Sök
143 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Bilagor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, 2017/18, 2016/17, Arbetsmarknadsutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Socialutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av förslag till förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter
Utlåtande 2017/18:AU19
Europeiska globaliseringsfonden är en fond med syfte att ge stöd till arbetstagare som blivit uppsagda till följd av globaliseringen eller på grund av ekonomisk kris. Stödet kan också ges till egenföretagare vars verksamhet har upphört. EU-kommissionen har i samband med sitt förslag till nästa långtidsbudget för 2021-2027 förslagit en förlängning av Europeiska globaliseringsfonden. Enligt förslaget ska fonden omfatta fler personer, bli mer flexibel och hjälpa personer att anpassa sig till dagens förändrade och mer digitaliserade arbetsmarknad.
Fondens mål är att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som har sagts upp. Riksdagen anser att sysselsättnings- och socialpolitik, och särskilt arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ska hanteras av medlemsländerna själva. EU:s roll bör endast vara stödjande och kompletterande. Riksdagen menar att förslaget därmed strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2018-06-19
- Bordläggning
- 2018-06-19
- Debatt
- 2018-06-20
- Beslut
- 2018-06-20
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om regionala skillnader i effekter av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning
Betänkande 2017/18:AU18
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning. I sin rapport har Riksrevisionen granskat om Arbetsförmedlingens program Arbetsmarknadsutbildning ger likvärdiga effekter i hela landet och om den eventuella variationen i effekt har förändrats över tid.
Riksdagen instämmer liksom regeringen i Riksrevisionens rekommendation att ett regionalt perspektiv bör finnas med när Arbetsförmedlingen utvärderar effekterna av arbetsmarknadspolitiska program. Detta för att bidra till att programmen ger likvärdiga effekter i olika regioner.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-06-14
- Bordläggning
- 2018-06-19
- Debatt
- 2018-06-20
- Beslut
- 2018-06-20
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden
Betänkande 2017/18:AU16
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden.
Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att se om Arbetsförmedlingen har ett tillräckligt och väl genomlyst faktaunderlag för att utveckla matchningsverksamheten på ett effektivt sätt. Huvudresultatet pekar på att det spelar roll hur sammansättningen av individer ser ut men det är långt ifrån avgörande för jobbmatchningen. Riksrevisionen rekommenderar att Arbetsförmedlingen överväger att genomföra mer ingående analyser av jobbchansförsämringen och vad den kan bero på. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och förutsätter att Arbetsförmedlingen följer dem.
Riksdagen framhåller precis som regeringen att det är viktigt att kunna mäta utfallet av matchningen och att på ett kvalitativt sätt kunna följa hur den utvecklas över tid. Sammantaget tycker riksdagen att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till diskussionen om matchningseffektivitetens utveckling.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till den motion som väckts med anledning av skrivelsen.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 25 minuter
- Justering
- 2018-06-14
- Bordläggning
- 2018-06-19
- Debatt
- 2018-06-20
- Beslut
- 2018-06-20
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om effekter av Arbetsförmedlingens Förberedande och orienterande utbildning
Betänkande 2017/18:AU15
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om vilka effekter Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterade utbildning (FUB) har haft.
Riksrevisionen konstaterar bland annat att de arbetssökande som har deltagit i FUB fått lägre framtida arbetsinkomster än de hade fått om de istället hade varit öppet arbetslösa. Mot bakgrund av att FUB är en av Arbetsförmedlingens mest kostsamma insatser drar Riksrevisionen slutsatsen att det inte är en effektiv insats. Riksrevisionen lämnar också några rekommendationer till regeringen.
Regeringen håller till stor del med om de slutsatser som Riksrevisionen redovisar och de rekommendationer de lämnar. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska, enligt regeringen, användas och anpassas utifrån arbetsmarknadens behov och individens förutsättningar.
Riksdagen tycker att granskningen är ett viktigt bidrag till kunskapen om de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Sammanfattningsvis håller riksdagen med regeringen och instämmer i de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till de motioner som väckts med anledning av skrivelsen.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Justering
- 2018-06-14
- Bordläggning
- 2018-06-19
- Debatt
- 2018-06-20
- Beslut
- 2018-06-20
- Dokument & lagar
Klimatpolitik
Betänkande 2017/18:MJU22
Alla som levererar drivmedel blir skyldiga att informera konsumenterna om drivmedlets utsläpp av växthusgaser och andra förhållanden som har betydelse för att bedöma drivmedlets miljöpåverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.
