Sök
4 475 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Bilagor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, Konstitutionsutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen
Betänkande 2024/25:KU5
- Beredning
- 2024-11-14
- Justering
- 2024-12-10
- Dokument & lagar
Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner
Betänkande 2023/24:KU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.
Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort.
Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 12, 52 minuter
- Justering
- 2023-10-19
- Bordläggning
- 2023-10-24
- Debatt
- 2023-10-25
- Beslut
- 2023-10-25
- Dokument & lagar
Ett hållbart mediestöd för hela landet
Betänkande 2023/24:KU3
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden.
Lagen börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 14, 89 minuter
- Justering
- 2023-11-09
- Bordläggning
- 2023-11-14
- Debatt
- 2023-11-15
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Sekretess för uppgifter om jägare hos länsstyrelsen och Polismyndigheten
Betänkande 2023/24:KU6
Riksdagen sa ja till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen.
Lagändringarna innebär bland annat att uppgifter som en länsstyrelse behöver registrera om verksamheter för livsmedelskontroll i vissa fall ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla uppgifter om jägare som hos länsstyrelsen gör en anmälan om att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter. Lagändringarna innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter i Polismyndighetens register över uppdragstagare inom Nationella viltolycksrådet.
Syftet med lagändringarna är att minska risken för att registrerade uppgifter om bland annat skjutvapen hos jägare sprids.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 17 minuter
- Justering
- 2024-02-29
- Bordläggning
- 2024-03-06
- Debatt
- 2024-03-07
- Beslut
- 2024-03-07
- Dokument & lagar
Kommunala och regionala frågor
Betänkande 2023/24:KU15
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om asymmetrisk ansvarsfördelning, ett nytt frikommunförsök och kommunala bolag.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 18, 62 minuter
- Justering
- 2024-02-29
- Bordläggning
- 2024-03-06
- Debatt
- 2024-03-07
- Beslut
- 2024-03-14
- Dokument & lagar
Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor
Betänkande 2023/24:KU9
Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
Motionerna handlar bland annat om översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag, begränsning av sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter, språkbruket i radio och tv samt reklam riktad mot barn.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 6, 34 minuter
- Justering
- 2024-02-29
- Bordläggning
- 2024-03-19
- Debatt
- 2024-03-20
- Beslut
- 2024-03-20
- Dokument & lagar
Valfrågor
Betänkande 2023/24:KU12
Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring.
Riksdagen anser att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i flera kommuner att ändra sin folkbokföring på eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald.
Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 40 förslag i motioner om valfrågor från allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om valsedelssystemet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning och incidentrapportering.
- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 7, 37 minuter
- Justering
- 2024-05-02
- Bordläggning
- 2024-05-07
- Debatt
- 2024-05-08
- Beslut
- 2024-05-15
- Dokument & lagar
Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen
Betänkande 2023/24:KU5
Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2022. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.
Under 2022 lämnades totalt 119 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen rörde bland annat näringspolitiska frågor, frågor om brottsbekämpning, finanspolitiska frågor och miljö- och jordbruksfrågor. I alla fall utom ett var kommissionen förslagsställare, Europaparlamentet lämnade ett utkast till lagstiftningsakt.
Riksdagen lämnade 14 motiverade yttranden, vilket är det näst högsta antal motiverade yttranden som riksdagen lämnat under ett år sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. De motiverade yttrandena 2022 lämnades på förslag av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.
Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 1 173 förslag lämnats till riksdagen fram till utgången av 2022.
Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 93 förslag, vilket innebär att riksdagen haft invändningar mot knappt 8 procent av alla utkast som översänts för subsidiaritetsprövning. De fyra utskott som lämnat flest förslag till motiverade yttranden är finansutskottet, skatteutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.
Konstitutionsutskottet framhåller i uppföljningen att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2024-01-16
- Debatt
- 2024-01-17
- Dokument & lagar
En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet
Betänkande 2023/24:KU27
Det ska bli enklare för myndigheter, kommuner och a-kassor att samarbeta mot exempelvis bidragsbrott och olika typer av arbetlivskriminalitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning.
Enligt regeringens förslag ska myndigheterna, kommunerna och a-kassorna kunna dela fler uppgifter med varandra. Uppgifterna ska användas som underlag vid beslut för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, samt vid kontroller av arbetsplatser där man misstänker fusk och regelbrott.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 20 minuter
- Justering
- 2024-05-16
- Bordläggning
- 2024-05-21
- Debatt
- 2024-05-22
- Beslut
- 2024-05-22
- Dokument & lagar
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder, m.m.
Betänkande 2023/24:KU26
Det finns ett antal nämnder som lyder under riksdagen. Exempel på nämnder är bland andra Partibidragsnämnden, Valprövningsnämnden och Riksdagens arvodesnämnd.
Nämnderna har lämnat redogörelser för sin verksamhet under 2023 till riksdagen som konstitutionsutskottet har behandlat. Riksdagen beslutade att lägga nämndernas redogörelser till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Tydligare regler för val till Sametinget
Betänkande 2023/24:KU24
Riksdagen sa ja till ändringar i lagar som ska göra det tydligare vid val till Sametinget.
Ändringarna innebär bland annat att det införs ett skydd för beteckningar som liknar partibeteckningar i allmänna val. Förtydliganden görs även när det gäller bland annat vallokaler, rösträkning och röstmottagning. Genom ändringarna blir formerna för val till Sametinget mer lika formerna vid allmänna val som regleras i vallagen.
