitetskort eller uppehållstillstånd. Skatteverket ska även kunna använda biometriska data i folkbokföringskontroller, samt på begäran ta fingeravtryck och ansiktsbild.
Lagändringarna om biometriska data, fingeravtryck och ansiktsbild ska börja gälla 1 september 2023. Övriga lagar ska börja gälla 1 september 2022.
Riksdagen riktar även tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör ta initiativ och återkomma till riksdagen om frågor rörande:
- samordningsnummer
- förbättringar av folkbokföringslagstiftningen
- folkbokföringsbrott.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 7, 43 minuter
- Justering
- 2022-05-31
- Bordläggning
- 2022-06-08
- Debatt
- 2022-06-09
- Beslut
- 2022-06-09
- Dokument & lagar
Företag, kapital och fastighet
Betänkande 2021/22:SkU14
Den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning bör utvecklas och en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar bör göras. En översyn bör även göras av regelverken för sponsring av idrott. Det tycker riksdagen som riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, om det till regeringen.
Enligt riksdagen bör regeringen:
- Utvärdera tonnagebeskattningssystemet och föreslå åtgärder för att bland annat utveckla systemet. Tonnagebeskattning baseras på fartygets tonnage, det vill säga fartygets storlek och lastförmåga.
- Göra en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar. En särskild inriktning bör vara på om skatten inverkar negativt på företagens omställning till mer hållbara investeringar.
- Göra en översyn av reglerna om sponsring av idrott för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk.
Beslutet om tillkännagivanden gjordes i samband med behandlingen av kvarvarande motioner från den allmänna motionstiden 2021 om beskattning, företagande och kapital. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
- Behandlade dokument
- 72
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 25
- Anföranden och repliker
- 20, 77 minuter
- Justering
- 2022-04-07
- Bordläggning
- 2022-05-03
- Debatt
- 2022-05-04
- Beslut
- 2022-05-04
- Dokument & lagar
Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring
Betänkande 2021/22:SfU22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa och förbättra nuvarande regler kring arbetskraftsinvandring. Syftet är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare, samt attrahera och behålla internationell kompetens.
Förslaget innebär bland annat att
- ett nytt uppehållstillstånd införs för vissa högkvalificerade och välutbildade personer
- kompetensutvisningar ska motverkas - det vill säga arbetskraftsinvandrare ska inte utvisas på grund av mindre fel
- ett anställningsavtal ska krävas för ett arbetstillstånd
- arbetsgivare kan bli skyldiga att anmäla om anställningsvillkoren ändras och blir mindre förmånliga
- Migrationsverket ska kunna kräva att en arbetsgivare redovisar arbetsvillkoren för en utlänning som beviljats arbetstillstånd
- ett försörjningskrav införs vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft
- brottet organiserad människosmuggling även ska omfatta arbetstillstånd som utfärdats på osanna uppgifter.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 27, 91 minuter
- Justering
- 2022-04-05
- Bordläggning
- 2022-04-19
- Debatt
- 2022-04-20
- Beslut
- 2022-04-20
- Dokument & lagar
Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem
Betänkande 2021/22:SfU14
Riksdagen säger ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s nya in- och utresesystem.
EU:s in- och utrikessystem innebär att en utlänning från tredje land som vill resa in i Sverige ska lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad för att en kontroll mot in- och utresesystemet ska kunna göras. Besluten fattas därför med anledning av de två EU-förordningar som antogs 2017.
Lagändringarna föreslås börja gälla den dag regeringen bestämmer.
Riksdagen sa nej till samtliga förslag i motioner.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 4, 19 minuter
- Justering
- 2022-03-17
- Bordläggning
- 2022-03-22
- Debatt
- 2022-03-23
- Beslut
- 2022-03-23
- Dokument & lagar
Ändrade regler i utlänningslagen
Betänkande 2020/21:SfU28
För att uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv så föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Ändringarna innebär bland annat att
- uppehållstillstånd för skyddsbehövande och andra som huvudregel ska vara tidsbegränsade
- permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att personen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år, och om vissa särskilda krav är uppfyllda
- det i vissa fall ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd
- försörjningskravet vid anhöriginvandring inte bara ska gälla den som bor i Sverige utan även omfatta den anhörige
- en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.
