Sök

Avdelning
Hoppa till filter

41 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Interpellationer, Svar på skriftliga frågor, Bilagor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, utskottsdokument, 2016/17, Arbetsmarknadsutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare

    Utlåtande 2016/17:AU17

    Riksdagen har prövat om ett förslag från EU-kommissionen om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån, så nära medborgarna som möjligt. EU-förslaget innehåller bland annat minimikrav för rätt till föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig.

    Riksdagen konstaterar att det redan finns regler om föräldraledighet på EU-nivå. Trots dessa existerande regler finns det fortfarande stora utmaningar när det gäller möjligheter att kombinera arbete och familjeansvar i många av EU:s medlemsländer. Det visar att syftet med förslaget, större jämställdhet när det gäller möjligheter på arbetsmarknaden och behandling på arbetsplatsen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås genom åtgärder enbart av medlemsländerna själva.

    Riksdagen gör samma bedömning som kommissionen och även regeringen; att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att inte lämna något motiverat yttrande samt att lägga utlåtandet till handlingarna.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 47 minuter
    Justering
    2017-06-13
    Bordläggning
    2017-06-19
    Debatt
    2017-06-20
    Beslut
    2017-06-20
  • Dokument & lagar

    Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet

    Betänkande 2016/17:AU15

    Regeringen har lämnat förslag som syftar till att reglerna för vissa nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet ska blir mer lika de regler som gäller för övriga arbetssökande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att

    • nyanlända ska ha en individuell handlingsplan liksom övriga arbetssökande och anvisas till ett arbetsmarknadspolitiskt program, istället för att ha rätt till en etableringsplan
    • den som inte deltar i insatserna kan varnas eller stängas av från rätt till ersättning
    • handläggningen av etableringsersättningen flyttas från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan.

    Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    41, 126 minuter
    Justering
    2017-06-13
    Bordläggning
    2017-06-19
    Debatt
    2017-06-20
    Beslut
    2017-06-20
  • Dokument & lagar

    Åtgärder mot diskriminering

    Betänkande 2016/17:AU14

    Riksdagen sa nej till olika motionsförslag som rör åtgärder mot diskriminering. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om missgynnande på grund av föräldraledighet och åtgärder mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.

    Behandlade dokument
    25
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    16, 50 minuter
    Justering
    2017-06-13
    Bordläggning
    2017-06-19
    Debatt
    2017-06-20
    Beslut
    2017-06-20
  • Dokument & lagar

    En livsmedelsstrategi för Sverige

    Betänkande 2016/17:MJU23

    Riksdagen godkände regeringens förslag om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Syftet med livsmedelsstrategin är att uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka, miljömålen ska nås och den ska också bidra till en hållbar utveckling i hela landet.

    Med anledning av strategin riktade riksdagen sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

    • Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
    • Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
    • Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
    • Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
    • Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
    • Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
    • Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer.

     

    Behandlade dokument
    79
    Förslagspunkter
    66
    Reservationer
    118 
    Anföranden och repliker
    62, 154 minuter
    Justering
    2017-06-01
    Bordläggning
    2017-06-16
    Debatt
    2017-06-19
    Beslut
    2017-06-20
  • Dokument & lagar

    Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

    Betänkande 2016/17:MJU24

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Efter det ska negativa utsläpp uppnås. Riksdagen sa också ja till ett etappmål för utsläpp av växthusgaser till 2030 och 2040 och ett etappmål för utsläpp från inrikes transporter. Delar av det klimatpolitiska ramverket regleras i lag genom den nya klimatlagen. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Klimatlagen börjar gälla den 1 januari 2018.

    Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt.

    Behandlade dokument
    31
    Förslagspunkter
    36
    Reservationer
    32 
    Anföranden och repliker
    60, 206 minuter
    Justering
    2017-06-01
    Bordläggning
    2017-06-13
    Debatt
    2017-06-14
    Beslut
    2017-06-15
  • Dokument & lagar

    Insatsen Förberedande och orienterande utbildning

    Betänkande 2016/17:AU13

    Arbetsmarknadsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Rapporten handlar om Arbetsförmedlingens arbete med insatsen Förberedande och orienterande utbildning. Insatsen är till för arbetslösa personer, speciellt för dem som länge varit utan jobb.