Ändringarna börjar att gälla 1 augusti 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 14 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2023
Betänkande 2023/24:KU23
Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheteten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut.
Under 2023 tillsatte regeringen 91 kommittéer, vilket är tre färre än 2022. Under året avslutades 76 utredningar, vilket är fjorton fler än 2022. Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2023 drygt 500 miljoner kronor.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 5 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp
Betänkande 2023/24:KU22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i brottsbalken och antog som vilande regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen.
Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras.
Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd.
Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen sa riksdagen ja till som vilande och de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 41 minuter
- Justering
- 2024-05-16
- Bordläggning
- 2024-05-21
- Debatt
- 2024-05-22
- Beslut
- 2024-05-22
- Dokument & lagar
Behandlingen av riksdagens skrivelser
Betänkande 2023/24:KU21
Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2023. Regeringens årliga redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den vidtagit har en viktig roll i uppföljningen av riksdagens beslut, särskilt tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att skrivelsen på generell nivå ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av åtgärder som regeringen vidtagit presenteras. KU ser positivt på hur redogörelserna nu sedan flera år är utformade och förutsätter att kvaliteten på dem kommer att behållas.
Utskottets genomgång av slutbehandlade riksdagsskrivelser i årets redogörelse på konstitutionsutskottets område ger inte anledning till några synpunkter. KU gör inte någon bedömning av tillkännagivanden på andra utskotts områden men noterar att inte heller något annat utskott har framfört invändningar mot regeringens bedömning av slutbehandlade tillkännagivanden på dess respektive område.
KU påminner om vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt. Hur lång tid som anses rimligt för behandlingen av tillkännagivanden bör bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas.
KU anser även att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Tillkännagivanden som inte är slutbehandlade efter flera år bör inte förekomma utan att det redovisas en bedömning om när de kan bli slutbehandlade.
KU uttalar sig också om vikten av tydlighet i riksdagens tillkännagivanden och påminner om att det bör framgå av utskottens ställningstaganden vad som begärs i ett tillkännagivande. Utskottets ställningstagande bör vara formulerat på ett sådant sätt att regeringen inte ska behöva läsa motionen för att få klarhet i vad riksdagen begär i sitt tillkännagivande.
Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. KU har inget att invända mot redogörelsen.
Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 4, 15 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Minoritetsfrågor
Betänkande 2023/24:KU18
Riksdagen sa nej till 50 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor motionerna tar upp.
Motionerna handlar bland annat om judiskt liv i Sverige, stärkta rättigheter för tornedalingar, kväner och lantalaiset, genomförandet av FN:s urfolksdeklaration, urfolksperspektivet i EU, stöd till organisationer, samisk rätt till mark och vatten, Sametinget och samiskt självstyre, satsningar på samernas språk och kultur och en samisk språklag.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 7, 48 minuter
- Justering
- 2024-05-02
- Bordläggning
- 2024-05-07
- Debatt
- 2024-05-08
- Beslut
- 2024-05-15
- Dokument & lagar
Riksrevisionens årsredovisning för 2023
Betänkande 2023/24:KU17
Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2023. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.
Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt medlen används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt.
Riksdagen konstaterar med tillfredsställelse att Riksrevisionen under 2023 utnyttjat sitt förvaltningsanslag och en del av sitt anslagssparande både i sin verksamhet och för att utveckla verksamheten. Riksdagen noterar att myndighetens personalomsättning har minskat och att Riksrevisionen arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 2 minuter
- Justering
- 2024-05-23
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse
Betänkande 2023/24:KU11
Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 juli 2022 - 31 december 2023 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.
Enligt konstitutionsutskottet bör JO:s vägledande uttalanden i beslut och yttranden vara ett angeläget inslag i arbetet med att förbättra lagstiftning, andra föreskrifter och rutiner samt för att komma till rätta med missförhållanden inom den offentliga förvaltningen.
Under verksamhetsperioden besvarade JO 175 lagstiftningsremisser, flertalet av dessa från olika departement inom Regeringskansliet.
JO har även lämnat över 25 beslut till departement inom Regeringskansliet och till myndigheter för att belysa förhållanden som framkommit under utredningarna.
Konstitutionsutskottet framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet såg allvarligt på de brister i lagar och rutiner som JO iakttagit. Iakttagelserna rörde grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rätten till ett privatliv.
Riskdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 34 minuter
- Justering
- 2024-05-02
- Bordläggning
- 2024-05-07
- Debatt
- 2024-05-08
- Beslut
- 2024-05-15
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Betänkande 2023/24:KU1
Riksdagen sade ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.
I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.
Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet.
Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse.
Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 68 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Bordläggning
- 2023-12-05
- Debatt
- 2023-12-06
- Beslut
- 2023-12-06
- Dokument & lagar
Författningsfrågor
Betänkande 2023/24:KU16
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor från allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om medlemskapet i EU, subsidiaritetsprövningen inom EU och partifinansiering, reglering av lobbyister och ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 43
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 8, 58 minuter
- Justering
- 2024-03-21
- Bordläggning
- 2024-04-02
- Debatt
- 2024-04-03
- Beslut
- 2024-04-03
- Dokument & lagar
Fri- och rättigheter
Betänkande 2023/24:KU13
Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
Motionerna handlar bland annat om att grundlagsskydda aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering, skyddet av äganderätten, trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete, en livssynsöppen stat och föreningsfrihet.
- Behandlade dokument
- 30
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 8, 52 minuter
- Justering
- 2024-03-21
- Bordläggning
- 2024-04-02
- Debatt
- 2024-04-03
- Beslut
- 2024-04-03