Dokument & lagar (1 207 träffar)

Betänkande 2019/20:MJU1

Cirka 12,6 miljarder kronor ur statens budget för 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, cirka 2 miljarder kronor. Knappt 1,8 miljarder går till klimatbonus. Andra stora poster är åtgärder för havs- och vattenmiljö samt åtgärder för och skydd av värdefull natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen ger regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas enligt EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU för åren 2017 och 2018. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, tillåts tas bort.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-16 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:MJU1 (pdf, 935 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Betänkande 2019/20:AU4

Samhall bör återgå till sitt grunduppdrag att skapa arbete åt personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att göra en översyn av Samhalls uppdrag.

Riksdagen sa samtidigt säger nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar exempelvis om omställning och kompetensutveckling, Arbetsförmedlingen samt arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen sa nej eftersom det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 16
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-17 Beslut: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:AU4 (pdf, 447 kB)

Betänkande 2019/20:AU2

Knappt 77,2 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till området arbetsmarknad och arbetsliv. Ungefär 28,1 miljarder kronor går till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och 20,5 miljarder går till lönebidrag och Samhall, med mera. Regeringen får också rätt att ingå ekonomiska åtaganden som innebär att det kan behövas ytterligare pengar till vissa områden under de kommande åren.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-17 Beslut: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:AU2 (pdf, 571 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Betänkande 2019/20:AU1

Ungefär 10,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande, som får 8,5 miljarder. Regeringens mål för åtgärder mot segregation godkändes. Målet är minskad segregation, jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till 20 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-13 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:AU1 (pdf, 344 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Betänkande 2019/20:MJU2

Cirka 19,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, drygt 7,3 miljarder kronor och knappt 3,9 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-12 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:MJU2 (pdf, 1033 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Betänkande 2019/20:MJU5

Regeringen har föreslagit att det görs vissa ändringar i svensk miljölagstiftning för att förbättra genomförandet av EU:s avfallsdirektiv. Syftet med direktivet är att skydda miljön och människors hälsa.

Lagändringarna innebär bland annat att det införs en ny bestämmelse om att de verksamheter som har hand om avfall och som har tillstånds- och anmälningsplikt, endast får tillåtas om de uppfyller vissa krav på hur avfall ska hanteras. Ändringarna innebär också vissa förtydliganden av formuleringar relaterat till avfallshantering. Till exempel förtydligas att den som hanterar avfall ska se till att hanteringen inte riskerar att skada människors hälsa eller miljön.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-12 Debatt: 2019-11-21 Beslut: 2019-11-27

Betänkande 2019/20:MJU5 (pdf, 579 kB)

Betänkande 2019/20:AU8


Beredning: 2020-01-28 Justering: 2020-03-17

Betänkande 2019/20:AU7


Beredning: 2020-02-06 Justering: 2020-03-01

Betänkande 2019/20:MJU11


Beredning: 2020-01-30 Justering: 2020-03-05

Betänkande 2019/20:MJU10


Beredning: 2020-01-30 Justering: 2020-03-05

Betänkande 2019/20:MJU9


Beredning: 2020-01-30 Justering: 2020-03-03

Betänkande 2019/20:MJU8


Beredning: 2020-01-28 Justering: 2020-03-03

Betänkande 2019/20:MJU7


Beredning: 2020-01-30 Justering: 2020-02-11 Debatt: 2020-02-18 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:MJU6


Beredning: 2020-01-28 Justering: 2020-02-11 Debatt: 2020-02-18 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:AU6


Beredning: 2020-01-28 Justering: 2020-01-30 Debatt: 2020-02-05 Beslut: 2020-02-05

Betänkande 2019/20:AU5


Beredning: 2020-01-28 Justering: 2020-01-30 Debatt: 2020-02-05 Beslut: 2020-02-05

Betänkande 2019/20:AU3

Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska få möjlighet att behandla de personuppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna sköta sina uppgifter på ett effektivt sätt, samtidigt som enskilda personers integritet skyddas. Därför införs en ny lag om detta. Myndigheten ska enligt de nya bestämmelserna få samla vissa typer av känsliga personuppgifter i den del av verksamheten som gäller kunskapsuppbyggnad, kunskapsspridning, utvärdering och analys.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-15 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:AU3 (pdf, 478 kB)

Betänkande 2019/20:MJU4

Regeringen tar i en skrivelse upp en rapport från Riksrevisionen om Klimatklivet, som är ett stöd till lokala och regionala investeringar som ska minska utsläppen av växthusgaser. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Klimatklivet till stora delar har genomförts på ett effektivt sätt, men också att det finns förbättringsmöjligheter när det gäller genomförande, utformning och rapportering av stödet.

Regeringen uppger att den har påbörjat ett arbete med att utveckla och effektivisera Klimatklivet som bygger på det så kallade januariavtalet, som är en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Riksdagen ser positivt på det arbete med att förbättra Klimatklivet som regeringen har påbörjat. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-10-03 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:MJU4 (pdf, 193 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Klimatklivet

Betänkande 2019/20:MJU3

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statens vägledning av kommunal tillsyn. Riksrevisionen har granskat hur Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket vägleder kommunerna i arbetet med alkoholtillsyn, livsmedelskontroll, kemikalietillsyn och miljötillsyn. Rapporten visar att tillsynsvägledningen huvudsakligen fungerar tillfredsställande för kemikalietillsynen och livsmedelskontrollen, medan det finns brister i vägledningen när det gäller alkohol- och miljötillsynen. I sin skrivelse redovisar regeringen vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga med anledning av rapporten.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion om lika och förutsägbar tillsynsprövning i hela landet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-09-24 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:MJU3 (pdf, 149 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens vägledning av kommunal tillsyn

Betänkande 2018/19:AU15

FN:s internationella arbetsorganisation, ILO, har beslutat om en rekommendation om sysselsättning och anständigt arbete för fred och motståndskraft. Syftet med rekommendationen är att ge medlemsstaterna vägledning om hur de kan skapa sysselsättning och anständigt arbete för förebyggande, återhämtning, fred och motståndskraft i samband med krissituationer som uppstår till följd av konflikter och katastrofer.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ILO:s rekommendation. Regeringen skriver att rekommendationen kan ge betydelsefull vägledning i arbetet i konflikt- och krisdrabbade länder och riksdagen håller med regeringen om det. Riksdagen håller också med regeringen om att rekommendationen inte bör leda till några författningsändringar eller andra åtgärder i Sverige.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-19 Beslut: 2019-06-19

Betänkande 2018/19:AU15 (pdf, 320 kB)