129 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Interpellationer, Svar på skriftliga frågor, Bilagor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, Utskottens kallelser och föredragningslistor, Utskottens verksamhetsberättelser, utskottsdokument, 2010/11, Arbetsmarknadsutskottet, Lagutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter relevans
Riksdagen uppmanade regeringen att se över delar av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Det ena beslutet gäller den så kallade 100-dagarsregeln i försäkringen. Regeln, som avskaffades 2007, gav arbetslösa rätt att under de 100 första dagarna i en ersättningsperiod endast söka lämpliga jobb inom sitt eget yrke och i sitt närområde utan att förlora sin ersättning. Riksdagen ansåg att 100-dagarsregeln bör återinföras och uppmanade regeringen att återkomma med ett lagförslag. Därmed sa riksdagen ja till en socialdemokratisk motion. Det andra beslutet gäller reglerna för arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslösa. En person som arbetar deltid får i dag a-kassa för endast 75 dagar under en ersättningsperiod. Övriga ersättningsdagar får bara användas för veckor då personen är arbetslös på heltid. Riksdagen ansåg att reglerna försätter deltidsarbetslösa i en orimlig situation. De tvingas välja mellan att avstå från a-kassa eller att tacka nej till arbete. Riksdagen uppmanade regeringen att se över reglerna så att de inte diskriminerar deltidsarbetslösa. Därmed sa riksdagen ja till en socialdemokratisk motion. Riksdagen sa nej till övriga motioner om arbetslöshetsförsäkringen från allmänna motionstiden 2010.
Kraven på dispens från Arbetsmiljöverket för uttag av ytterligare övertid och ytterligare mertid tas bort. Ändringarna är ett led i regeringens regelförenklingsarbete. I stället ska det framgå direkt av arbetstidslagen under vilka förutsättningar extra övertid och extra mertid får tas ut. Extra övertid eller mertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på något annat rimligt sätt. Det blir inte längre nödvändigt med tillstånd från Arbetsmiljöverket om nödfallsövertid ska tas ut för längre tid än två dygn. Skyddsombud får möjlighet att göra framställningar till en arbetsgivare om arbetstidslagens krav inte följs och att få det prövat av Arbetsmiljöverket. Ändringarna i arbetsmiljölagen innebär att ett organ som också behandlar andra frågor än arbetsmiljöfrågor får utses till skyddskommitté och ha en annan benämning än skyddskommitté. De nya reglerna börjar gälla 1 augusti 2011.
Arbetsförmedlingen har fått ett allt större ansvar för de grupper som rent generellt visat sig ha svårare än andra att få arbete, till exempel nyanlända invandrare och långtidssjukskrivna. För att kunna ge rätt hjälp har Arbetsförmedlingen i ökad utsträckning fått möjlighet att hantera olika typer av känsliga och ömtåliga personuppgifter (se 2010/11: AU4 ). Riksdagen har nu beslutat om ytterligare lagändringar. Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter om vissa lagöverträdelser i en arbetsmarknadspolitisk databas. Ett syfte är att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer som varit föremål för åtgärder inom kriminalvården. Personuppgifterna kan till exempel avse brott och domar i brottmål. En förutsättning är att uppgifterna har lämnats i ett ärende eller att de är nödvändiga för handläggningen av ärendet. Dessutom förtydligas reglerna för behandling av personuppgifter i de delar av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som också är hälso- och sjukvård. Ändringar av reglerna för behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, genomförs också. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.
Den 6 juni ersätts lagen om europeiska företagsråd med en ny lag. Den nya lagen är en anpassning till ett EU-direktiv från 2009 som handlar om att säkerställa ett mer effektivt utövande av arbetstagares rättigheter till gränsöverskridande information och samråd. Direktivets syfte är också att öka andelen europeiska företagsråd, förbättra rättssäkerheten, komma tillrätta med vissa tillämpningsproblem och att bättre samordna EU-direktiv gällande information till och samråd med arbetstagare. Lagen innehåller: nya bestämmelser som gäller förhandlingen om inrättande av ett företagsråd eller annat informations- och samrådsförfarande. Bland annat preciseras gemenskapsföretagets skyldigheter vad gäller information till arbetstagarna inför sådana förhandlingar. skyldigheter för gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i företagsgruppen får ansvar för att ge arbetstagarrepresentanterna utbildning. ett förtydligande av begreppen gränsöverskridande fråga, information och samråd.
Riksdagen sa nej till ett antal motioner från allmänna motionstiden 2010 om jämställdhet. Motionerna handlar bland annat om jämställd arbetsmarknad, jämställt arbetsliv, ändringar i diskrimineringslagen och jämställdhetsarbetets organisering. Andra motioner gällde mansrollen och mäns jämställdhetsarbete.