Kommunernas översiktsplaner ska framöver ha med en redovisning av risken för skador på den byggda miljön till följd av klimatrelaterade olyckor som till exempel översvämning, ras och erosion. Kommunerna ska också i detaljplaner få bestämma att det krävs marklov för markarbeten som kan försämra markens genomsläpplighet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018.
Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:
- Klimatpolitiken ska sträva efter att nå minskade utsläpp med bibehållen god ekonomisk tillväxt samt bygga på långsiktiga spelregler som inte driver jobb eller utsläpp ur Sverige och EU.
- Dubbla styrmedel inom klimatpolitiken är problematiskt och bör undvikas.
Riksdagen sa vidare nej till ett 90-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017, bland annat eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som tas upp.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 36
- Anföranden och repliker
- 29, 135 minuter
- Justering
- 2018-06-12
- Bordläggning
- 2018-06-19
- Debatt
- 2018-06-20
- Beslut
- 2018-06-20
- Dokument & lagar
Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen
Betänkande 2017/18:AU14
Det införs en ny lag om entreprenörers ansvar när det gäller arbetstagares krav på att få sin lön utbetalad. En arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör högre upp i kedjan. Med entreprenad menas företag som har utlovat att utföra ett arbete för en bestämd betalning.
Ansvaret att betala ut lön ska i första hand gälla uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Om uppdragsgivaren inte betalar eller inte kan nås ska även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, kunna ansvara för att lönen utbetalas. Lagen ska även gälla när arbetstagaren har varit utstationerad till annan plats.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 24, 73 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-18
- Debatt
- 2018-06-19
- Beslut
- 2018-06-19
- Dokument & lagar
Utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall
Betänkande 2017/18:SoU36
Utredningsverksamheten när det gäller vissa dödsfall ska bli mer effektiv och ändamålsenlig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar.
Enligt förslaget ska syftet med utredningsverksamheten vara att förebygga att barn far illa eller att vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller tidigare närstående person. Utredningsverksamheten ska också utökas till att omfatta fler fall än där barn eller vuxna avlidit. Exempel på fall som ska utredas är grov misshandel av barn samt mord- och dråpförsök mot vuxna om brottet har begåtts av en närstående eller tidigare närstående person. Även mord- och dråpförsök mot barn ska utredas, om barnet varit i behov av skydd. Mot bakgrund av ändringarna ska lagen om utredningar avseende vissa dödsfall byta namn till lagen om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 3, 20 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-14
- Debatt
- 2018-06-15
- Beslut
- 2018-06-19
- Dokument & lagar
God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik
Betänkande 2017/18:SoU26
Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken ska vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Målet ska också vara att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Riksdagen godkände regeringens förslag om en omformulering av det övergripande nationella folkhälsomålet och om en ny målstruktur för folkhälsoarbetet.
Syftet med förändringarna är att underlätta folkhälsoarbetet på samtliga samhällsnivåer.
Riksdagen anser också att det är angeläget att fler patienter än i dag får en fast läkarkontakt. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkerställa patienternas rätt till en fast läkarkontakt.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 16, 72 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-13
- Debatt
- 2018-06-14
- Beslut
- 2018-06-14
- Dokument & lagar
Otillbörliga handelsmetoder mellan företag i livsmedelskedjan
Utlåtande 2017/18:MJU25
EU-kommissionen har lämnat förslag på gemensamma EU-regler för att motverka att företag i livsmedelskedjan använder otillbörliga handelsmetoder. Förslaget innebär en gemensam miniminivå för skydd mot dessa handelsmetoder i hela EU. Det innehåller bland annat en kort förteckning över särskilda förbjudna handelsmetoder.
Riksdagen anser att EU-förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär i korthet att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Riksdagen anser att de här problemen hanteras bäst på nationell nivå och att det är viktigt att värna den svenska avtalsfriheten. Riksdagen anser också bland annat att kommissionen och regeringen inte har gjort det tillräckligt tydligt på vilket sätt förslaget ska lösa gränsöverskridande problem på EU:s inre marknad.
Riksdagen beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 15 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-13
- Debatt
- 2018-06-14
- Beslut
- 2018-06-14
- Dokument & lagar
Ny djurskyddslag
Betänkande 2017/18:MJU24
Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.
Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.
Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.
Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.
- Behandlade dokument
- 52
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 41, 145 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-13
- Debatt
- 2018-06-14
- Beslut
- 2018-06-14
- Dokument & lagar
Invasiva främmande arter
Betänkande 2017/18:MJU23
Viss hantering av invasiva främmande arter ska bli straffbar och kunna leda till böter eller fängelse i högst två år. Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.