    Riksrevisionen konstaterar att kostnaderna för utbildningarna har ökat över tid och att Arbetsförmedlingen inte alltid använder resurserna på bästa sätt. Granskningen visar också att myndigheten tycker det just nu finns svårigheter med att följa upp hur det går för deltagarna i insatsen. I skrivelsen instämmer regeringen i den problembeskrivning som Riksrevisionen redovisar. Regeringen bedömer att granskningen visar på goda möjligheter till utveckling när det gäller bland annat styrning och uppföljning av denna typ av insatser. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Riksdagen riktade dock två tillkännagivanden till regeringen med utgångspunkt i Riksrevisionens rapport:

    • Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterande utbildning borde följas upp på ett bättre sätt än i dag. Regeringen borde se till att det sker.
    • Resurserna inom arbetsmarknadspolitiken bör omprioriteras till insatser som ger bättre resultat, till exempel en utökning av RUT-avdraget och till att sänka kostnaderna för att anställa. Regeringen bör därför vidta nödvändiga åtgärder så att resurserna inom arbetsmarknadspolitiken riktas till insatser som ger bättre resultat än förberedande och orienterande utbildning.
    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    14, 56 minuter
    Justering
    2017-06-01
    Bordläggning
    2017-06-02
    Debatt
    2017-06-07
    Beslut
    2017-06-07
  • Dokument & lagar

    Övergripande miljöfrågor

    Betänkande 2016/17:MJU22

    Tillståndsprocesserna inom miljölagstiftningen borde förenklas och förkortas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

    Verksamheter som riskerar att påverka miljön negativt måste söka och beviljas tillstånd för att få utföra sin verksamhet. Sådana verksamheter ska prövas noga och hårda krav ska ställas för att skydda miljön. Riksdagen anser dock att det är mycket viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett mer effektivt sätt än i dag. Bland annat borde handläggningstiderna i många fall kortas. Enligt riksdagen borde det också övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder skulle kunna premieras genom att få en snabbare handläggning, en "grön gräddfil". Riksdagen uppmanade regeringen till detta.

    Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    20, 76 minuter
    Justering
    2017-05-18
    Bordläggning
    2017-05-30
    Debatt
    2017-05-31
    Beslut
    2017-05-31
  • Dokument & lagar

    Bemyndigande om avfallsförebyggande åtgärder och sanktioner avseende otillåten insamling av elavfall

    Betänkande 2016/17:MJU20

    Det blir straffbart att utan tillstånd bedriva en yrkesmässig verksamhet för insamling av elavfall. Denna typ av brott ska inte längre undantas straffbestämmelsen om otillåten miljöverksamhet. Sedan tidigare har tvingande EU-regler på området införts i svensk lag. EU-reglerna innebar att en verksamhet för insamling av elavfall måste söka tillstånd för det. Nu blir det alltså straffbart att bryta mot detta.

    Regeringen får också rätt att bestämma regler om ytterligare avfallsförebyggande åtgärder. Reglerna får utfärdas om de har särskild betydelse för skyddet för människors hälsa eller miljön.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2017-05-04
    Bordläggning
    2017-05-10
    Debatt
    2017-05-11
    Beslut
    2017-05-11
  • Dokument & lagar

    Ändring i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel

    Betänkande 2016/17:MJU21

    Det finns i EU gemensamma regler för spritdrycker, bland annat skydd av geografiska spritbeteckningar. Syftet med reglerna är främst att säkerställa ett högt konsumentskydd och att främja en sund konkurrens på marknaden. Sedan EU-inträdet har Sverige tre skyddade geografiska spritbeteckningar: svensk vodka, svensk akvavit och svensk punsch.

    Regeringen vill göra en ändring i lagen som innebär att regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, ska få rätt att specificera vilka krav som en producent ska uppfylla för att få använda de svenska spritbeteckningarna.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2017.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2017-05-02
    Bordläggning
    2017-05-17
    Debatt
    2017-05-18
    Beslut
    2017-05-18
  • Dokument & lagar

    2014 års protokoll och rekommendation till ILO:s konvention om tvångsarbete

    Betänkande 2016/17:AU12

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna 2014 års protokoll till Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om tvångsarbete. ILO är FN:s organ för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor och har som mål att bekämpa fattigdom.