Arbetsförmedlingen har fått ett allt större ansvar för grupper som står långt från arbetsmarknaden, till exempel nyanlända invandrare och långtidssjukskrivna. För att kunna ge rätt hjälp behöver Arbetsförmedlingen hantera olika typer av känsliga och ömtåliga personuppgifter. Riksdagen har därför beslutat om att slopa kravet på att den enskilde måste säga ja för att sådana personuppgifter ska få behandlas av Arbetsförmedlingen. En förutsättning är att uppgifterna har lämnats i ett ärende eller att de är nödvändiga för handläggningen av ärendet. Arbetsförmedlingen får sedan tidigare hantera viss information som enligt personuppgiftslagen (PUL) definieras som känsliga personuppgifter, till exempel information om etniskt ursprung och hälsa. Men för att uppgifterna ska kunna behandlas i databaser måste den enskilda skriftligen säga ja till detta. Det samma gäller för personuppgifter om sociala förhållanden samt omdömen, slutsatser eller andra värderande upplysningar om en arbetssökande, så kallade ömtåliga personuppgifter. Genom att slopa kravet på att den enskilde måste säga ja för att informationen ska få behandlas kan Arbetsförmedlingens handläggning förenklas. Möjligheten att ta emot information från andra myndigheter, till exempel Migrationsverket, kan bidra till kortare handläggningstider. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2011.
Riksdagen röstade ja till att det vid offentliga upphandlingar bör vara möjligt att ställa högre krav på arbetsmiljöhänsyn och villkor i enlighet med svenska kollektivavtal. Riksdagen röstade också ja till att initiativ bör tas att tillsammans med arbetsmarknadens parter utforma ett förslag till lag om sluten kontanthantering i detaljhandeln. Riksdagen godkände också regeringens skrivelse om en förnyad arbetsmiljöpolitik. Inriktningen på arbetsmiljöinsatserna ska handla om att motverka utslagning från arbetslivet och öka möjligheterna till inträde i arbetslivet. Arbetsmiljön ska vara utvecklande och bidra till hälsa och dess konkurrensmedel ska synliggöras bättre. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 69,6 miljarder kronor i anslag till arbetsmarknad och arbetsliv för 2011. De största anslagen är arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, arbetsmarknadspolitiska program och insatser och kostnader för Arbetsförmedlingen. Riksdagen gjorde ett uttalande till regeringen om uppföljning av Arbetsförmedlingens verksamhet. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen använder utvecklade och tillförlitliga arbetsmetoder. Riksdagen utgår från att regeringen kommer att använda sig av effektutvärdering när det är möjligt och befogat.
Riksdagen uppmanar regeringen att stoppa nya anvisningar av långtidsarbetslösa personer till jobb- och utvecklingsgarantins fas 3. Riksdagen ber också regeringen att skyndsamt redovisa för riksdagen vilka åtgärder som man vidtagit med anledning av uppmaningen. Enligt beslutet har långtidsarbetslösa placerats i fas 3 utan att regeringen låtit kontrollera seriositet och kvalitet. Vissa deltagare erbjuds inte någon meningsfull sysselsättning. Andra deltagare får utföra reguljära arbetsuppgifter. Jobb- och utvecklingsgaranti för personer som varit långvarigt arbetslösa infördes 2007. Aktiviteterna är indelade i tre faser. Den första och andra fasen fokuserar på intensifierat jobbsökande respektive olika arbetsmarknadspolitiska program. Efter 450 arbetslösa dagar förs alla över 25 år över till garantins sista del, fas 3. Syftet med fas 3 är att långtidsarbetslösa ska erbjudas sysselsättning hos en anordnare med arbetsuppgifter som annars inte skulle utföras och som kan ses som kvalitetshöjande.
