Dokument & lagar (85 träffar)

Utlåtande 2017/18:AU19

Europeiska globaliseringsfonden är en fond med syfte att ge stöd till arbetstagare som blivit uppsagda till följd av globaliseringen eller på grund av ekonomisk kris. Stödet kan också ges till egenföretagare vars verksamhet har upphört. EU-kommissionen har i samband med sitt förslag till nästa långtidsbudget för 2021-2027 förslagit en förlängning av Europeiska globaliseringsfonden. Enligt förslaget ska fonden omfatta fler personer, bli mer flexibel och hjälpa personer att anpassa sig till dagens förändrade och mer digitaliserade arbetsmarknad.

Fondens mål är att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som har sagts upp. Riksdagen anser att sysselsättnings- och socialpolitik, och särskilt arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ska hanteras av medlemsländerna själva. EU:s roll bör endast vara stödjande och kompletterande. Riksdagen menar att förslaget därmed strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-19 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Utlåtande 2017/18:AU19 (pdf, 306 kB)

Betänkande 2017/18:AU18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning. I sin rapport har Riksrevisionen granskat om Arbetsförmedlingens program Arbetsmarknadsutbildning ger likvärdiga effekter i hela landet och om den eventuella variationen i effekt har förändrats över tid.

Riksdagen instämmer liksom regeringen i Riksrevisionens rekommendation att ett regionalt perspektiv bör finnas med när Arbetsförmedlingen utvärderar effekterna av arbetsmarknadspolitiska program. Detta för att bidra till att programmen ger likvärdiga effekter i olika regioner.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:AU18 (pdf, 298 kB)

Betänkande 2017/18:AU16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden.

Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att se om Arbetsförmedlingen har ett tillräckligt och väl genomlyst faktaunderlag för att utveckla matchningsverksamheten på ett effektivt sätt. Huvudresultatet pekar på att det spelar roll hur sammansättningen av individer ser ut men det är långt ifrån avgörande för jobbmatchningen. Riksrevisionen rekommenderar att Arbetsförmedlingen överväger att genomföra mer ingående analyser av jobbchansförsämringen och vad den kan bero på. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och förutsätter att Arbetsförmedlingen följer dem.

Riksdagen framhåller precis som regeringen att det är viktigt att kunna mäta utfallet av matchningen och att på ett kvalitativt sätt kunna följa hur den utvecklas över tid. Sammantaget tycker riksdagen att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till diskussionen om matchningseffektivitetens utveckling.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till den motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:AU16 (pdf, 316 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden

Betänkande 2017/18:AU15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om vilka effekter Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterade utbildning (FUB) har haft.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att de arbetssökande som har deltagit i FUB fått lägre framtida arbetsinkomster än de hade fått om de istället hade varit öppet arbetslösa. Mot bakgrund av att FUB är en av Arbetsförmedlingens mest kostsamma insatser drar Riksrevisionen slutsatsen att det inte är en effektiv insats. Riksrevisionen lämnar också några rekommendationer till regeringen.

Regeringen håller till stor del med om de slutsatser som Riksrevisionen redovisar och de rekommendationer de lämnar. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska, enligt regeringen, användas och anpassas utifrån arbetsmarknadens behov och individens förutsättningar.

Riksdagen tycker att granskningen är ett viktigt bidrag till kunskapen om de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Sammanfattningsvis håller riksdagen med regeringen och instämmer i de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till de motioner som väckts med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:AU15 (pdf, 322 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om effekter av Arbetsförmedlingens Förberedande och orienterande utbildning

Betänkande 2017/18:MJU22

Alla som levererar drivmedel blir skyldiga att informera konsumenterna om drivmedlets utsläpp av växthusgaser och andra förhållanden som har betydelse för att bedöma drivmedlets miljöpåverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Kommunernas översiktsplaner ska framöver ha med en redovisning av risken för skador på den byggda miljön till följd av klimatrelaterade olyckor som till exempel översvämning, ras och erosion. Kommunerna ska också i detaljplaner få bestämma att det krävs marklov för markarbeten som kan försämra markens genomsläpplighet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

  • Klimatpolitiken ska sträva efter att nå minskade utsläpp med bibehållen god ekonomisk tillväxt samt bygga på långsiktiga spelregler som inte driver jobb eller utsläpp ur Sverige och EU.
  • Dubbla styrmedel inom klimatpolitiken är problematiskt och bör undvikas.