Lagändringarna börjar gälla den 20 juli 2021.
Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag om
- kunskapskrav i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd
- möjlighet att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder
- ett mer effektivt och sammanhållet återvändande.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 35
- Reservationer
- 51
- Anföranden och repliker
- 117, 341 minuter
- Justering
- 2021-06-17
- Bordläggning
- 2021-06-21
- Debatt
- 2021-06-22
- Beslut
- 2021-06-22
- Dokument & lagar
Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer
Betänkande 2020/21:SfU15
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att EU:s regler om säkra ursprungsländer ska införas i utlänningslagen. Reglerna innebär bland annat att Migrationsverket ska kunna anse en asylansökan uppenbart ogrundad om den som söker asyl kommer från ett land som finns på en förteckning över säkra ursprungsländer. Detta gäller dock inte om asylsökanden har lagt fram allvarliga skäl för att landet inte ska anses som ett säkert ursprungsland för honom eller henne. Om det även är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas på någon annan grund ska Migrationsverket få besluta om omedelbar avvisning. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2021.
Bakgrunden till lagändringarna är att EU-domstolen i en dom från 2018 begränsat Migrationsverkets möjligheter att kunna bedöma en asylansökan som uppenbart ogrundad och fatta beslut om omedelbar avvisning. Domstolen slog fast att Sverige måste införa EU:s regler om säkra ursprungsländer för att Migrationsverket ska kunna fortsätta fatta sådana beslut.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 16, 74 minuter
- Justering
- 2021-03-09
- Bordläggning
- 2021-03-16
- Debatt
- 2021-03-17
- Beslut
- 2021-03-17
- Dokument & lagar
Skatteförfarande
Betänkande 2017/18:SkU12
Regeringen har tidigare gett Statskontoret i uppdrag att se över delar av det så kallade företrädaransvaret, som innebär att företrädare för aktiebolag kan bli personligt betalningsskyldiga i vissa fall. Riksdagen anser dock att regeringen bör utöka Statskontorets uppdrag till att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.
Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade ett 130-tal motioner från allmänna motionstiden 2017 om skatteförfarande. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om att synliggöra och kontrollera skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet, certifierade kassaregister, personalliggare, deklarationsfrågor och fastighetstaxering.
- Behandlade dokument
- 80
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 11, 48 minuter
- Justering
- 2018-03-15
- Bordläggning
- 2018-03-26
- Debatt
- 2018-03-27
- Beslut
- 2018-03-28
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2017/18:SfU1
Drygt 102,5 miljarder för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, 47 miljarder kronor. Knappt 39 miljarder läggs på området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,7 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen sa också ja till att taket i sjukförsäkringen samt bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen höjs den 1 juli 2018.
Dessutom sa riksdagen ja till att personer i vissa fall ska kunna fortsätta få sin sjukpenning. Det gäller i avvaktan på att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.
Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen, i ett tillkännagivande, att se över hur dagens rehabiliteringskedja kan stärkas och återkomma med ett lagförslag.
- Behandlade dokument
- 76
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 18, 91 minuter
- Justering
- 2017-12-05
- Bordläggning
- 2017-12-13
- Debatt
- 2017-12-14
- Beslut
- 2017-12-14
- Dokument & lagar
Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen
Betänkande 2017/18:SkU4
Regeringen föreslår en justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen. Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att delägare som är verksamma även i ett dotterbolag i en koncern ibland ska räknas som en enda delägare vid bedömningen av om moderbolaget är ett fåmansföretag. Den justering som nu görs innebär att man vid bedömningen även ska ta hänsyn till sådana delägare som är verksamma i andra företag som äger företaget eller som ägs av företaget som bedömningen avser.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att presentera en konsekvensanalys av den beslutade ändringen för riksdagen innan den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 14, 45 minuter
- Justering
- 2017-11-21
- Bordläggning
- 2017-11-28
- Debatt
- 2017-11-29
- Beslut
- 2017-11-29
- Dokument & lagar
Punktskatter
Betänkande 2014/15:SkU18
I budgetpropositionen för 2015 aviserade regeringen att en skatt på handelsgödsel bör införas den 1 januari 2016 i syfte att minska övergödning av vattenområden. Riksdagen anser att en sådan skatt är ineffektiv och inte kommer påverka särskilt många bönder att minska användningen av konstgödsel. Därför anser riksdagen att en sådan skatt inte bör införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Därmed sa riksdagen ja till en motion från Centerpartiet.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om punktskatter. Motionerna handlar bland annat om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak.