Dessutom ska regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, få ta beslut om regler och åtgärder för att förebygga att främmande invasiva arter sprids och hotar den biologiska mångfalden.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna har att göra med bindande EU-regler och börjar gälla den 1 augusti 2018.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-13
- Debatt
- 2018-06-14
- Beslut
- 2018-06-14
- Dokument & lagar
Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter
Betänkande 2017/18:SoU25
Förenta nationernas, FN:s, barnkonvention blir lag i Sverige. Konventionens grundprincip är att barn är individer med egna rättigheter och den antogs av FN 1989. Sverige godkände konventionen redan 1990 och måste följa den men den har ännu inte fått genomslag i praktiken.
Den gällande svenska lagstiftningen ligger väl i linje med konventionens bestämmelser och i många fall går den längre. Däremot har kartläggningar och rapporter från utredningar och myndigheter visat att den inte fått tillräckligt stort genomslag i statlig och kommunal verksamhet samt i rättstillämpningen. Att göra konventionen till lag bidrar till att ett barnrättsbaserat synsätt får genomslag i praktiken.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
Samtidigt riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att följa upp att konventionen efterlevs och används i enlighet med svensk rätt.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 25, 105 minuter
- Justering
- 2018-06-05
- Bordläggning
- 2018-06-12
- Debatt
- 2018-06-13
- Beslut
- 2018-06-13
- Dokument & lagar
Nationell läkemedelslista
Betänkande 2017/18:SoU35
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om den nationella läkemedelslistan, ett nytt personregister för läkemedel. Registret ska föras av E-hälsomyndigheten. Den nationella läkemedelslistan ersätter de existerande registren receptregistret och läkemedelsförteckningen och ska i stort få innehålla samma uppgifter som dessa. Förslaget innehåller också vissa integritetshöjande åtgärder som sökbegränsningar, samtycke och spärrning. Hälso- och sjukvårdspersonal, expedierande personal på apotek och patienten ska ha ändamålsenlig åtkomst till uppgifterna i registret.
Ett övergripande mål med registret är att skapa en samlad källa av en patients förskrivna läkemedel och andra varor samtidigt som patientens behov av integritetsskydd tillgodoses.
En ny lag om den nationella läkemedelslistan och andra lagändringar börjar gälla den 1 juni 2020. Krav på hälso- och sjukvårdens aktörer och uppgiftsskyldighet för dessa börjar gälla den 1 juni 2022.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-06-05
- Bordläggning
- 2018-06-08
- Debatt
- 2018-06-11
- Beslut
- 2018-06-13
- Dokument & lagar
Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel
Betänkande 2017/18:SoU31
Det ska bli möjligt för apoteken att byta ut läkemedel utanför den så kallade läkemedelsförmånen till en tillgänglig variant inom förmånen. Läkemedel inom förmånen har ett reglerat pris och ingår i högkostnadsskyddet. I dag gäller reglerna för apotekens byte av läkemedel till ett likvärdigt billigare alternativ bara läkemedel som ingår i förmånen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslaget innebär också att apoteken även ska byta ut kostnadsfria smittskyddsläkemedel när det finns ett utbytbart alternativ. Även det ska vara kostnadsfritt och patienten får inte säga nej till bytet. Dessutom ska andra än läkare kunna skriva ut kostnadsfria smittskyddsläkemedel, exempelvis barnmorskor.
Ändringarna börjar gälla den 2 juni 2020. Bestämmelserna om att reglerade priser även ska gälla kostnadsfria smittskyddsläkemedel och att andra än läkare ska kunna skriva ut sådana läkemedel kostnadsfritt börjar gälla den 1 oktober 2018.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-06-05
- Bordläggning
- 2018-06-08
- Debatt
- 2018-06-11
- Beslut
- 2018-06-13
- Dokument & lagar
Uppskov med behandlingen av vissa ärenden
Betänkande 2017/18:SoU21
Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller proposition 2017/18:156 Ny lag om tobak och liknande produkter och följdmotionerna 2017/18:4013-2017/18:4017. Även eventuella nya ärenden som kan komma att skickas till socialutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-06-05
- Bordläggning
- 2018-06-13
- Debatt
- 2018-06-14
- Beslut
- 2018-06-14
- Dokument & lagar
Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap
Betänkande 2017/18:SoU20
Det blir tillåtet att utföra assisterad befruktning utanför kroppen med enbart donerade könsceller. Det vill säga att ingen av föräldrarna har en genetisk koppling till det blivande barnet, i dag måste minst en av föräldrarna ha det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Dessutom genomförs fler ändringar kopplat till assisterad befruktning och föräldraskap, bland annat:
- Befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska få utföras vid andra vårdinrättningar än universitetssjukhus.