    Godkännandet av protokollet har ingen praktisk betydelse i Sverige eftersom svenska lagar och regler gör att Sverige redan lever upp till de krav som ställs. Men arbetsmarknadsutskottet anser att godkännandet är önskvärt och ett uttryck för Sveriges inställning i frågan om att tvångsarbete ska bekämpas.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2017-04-27
    Bordläggning
    2017-05-02
    Debatt
    2017-05-03
    Beslut
    2017-05-03
  • Dokument & lagar

    Genomförande av sjöfolksdirektivet

    Betänkande 2016/17:AU11

    Arbetstagare till sjöss ska få samma arbetsrättsliga rättigheter som andra arbetstagare. Dessa regler ska nu gälla i hela EU. Det handlar bland annat om löneskydd, rätten till information och skydd vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på tvingande EU-regler och syftet är att stärka arbetstagarskyddet och verka för lika spelregler inom EU.

    Innan har arbetstagare till sjöss, i vissa länder, varit undantagna från den här typen av regler. Några sådana undantag har dock inte funnits i Sverige varför direktivet inte får någon praktisk betydelse i Sverige. I sammanhanget föreslog också regeringen ändrade regler för hur en besättningsmedlem som är ledamot eller suppleant i ett särskilt förhandlingsorgan eller företagsråd ska kunna delta i möten fysiskt eller på distans. Riksdagen sa ja till även detta. De nya reglerna börjar gälla i svensk lag den 1 oktober.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2017-04-27
    Bordläggning
    2017-05-02
    Debatt
    2017-05-03
    Beslut
    2017-05-03
  • Dokument & lagar

    Nya utstationeringsregler

    Betänkande 2016/17:AU9

    Svenska fackförbund ska ges rätt att ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som inte tecknat ett svenskt kollektivavtal. Arbetstagare som kommer till Sverige för att arbeta här under en begränsad tid ska genom detta få bättre arbetsvillkor. Det föreslår regeringen som vill göra ändringar i utstationeringslagen, den lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett utländskt företag skickar personal till Sverige för att tillfälligt arbeta här.

    Därmed ändras den så kallade lex Laval som infördes 2010 i utstationeringslagen efter en dom från EU-domstolen om hur fackförbundet Byggnads agerat mot det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd.

    Dessutom anpassas utstationeringslagen till det så kallade tillämpningsdirektivet. Direktivet innehåller bland annat åtgärder för att förhindra att arbetsgivare kringgår regler om skydd för arbetstagarnas villkor.

    Riksdagen sa ja till förslaget och till att de nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2017.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    34, 133 minuter
    Justering
    2017-04-20
    Bordläggning
    2017-04-25
    Debatt
    2017-04-26
    Beslut
    2017-04-26
  • Dokument & lagar

    Fiskeripolitik

    Betänkande 2016/17:MJU14

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om fiskeripolitik. Motionerna handlade bland annat om globalt hållbart fiske, regelverket för yrkesfisket och märkning av fisk. Riksdagen sa nej till förslagen, främst med hänvisning till pågående arbete.

    Behandlade dokument
    20
    Förslagspunkter
    17
    Reservationer
    23 
    Justering
    2017-04-06
    Bordläggning
    2017-04-26
    Debatt
    2017-04-27
    Beslut
    2017-05-03
  • Dokument & lagar

    Avfall och kretslopp

    Betänkande 2016/17:MJU15

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om pantsystem, matsvinn och producentansvar. Riksdagen sa nej främst för att arbete redan pågår i dessa frågor.

    Behandlade dokument
    47
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    28, 104 minuter
    Justering
    2017-04-04
    Bordläggning
    2017-04-18
    Debatt
    2017-04-19
    Beslut
    2017-04-20
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om statens förorenade områden

    Betänkande 2016/17:MJU19

    Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens förorenade områden. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur hanteringen av förorenade områden som ägs av staten, eller som har förorenats av statlig verksamhet, har gått till.