Riksdagen sa vidare nej till ett 90-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017, bland annat eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som tas upp.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 36
Justering: 2018-06-12 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:MJU22 (pdf, 1288 kB) Webb-tv debatt om förslag: Klimatpolitik

Betänkande 2017/18:AU14

Det införs en ny lag om entreprenörers ansvar när det gäller arbetstagares krav på att få sin lön utbetalad. En arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör högre upp i kedjan. Med entreprenad menas företag som har utlovat att utföra ett arbete för en bestämd betalning.

Ansvaret att betala ut lön ska i första hand gälla uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Om uppdragsgivaren inte betalar eller inte kan nås ska även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, kunna ansvara för att lönen utbetalas. Lagen ska även gälla när arbetstagaren har varit utstationerad till annan plats.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:AU14 (pdf, 1138 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen

Utlåtande 2017/18:MJU25

EU-kommissionen har lämnat förslag på gemensamma EU-regler för att motverka att företag i livsmedelskedjan använder otillbörliga handelsmetoder. Förslaget innebär en gemensam miniminivå för skydd mot dessa handelsmetoder i hela EU. Det innehåller bland annat en kort förteckning över särskilda förbjudna handelsmetoder.

Riksdagen anser att EU-förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär i korthet att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Riksdagen anser att de här problemen hanteras bäst på nationell nivå och att det är viktigt att värna den svenska avtalsfriheten. Riksdagen anser också bland annat att kommissionen och regeringen inte har gjort det tillräckligt tydligt på vilket sätt förslaget ska lösa gränsöverskridande problem på EU:s inre marknad.

Riksdagen beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Utlåtande 2017/18:MJU25 (pdf, 304 kB)

Betänkande 2017/18:MJU24

Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.

Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 26
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:MJU24 (pdf, 4588 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny djurskyddslag

Betänkande 2017/18:MJU23

Viss hantering av invasiva främmande arter ska bli straffbar och kunna leda till böter eller fängelse i högst två år. Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Dessutom ska regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, få ta beslut om regler och åtgärder för att förebygga att främmande invasiva arter sprids och hotar den biologiska mångfalden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna har att göra med bindande EU-regler och börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:MJU23 (pdf, 1003 kB)

Betänkande 2017/18:MJU20

Straffskalan för allvarliga brott mot livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter skärps. Det kan till exempel vara brott som innebär eller kan innebära en fara för människors eller djurs liv eller hälsa. Straffskalan föreslås innehålla böter eller fängelse i högst två år. I dag kan straffet endast bli böter. När det gäller mindre allvarliga överträdelser ska istället en särskild avgift som kallas sanktionsavgift ersätta straff.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-15 Debatt: 2018-05-23 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:MJU20 (pdf, 1440 kB)

Betänkande 2017/18:MJU6

Regeringen vill göra ändringar i lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Ändringarna är en anpassning till EU-direktiv om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Bland annat innebär ändringen två saker för att biodrivmedel och flytande biobränslen ska anses vara hållbara. Dels föreslås ändrade definitioner av vad som är avfall och restprodukter som får användas till biodrivmedel, dels ändras kraven när det gäller minskningen av växthusgasutsläpp.

Regeringen föreslår även ett mål om hur stor andelen avancerade biodrivmedel ska vara år 2020: Minst 0,5 procent av de 10 procentenheter som utgör förnybartdirektivets mål för förnybar energi i transportsektorn.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade dock två tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen att dels göra en analys av konsekvenserna av de nya reglerna för biodrivmedel, dels verka för långsiktiga villkor för biodrivmedel.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:MJU6 (pdf, 2531 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet - ILUC

Utlåtande 2017/18:AU17

EU-kommissionen vill inrätta en arbetsmyndighet på EU-nivå. Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag och är kritiskt till det av flera skäl.