- En man som föder barn efter ändrad könstillhörighet ska ses som far till barnet och en kvinna som bidrar med spermier ska ses som mor.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 40, 112 minuter
- Justering
- 2018-06-05
- Bordläggning
- 2018-06-08
- Debatt
- 2018-06-11
- Beslut
- 2018-06-13
- Dokument & lagar
Klassificering av nya psykoaktiva substanser
Betänkande 2017/18:SoU27
Polismyndigheten ska få rätt att göra anonyma inköp av nya psykoaktiva substanser, ibland kallade nätdroger. Det är substanser som liknar narkotika men som ännu inte har blivit klassade som det och som vanligen säljs över internet. Syftet med förslaget är att effektivisera den så kallade klassificeringsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
I dag görs klassificering med varje substans för sig, till skillnad från så kallad generisk klassificering där substanserna klassificeras i grupper utifrån sina kemiska grundstrukturer. Regeringen bedömer att ett system med generisk klassificering inte bör införas i nuläget eftersom det inte är tillräckligt rättssäkert. Riksdagen tycker att regeringen borde göra en mer djupgående analys av erfarenheterna från de länder som infört ett system med generisk klassificering. Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 2, 13 minuter
- Justering
- 2018-05-24
- Bordläggning
- 2018-06-01
- Debatt
- 2018-06-04
- Beslut
- 2018-06-07
- Dokument & lagar
Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden
Betänkande 2017/18:SoU24
Regeringen föreslår att apotekens grunduppdrag tydliggörs och att det görs ändringar i de krav som ställs på apoteken. Förslaget innebär bland annat att den som expedierar recept måste ha farmaceutkompetens. Kraven på rådgivning och kontroll görs tydligare och det införs krav på erfarenhet, kompetens och inflytande för läkemedelsansvariga.
Den som levererar mediciner till apoteken är också den som har huvudansvaret för att medicinen ska finnas på apoteket inom 24 timmar. Utöver detta införs också regler för returer av receptbelagda mediciner. Alla apotek ska också kunna ha apoteksombud.
Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till följdmotioner med undantag för ett förslag om tillkännagivande till regeringen om att även läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring bör omfattas av returrätten.
Olika delar i förslagen börjar gälla vid olika tidpunkter. En del lagändringar börjar gälla den 1 augusti 2018, en del 1 januari 2019 och ytterligare en del den 1 juli 2020.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 11, 43 minuter
- Justering
- 2018-05-24
- Bordläggning
- 2018-06-01
- Debatt
- 2018-06-04
- Beslut
- 2018-06-07
- Dokument & lagar
Anpassningar av svensk rätt till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar
Betänkande 2017/18:SoU29
Regeringen föreslår att det görs ändringar i svenska lagar för att anpassa dem till EU-lagar som rör kliniska prövningar av läkemedel för människor. Dessa har tagits fram för att förenkla de administrativa reglerna och för att reglerna ska göras enhetliga inom EU.
Lagändringarna handlar bland annat om regler om tillstånd till kliniska läkemedelsprövningar på människor samt regler kring att ha få information och lämnat samtycke. Svensk rätt anpassas också för att följa EU-lagar när det gäller riktlinjer för god tillverkningssed för läkemedel som prövas på människor och rutiner för inspektioner.
Regeringen ska få bestämma när lagändringarna ska börja gälla. Utöver det föreslås att prover som tas i forskningssyfte inom sjukvården, och som analyseras inom sex månader och förstörs omedelbart efter analysen, inte behöva följa biobankslagen. Den lagändringen ska börja gälla 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-05-15
- Bordläggning
- 2018-06-14
- Debatt
- 2018-06-15
- Beslut
- 2018-06-19
- Dokument & lagar
Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer
Betänkande 2017/18:SoU28
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Syftet med förslaget är att öka patientsäkerheten dels genom att det ställs krav på lämplighet och kompetens för att få legitimationen och dels genom att legitimationen kan återkallas vid grov oskicklighet och olämplighet.
Yrkestiteln för kuratorerna ska vara hälso- och sjukvårdskurator och för att få legitimationen kommer det att krävas en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. Under en övergångsperiod kommer de som redan arbetar som kuratorer ha möjlighet att få en legitimation om de har en socionomutbildning eller annan likvärdig utbildning och har arbetat som kuratorer i minst fem år, alternativt i två år och har en relevant vidareutbildning.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 8 minuter
- Justering
- 2018-05-15
- Bordläggning
- 2018-06-01
- Debatt
- 2018-06-04
- Beslut
- 2018-06-07