    Det finns brister i kartläggningen av de förorenade områdena och det har inte gjorts så många skattningar av kostnaderna för sanering konstaterar Riksrevisionen. Dessa brister försvårar bedömningen av i vilken ordning och takt sanering eller röjning bör genomföras för att vara effektiv.

    Det finns även oklarheter om bland annat ansvaret mellan olika myndigheter och ansvaret för historiska föroreningar. Kunskapsöverföringen mellan myndigheterna behöver därmed förbättras menar Riksrevisionen. En vägledning med principer för att kunna göra en effektiv ekonomisk planering behöver tas fram.

    Regeringen håller med om kritiken och har redovisat förändringar som ska göras enligt Riksrevisionens rekommendationer.

    Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar regeringens planerade och genomförda åtgärder.  

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2017-04-04
    Bordläggning
    2017-04-18
    Debatt
    2017-04-19
    Beslut
    2017-04-20
  • Dokument & lagar

    Skogspolitik

    Betänkande 2016/17:MJU13

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om skogspolitik. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om skogar med höga naturvärden, frivilliga avsättningar av skog och skogsbruk och skogsskötsel.

    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    14 
    Justering
    2017-03-30
    Bordläggning
    2017-04-26
    Debatt
    2017-04-27
    Beslut
    2017-05-03
  • Dokument & lagar

    Djurskydd

    Betänkande 2016/17:MJU12

    Riksdagen sa nej till motioner inom området djurskydd. Motionsförslagen från hösten 2016 handlar bland annat om djurskyddsarbetet inom EU, djurskyddskontrollen samt utformningen av den svenska djurskyddslagstiftningen.

    Andra områden är användningen av antibiotika vid djuruppfödning, djurförsök inom medicinsk forskning, regler för djurtransporter och mobil slakt, samt djursjukdomar och smittskydd.

    Riksdagen hänvisar bland annat till att åtgärder redan har gjorts eller att arbete inom området redan pågår.

    Behandlade dokument
    44
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    24, 79 minuter
    Justering
    2017-03-23
    Bordläggning
    2017-04-05
    Debatt
    2017-04-06
    Beslut
    2017-04-06
  • Dokument & lagar

    Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer

    Betänkande 2016/17:MJU18

    Enligt EU-regler ska allmänheten ha tillgång till vissa uppgifter om de ekologiska producenter som verkar i landet. Sverige har fått kritik från EU för att kravet på offentliggörande inte är helt uppfyllt.

    Regeringen vill därmed göra ändringar i lagen om kontroll av ekologisk produktion för att bättre svara upp till de ställda kraven.

    När lagen skrivs om innebär det att de kontrollerande aktörerna är skyldiga att redovisa sina uppgifter för allmänheten via sina webbplatser. I Sverige är det privata aktörer som utför kontrollen.

    Riksdagen sa ja till förslaget och den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 5 minuter
    Justering
    2017-03-23
    Bordläggning
    2017-03-28
    Debatt
    2017-03-29
    Beslut
    2017-03-29
  • Dokument & lagar

    Biologisk mångfald

    Betänkande 2016/17:MJU8

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om biologisk mångfald. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om EU:s naturvårdsdirektiv, skarv- och sälbestånd, rovdjurspolitik, handel med elfenben och genetiskt modifierade organismer.

    Behandlade dokument
    39
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    20, 76 minuter
    Justering
    2017-02-21
    Bordläggning
    2017-03-14
    Debatt
    2017-03-15
    Beslut
    2017-03-15
  • Dokument & lagar

    Utvidgning av Björnlandets nationalpark

    Betänkande 2016/17:MJU17

    Björnlandets nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark- och vattenområden som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Björnlandets nationalpark bildades 1991 och syftet var att bevara ett värdefullt berg- och urskogsområde. Nationalparken ligger i Åsele kommun och utvidgningen gör att nationalparkens yta ökar från 1143 hektar till 2369 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer nu att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens urskogs- och naturskogslika områden ökar.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    36, 120 minuter
    Justering
    2017-03-02
    Bordläggning
    2017-03-14
    Debatt
    2017-03-15
    Beslut
    2017-03-15