Sök

Sverige ska delta i det militära samarbete inom EU som har fått namnet det permanenta strukturerade samarbetet (permanent structured cooperation - Pesco). Samarbetet syftar bland annat till att utveckla medlemsländernas militära förmågor och öka möjligheterna till samarbete inom EU. Europeiska rådet väntas fatta beslut om att upprätta Pesco och fastställa vilka länder som deltar i december 2017.

Riksdagen anser att Sverige ska delta aktivt i arbetet med att stärka EU som säkerhetspolitisk aktör och att ett svenskt medlemskap i Pesco passar in i denna strategi. Det är frivilligt att delta i Pesco för EU:s medlemsländer och det nationella självbestämmandet påverkas inte. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

32, 84 minuter

Justering

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i Europeiska unionens marina insats, Atalanta. Insatsen arbetar med säkerheten på vattnet utanför Somalias kust.

Regeringen vill att Sverige under högst tre månader 2017 ställer en beväpnad styrka till förfogande för att delta i Atalanta. Styrkan ska bestå av högst 135 personer. Deltagandet ska gälla under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att Sveriges deltagande i FN-insatsen i Mali ska förlängas. Enligt beslutet ska Sverige fram till halvårsskiftet 2017 delta med en väpnad styrka på högst 470 personer i den pågående FN-insatsen i Mali. Beslutet gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör formulera tydliga mål för det svenska deltagandet i FN-insatsen som gör det möjligt att i efterhand utvärdera den och se om målen uppfylldes.
• Regeringen bör ta initiativ så att den medicinska evakueringsförmågan blir tillräcklig dygnet runt för den svenska styrkan i Mali.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 83 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-11

Debatt

2016-05-12

Beslut

2016-05-18

Riksdagen har gått igenom och analyserat de säkerhetspolitiska frågorna i regeringens förslag om den försvarspolitiska inriktningen för 2016-2020 (se försvarsutskottets betänkande 2014/15:FöU11).

Riksdagen kan konstatera att den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats, bland annat mot bakgrund av den ryska aggressionen mot Ukraina, vilket innebär att kraven på den svenska försvarsförmågan har förändrats.

Riksdagen understryker att i ett vidgat säkerhetsbegrepp inryms även icke-militära hot och icke-statliga aktörer. Utskottet anser att Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten kompletterar varandra, och ser liksom regeringen stora möjligheter till ett än mer fördjupat nordiskt försvarssamarbete.

Riksdagen välkomnar att regeringen tänker låta en expert göra en analys av olika former av försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten med länder och organisationer. Analysen ska inte utvärdera den militära alliansfriheten.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

90, 281 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att en svensk militär styrka ska delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM (Resolute Support Mission) i Afghanistan. Den väpnade styrkan består av högst 50 personer under 2015. Om det krävs ska det även vara möjligt att högst tillfälligt sätta in en förstärknings- och evakueringsstyrka som består av högst 200 personer.

Insatsen är en icke-stridande insats för utbildning, rådgivning och stöd. Den svenska styrkan får enbart använda våld i de fall då den behöver skydda sig själv. Riksdagen anser att det finns stöd för Nato att utföra denna insats genom SOFA-avtalet som har tecknats mellan den afghanska regeringen och Nato. Afghanistans regering har även samtyckt till att ett antal länder som inte är medlemmar i Nato, däribland Sverige, deltar i insatsen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 64 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17

Sverige ska delta i FN:s insats för att stabilisera situationen i Mali, Minusma. Deltagandet kan inledas den 1 juli 2013 och gäller en svensk väpnad styrka bestående av högst 160 personer under högst tolv månader. Riksdagens ställningstagande gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Väpnade extremistgrupper och kriminella grupper sedan i början av 2012 har gjort sig skyldiga till omfattande övergrepp och orsakat stort mänskligt lidande i Mali. FN-insatsens mandat omfattar bland annat stabilisering av större tätbefolkade områden, skydd av civila och FN-personal och stöd till att skapa förutsättningar för humanitärt bistånd. Det militära bidraget ska i princip inte ha väpnade uppgifter, och den svenska styrkan är beväpnad för självförsvar och skydd av egendom och materiel.

Planen är att Sverige ska bidra med en flygtransportenhet, en flygsäkringsstyrka, en nationell stödenhet och placering av stabsofficerare vid relevanta staber. Avsikten är att flygtransportenheten, flygsäkringsstyrkan och den nationella stödenheten ska delta i insatsen i cirka fyra månader.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 66 minuter

Justering

2013-06-13

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-18

Regeringen har lämnat in en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska länderna vad gäller utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Skrivelsen tar även upp nordisk samverkan inom krisberedskap.

Riksdagen välkomnar det nordiska samarbetet inom de här områdena och menar att samarbetet gör att de nordiska intressena får större genomslag internationellt. Riksdagen betonar att det är viktigt att fortsätta utveckla det nordiska samarbetet inom FN. Här framhålls bland annat att samarbetet bidrog till genomförandet av FN:s resolution om kvinnor, fred och säkerhet från år 2000.