Enligt förslaget ska myndigheten bland annat ge information om regler på den europeiska arbetsmarknaden och övervaka hur reglerna följs i EU-länderna. Syftet är att bidra till rättvis rörlighet för arbetstagare i EU. Riksdagen anser att det är oklart vilket mervärde en europeisk arbetsmyndighet skulle ha eftersom det redan finns samarbeten på nationell nivå och på EU-nivå som kan hantera frågorna. En arbetsmyndighet på EU-nivå skulle enligt riksdagen tvärtom riskera att leda till ökad administration och merarbete för EU-länderna.

Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ska skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Utlåtande 2017/18:AU17 (pdf, 316 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten

Betänkande 2017/18:AU13

Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas från sju till sex. I dag måste den som ansöker om arbetslöshetsersättning ha varit arbetslös i minst sju dagar innan det är möjligt att få ersättning. Syftet med att minska till sex dagar är att öka den ekonomiska tryggheten för personer som blir arbetslösa utan att för den skull minska drivkraften till att hitta ett nytt jobb.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 2 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-03 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:AU13 (pdf, 350 kB)

Betänkande 2017/18:AU10

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om jämställdhetsintegrering, jämställdhet i arbetslivet, hedersrelaterat våld och förtryck samt utvärdering av diskrimineringslagen.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 22
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-05-02 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:AU10 (pdf, 623 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Betänkande 2017/18:AU9

Riksdagen sa nej till motioner om arbetsrätt från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om ett flexiblare regelverk, anställningsskydd och stridsåtgärder.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 24
Justering: 2018-04-17 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:AU9 (pdf, 674 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsrätt

Betänkande 2017/18:MJU21

Regeringen ges möjlighet att även ge kommunerna rätt att ta beslut om regler om förbud mot eller begränsningar för terrängkörning. Det gäller för motordrivna fordon som till exempel skoterfordon som kör i områden inom en kommun som inte har ett allmänt förbud mot det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det här är en lösning som i praktiken redan tillämpas. Ett syfte med förslaget är att öka det lokala ansvarstagandet för skotertrafiken.

Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:MJU21 (pdf, 379 kB)

Betänkande 2017/18:MJU15

Det borde utredas om producentansvaret ska utvidgas till fler produktgrupper, exempelvis möbler och byggnadsmaterial. Det anser riksdagen, som i ett så kallat tillkännagivande uppmanade regeringen att utreda frågan.

Producentansvaret innebär att de som tillverkar vissa produkter ansvarar för att samla in och ta hand om dem när de slitits ut eller ska kasseras. I Sverige är producentansvaret lagstiftat för åtta grupper av produkter, exempelvis batterier, bilar och läkemedel. Syftet med systemet är bland annat att motivera produktion av resurssnåla produkter som är lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen.

Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade 90 förslag i motioner om avfall och kretslopp. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 19
Justering: 2018-04-17 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:MJU15 (pdf, 635 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avfall och kretslopp

Betänkande 2017/18:MJU18

En nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin behövs för att bland annat kunna ta tillvara synergieffekter och vara ett stöd för länen och regionerna i deras arbete. Det är viktigt med ett aktivt föreningsliv på landsbygden, det bidrar bland annat till tillväxt och utveckling. Det tycker riksdagen som riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen. Regeringen borde:

  • arbeta med att ta fram en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategi
  • förenkla administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om landsbygdspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 11
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:MJU18 (pdf, 569 kB) Webb-tv debatt om förslag: Landsbygdspolitik

Betänkande 2017/18:AU12

Flera lagar på arbetsmarknadsområdet anpassas till de nya EU-reglerna om personuppgifter. Det handlar bland annat om de regler som gäller för behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador. Ändringarna innebär framförallt att hänvisningar i lagarna ändras.

Samtidigt förlängs tiden för hur länge Arbetsförmedlingen får behålla personuppgifter om arbetssökande i arbetsmarknadspolitiska databaser. Ändringen innebär att personuppgifter i en sådan databas ska gallras, det vill säga tas bort, senast efter tre år. Tidigare gällde två år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:AU12 (pdf, 2736 kB)

Betänkande 2017/18:MJU16

Riksdagen sa nej till motioner om livsmedelspolitik från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om livsmedelslagstiftningen, märkning av livsmedel och dricksvatten.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 12
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:MJU16 (pdf, 526 kB) Webb-tv debatt om förslag: Livsmedelspolitik