- Behandlade dokument
- 51
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 13, 51 minuter
- Justering
- 2015-03-19
- Bordläggning
- 2015-03-24
- Debatt
- 2015-03-25
- Beslut
- 2015-03-25
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Betänkande 2014/15:SfU2
Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om bostadstillägg till pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om beräkning av pensionsrätt.
Riksdagen riktade vidare tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
- att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv
- att tillsätta en utredning som ska undersöka om det går att förändra pensionssystemet så att mer av pensionen fördelas lika mellan makar
- att överväga att se över bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget.
Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 38 miljarder kronor. Mest pengar går till garantipension till ålderspension (knappt 16 miljarder), efterlevandepensioner till vuxna (drygt 12 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 8 miljarder).
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 42, 118 minuter
- Justering
- 2014-12-09
- Bordläggning
- 2014-12-11
- Debatt
- 2014-12-12
- Beslut
- 2014-12-12
- Dokument & lagar
Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen
Betänkande 2012/13:SkU32
Kravet på kassaregister ska från den 1 januari 2014 även gälla torg- och marknadshandlare. Samtidigt får Skatteverket större möjlighet att i enskilda fall ge undantag från olika skyldigheter som gäller kassaregister.
Det innebär bland annat att berörda företag måste ha godkända kassaregister och kontrollenheter. I vissa fall kan en handlare undantas från hela kravet på kassaregister och i andra fall kan undantaget gälla en viss skyldighet, som till exempel att erbjuda kvitton.
Kravet på kassaregister gäller enbart företag med fast driftställe i Sverige. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag där samma krav på kassaregister gäller oavsett om ett företag har fast driftställe i Sverige eller inte.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 16, 61 minuter
- Justering
- 2013-05-02
- Debatt
- 2013-05-22
- Beslut
- 2013-05-23
- Dokument & lagar
Allmänna motioner om inkomstskatter
Betänkande 2011/12:SkU13
Riksdagen vill avskaffa möjligheten att få skattereduktion för RUT- och ROT-arbeten utförda utomlands och gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen. I första hand bör frågan utredas. En utredning ska bedöma hur övriga EU-länder hanterar frågan. Riksdagen förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt. Bakgrunden är att kostnaderna för RUT- och ROT-avdrag har ökat de senaste åren. Riksdagen menar att skattesubventioner för hushålls- och byggnadsarbeten utomlands över huvud taget inte bidrar till att skapa arbeten eller minska "svartarbete" i Sverige, vilket var den uttalade avsikten när riksdagen införde skattereduktion för RUT- och ROT-arbeten.
Riksdagen gjorde dessutom ett tillkännagivande om det särskilda avtalet mellan Sverige och Danmark om arbetspendlingen i Öresundsregionen, det så kallade Öresundsavtalet.
Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om inkomstskatter.
- Behandlade dokument
- 92
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 35, 127 minuter
- Justering
- 2012-03-15
- Debatt
- 2012-03-28
- Beslut
- 2012-03-28
- Dokument & lagar
Migration och asylpolitik
Betänkande 2005/06:SfU10
Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.- Behandlade dokument
- 67
- Förslagspunkter
- 44
- Reservationer
- 64
- Anföranden och repliker
- 48, 191 minuter
- Justering
- 2006-05-09
- Debatt
- 2006-05-17
- Beslut
- 2006-05-19
- Dokument & lagar
Delat barnbidrag vid växelvis boende, m.m.