Riksdagen anser att det finns stora möjligheter till ytterligare administrativ samverkan mellan de nordiska länderna och välkomnar att länderna planerar att arbeta för gemensamma utlandsmyndigheter på fler platser. Här pekar man på att Sverige och Norden skulle stärkas av samarbete med de baltiska länderna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Beredning

2013-04-23

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett svenskt deltagande i den internationella Kosovostyrkan. Detta under förutsättning att FN:s säkerhetsråd fortsätter att stödja insatsen.

Sverige ställer en väpnad styrka om högst 70 personer till förfogande fram till och med den 1 april 2012 för Natos fredsfrämjande insats i Kosovo. Styrkan ska därefter successivt minska fram till utgången av 2013 då den avvecklas helt. Syftet med den internationella styrkan är enligt FN:s säkerhetsråd att upprätthålla en fredlig och säker miljö i Kosovo.
 

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 29 minuter

Beredning

2011-11-24

Justering

2011-12-01

Debatt

2011-12-12

Beslut

2011-12-14

Sverige ska fortsätta att delta i den internationella militära insatsen i Libyen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att regeringen ska ställa en svensk väpnad styrka på högst 250 personer till förfogande i högst 30 dagar. Deltagandet är tänkt att inledas den 25 september 2011. En förutsättning är dock att Nato beslutar om en förlängning. Enligt planerna ska Sverige bidra med flygstridskrafter och stödresurser. Det innebär bland annat att fem plan av typen JAS 39 Gripen blir kvar för att verkställa FN:s säkerhetsrådsresolution 1973. Även resurser för informationsoperationer ska ställas till förfogande. Sammantaget handlar det om ett bidrag på cirka 140 personer. Styrkan ska kunna förstärkas tillfälligt vid behov. Sverige har deltagit i den militära insatsen sedan april 2011.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 123 minuter

Justering

2011-09-20

Debatt

2011-09-21

Beslut

2011-09-21

Riksdagen har beslutat att Sverige ska fortsätta delta i den internationella militära insatsen i Libyen. Den svenska militära insatsen inriktas på stöd till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1973 i dess helhet. Det innebär upprätthållandet av vapenembargot, skydd av civila och stöd för humanitära insatser. För att övervaka den vapenvila som eftersträvas kan flygspaningsinsatserna också spela en roll. Stridsinsatser mot markmål kommer inte att genomföras. Enligt beslutet ska Sverige ställa en väpnad styrka på högst 250 personer till förfogande i högst tre månader. Det svenska bidraget kommer att bestå av en insats för flygspaning med högst fem flygplan av typen JAS 39 Gripen och tillhörande stödresurser för bland annat flygtankning. Det ska också finnas möjlighet för Sverige att bidra med en maritim bordningsförmåga om högst 40 personer för att upprätthålla vapenembargot och högst 10 personer för bland annat informationsoperationer.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

34, 146 minuter

Justering

2011-06-16

Debatt

2011-06-17

Beslut

2011-06-17

Sverige deltar i den internationella militära insatsen i Libyen. Sverige ställer en väpnad styrka på högst 250 personer till förfogande i högst tre månader. Den svenska styrkan ska delta i insatsen för att upprätthålla den flygförbudszon som FN:s säkerhetsråd har beslutat om. I styrkan ingår högst åtta stridsflygplan av typ JAS 39 Gripen, ett transportflygplan av typ Tp84 samt spanings- och stödresurser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 121 minuter

Justering

2011-03-31

Debatt

2011-04-01

Beslut

2011-04-01

Den svenska styrkan i Afghanistan får förnyat mandat under nästa år. Sverige ställer en väpnad styrka om högst 855 personer till förfogande för den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan till slutet av 2011. Detta under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut av FN:s säkerhetsråd. Regeringen beräknar att styrkan kommer att bestå av cirka 500 personer på plats under 2011, vilket är samma antal som i dag. För att förbättra säkerheten ska Sverige dessutom utöka insatsen med en helikopterenhet med sjukvårdsförmåga.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

53, 200 minuter

Beredning

2010-11-23

Justering

2010-12-02

Debatt

2010-12-15

Beslut

2010-12-15

I budgetpropositionen för 2011 talar regeringen om att den har för avsikt att ställa den nordiska stridsgruppen till EU:s förfogande under den första halvan av 2014 med Sverige som ledande nation. Det är viktigt att sådana uppdrag är väl förankrade i riksdagen. Riksdagen bad därför regeringen att återkomma med ett förslag på hur Sverige ska bidra till EU:s stridsgrupper efter 2011. Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har granskat en rapport från regeringen om Sveriges deltagande i den nordiska stridsgruppen under första halvan av 2011. Förutom Sverige deltar också Estland, Finland, Irland och Norge. Utskottet anser att den nordiska stridsgruppen kommer att bidra till FN:s och det övriga internationella samfundets förmåga att agera snabbt och effektivt vid svåra humanitära kriser. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 52 minuter

Beredning

2010-11-25

Justering

2010-12-02

Debatt

2010-12-13

Beslut

2010-12-14