Betänkande 2005/06:SfU7
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att barnbidraget ska kunna delas rakt av mellan föräldrarna när barnen bor växelvis hos mamman och pappan. Även vårdbidraget, som betalas ut till föräldrar med funktionshindrade barn, ska kunna delas. Regeringens förslag om att den ena föräldern under vissa förutsättningar ska kunna få igenom en delning även om den andra föräldern inte vill det fick inget stöd i riksdagen eftersom de borgerliga partierna och Vänsterpartiet var emot förslaget. Vidare godkände riksdagen regeringens förslag om att föräldrar som bor ihop ska få välja vem av dem som ska få barnbidraget. Beslutet innebär att föräldrarna ska anmäla bidragstagaren till Försäkringskassan. Om ingen anmälan görs går bidraget till mamman. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Med stöd av en reservation från de borgerliga partierna och Vänsterpartiet gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda de bidrag och regler som påverkar möjligheterna till en god försörjning av barn vars föräldrar har separerat.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 38, 84 minuter
- Justering
- 2006-02-16
- Debatt
- 2006-03-08
- Beslut
- 2006-03-08
- Dokument & lagar
Anslag inom socialförsäkringsområdet(utgiftsområdena 10, 11 och 12)
Betänkande 2004/05:SFU1
Riksdagen godkänner regeringens förslag inom socialförsäkringsområdet. Förslaget innehåller ett stort antal områden. Tiden med omställningspension föreslås förlängas från tio till tolv månader om dödsfallet inträffar den 1 januari 2005 eller senare. När det gäller bostadstillägget till pensionärer höjs gränsen för bostadskostnaden för bidragsberättigad som fyllt 65 år, från 4500 kronor till 4670 kronor för den som är ogift och från 2250 kronor till 2335 kronor för den som är gift. Rätten till tillfällig föräldrapenning från och med den 1 januari 2005 blir större på så sätt att föräldrar till ett svårt sjukt barn under 18 år får rätt till ett obegränsat antal dagar med tillfällig föräldrapenning. Regeringen har tillsatt en ensamutredare som ska se över socialförsäkringarna. Utredaren ska vara klar senast hösten 2006. Tanken var att regeringen därefter skulle tillsätta en parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna. Riksdagen vill att regeringen redan nu tillsätter en parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna.- Behandlade dokument
- 157
- Förslagspunkter
- 83
- Reservationer
- 81
- Anföranden och repliker
- 116, 316 minuter
- Justering
- 2004-11-25
- Debatt
- 2004-12-08
- Beslut
- 2004-12-09
- Dokument & lagar
Särskilda regler under en övergångsperiod förarbetstagare från EU:s nya medlemsstater
Betänkande 2003/04:SFU15
Riksdagen sade nej till regeringens övergångsregler. Beslutet innebär att inga särskilda övergångsregler ska gälla för arbetstagare från EU:s nya medlemsstater Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Slovenien och Slovakien. Riksdagen beslutade också att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag om möjligheter att bevaka att kollektivavtal följs även på arbetsplatser med oorganiserade arbetstagare.- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 64, 78 minuter
- Justering
- 2004-04-20
- Debatt
- 2004-04-28
- Beslut
- 2004-04-28
- Dokument & lagar
Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Betänkande 2003/04:SFU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 7 miljarder kronor i anslag till invandrare och flyktingar för 2004. Av pengarna går 2,3 miljarder kronor till integrationspolitiken och 4,7 miljarder kronor till migrationspolitiken. Regeringen fick i uppdrag att återkomma till riksdagen med följande förslag: Migrationsverket ska endast ha ansvar för att utreda de ensamkommande barnens asylskäl. Barnen ska få en särskild företrädare. Företrädaren utses inom 24 timmar och ges en form av vårdnadsansvar för barnet. Socialtjänsten ska ha ansvaret för de ensamkommande barnen redan vid ankomsten och ge dem boende och stöd. På ett tidigt stadium ska socialtjänsten ta ställning till om barnet ska ges en familjehemsplacering. Migrationsverket ska också ges möjlighet att sluta avtal med ett antal kommuner om mottagande av ensamkommande barn.- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 18
- Justering
- 2003-11-25
- Debatt
- 2003-12-04
- Beslut
- 2003-12-09
- Dokument & lagar
Migration och asylpolitik
Betänkande 2002/03:SFU8
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk utredning om hur ett regelverk som öppnar för en större arbetskraftsinvandring från länder utanför EU skulle kunna se ut. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag. Riksdagen lade också regeringens skrivelse om den svenska migrationspolitiken sedan hösten 2001 till handlingarna och avslog motioner om bl.a. flyktingbegreppet, anhöriginvandring och mottagande av asylsökande.- Behandlade dokument
- 51
- Förslagspunkter
- 53
- Reservationer
- 73
- Justering
- 2003-03-25
- Debatt
- 2003-04-10
- Beslut
- 2003-04-11