Riksdagen har beslutat om tre tillkännagivanden till regeringen om lex Laval, EU:s utstationeringsdirektiv och en konvention från Internationella arbetsorganisationen (ILO). Det första beslutet innebär att riksdagen ber regeringen att skyndsamt tillsätta en utredning om den så kallade lex Laval. Bakgrunden är EU-domstolens dom i Laval-målet 2007 som resulterade i förändringar i det svenska regelverket, lex Laval. Förändringarna handlar om när det ska vara tillåtet att ta till fackliga stridsåtgärder om villkoren för arbetstagare som är utstationerade i Sverige. Oron för att de svenska kollektivavtalen på den svenska arbetsmarknaden inte kan hävdas och värnas med nuvarande lagstiftning är berättigad, anser riksdagen. Därför vill riksdagen att en utredning överväger vilka lagändringar som krävs för att värna den svenska modellen i ett internationellt perspektiv. Utredningen bör vara klar senast den 1 september 2012. Regeringen behöver ta nya politiska initiativ på EU-nivå när det gäller utstationeringsdirektivets skyddsregler, menar riksdagen i ett andra tillkännagivande. Detta för att säkerställa att utstationeringsdirektivets regler i framtiden tolkas som ett golv för löne- och anställningsvillkor och inte som ett tak. Riksdagen vill i ett tredje tillkännagivande att Sverige ska ratificera, det vill säga godkänna, ILO-konvention 94. Enligt konventionen ska offentliga myndigheters upphandling innehålla villkor som bland annat garanterar arbetare kollektivavtalsenlig lön och arbetstid. I övrigt säger riksdagen nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om arbetsrätt.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 6 miljarder kronor till utgiftsområdet Integration och jämställdhet för 2011. Utgiftsområdet inkluderar även åtgärder mot diskriminering. Mest pengar inom utgiftsområdet går till kommunersättningar vid flyktingmottagande, drygt 4,5 miljarder. Riksdagen har också behandlat två skrivelser från regeringen, Egenmakt mot utanförskap - redovisning av regeringens strategi för integration och Redovisning av den särskilda jämställdhetssatsningen. Båda ärendena avslutas.
Riksdagen har beslutat att två nya lagar, avgasreningslagen och drivmedelslagen, ska ersätta den nuvarande lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Den nya avgasreningslagen motsvarar nuvarande regler med vissa förtydliganden som främst behövs på grund av EU-förordningar på avgasområdet. Med den nya drivmedelslagen genomförs ändringar i EU:s bränslekvalitetsdirektiv i svensk rätt. Genom ändringarna införs bland annat direktivets bestämmelser om redovisning av drivmedels utsläpp av växthusgaser. Även direktivets krav på minskningar av drivmedelsleverantörer utsläpp av växthusgaser införs med hjälp av ändringarna. De nya lagarna börjar gälla den 1 maj 2011. Men en ändring i den nya drivmedelslagen föreslås börja gälla den 1 januari 2014. Detta beror på att ett strängare gränsvärde då träder i kraft i EU:s bränslekvalitetsdirektiv.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om jakt och viltvård. Orsaken är bland annat att riksdagen i flera frågor har delegerat rätten att fatta beslut till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Motionerna handlar bland annat om jakttider, jaktformer, skyddsjakt och fäbodjordbrukare, fjälljakt, skadskjutning och rovdjurscentrum.
Riksdagen har beslutat om en ny älgförvaltning som möjliggör jakt inom större älgförvaltningsområden. Älgförvaltningsområdena ska i stort sett omfatta egna älgstammar. Samtidigt ska reglerna för de nuvarande mindre licensområdena förenklas. Beslutet ska bland annat förenkla administrationen av älgjakt och skapa en bättre överblick över älgförvaltningen. Beslutet ska också begränsa skador av älg på gröda och skog samt riskerna för trafikolyckor orsakade av älg. Riksdagen ber också regeringen om att se över möjligheten att ta bort den dubbla jakträtten på samebyars renskötselområden. I dag kan både medlemmar från en sameby och medlemmar från ett annat jaktlag jaga på renbetesfjällen. Riksdagen anser att det parallella användandet av jaktmarken skapar en onödig konflikt mellan samebyar och ortsbefolkning. De nya bestämmelserna börjar gälla från den 1 januari 2012. Jakt enligt äldre bestämmelser ska få bedrivas fram till den 29 februari 2012.
Regeringen har lämnat en redogörelse för det fortsatta arbetet för att förbättra, bevara och skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet. Fokus ligger på att uppfylla åtagandena i Helcoms aktionsplan för Östersjön och att nå de miljökvalitetsmål som är av betydelse för havsmiljön. Helcom är en kommission som ska övervaka tillämpningen av Östersjökonventionen, en miljökonvention om skydd av östersjöområdets marina miljö. Regeringen presenterar en svensk handlingsplan för det internationella havsmiljösamarbetet. Dessutom presenteras åtgärder för minskad övergödning, ett rent och giftfritt hav och bevarande och hållbart nyttjande av havet och dess biologiska resurser. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
De som äger fiskerätt kan bilda fiskevårdsområden för att samordna fisket och fiskevården och främja gemensamma intressen. Den 1 januari 2011 börjar nya mer detaljerade regler att gälla för när ett fiske kan uteslutas ur ett fiskevårdsområde. Samtidig införs en regel om att ett fiskevårdsområde kan upplösas om föreningen för området allvarligt missköter förvaltningen av området. Den som bryter mot reglerna i ett fiskevårdsområde kan i dag dömas till straffpåföljd av en domstol. Denna påföljd ersätts nu av ett system med kontrollavgifter. Avgiften kan tas ut av föreningen för fiskevårdsområdet om någon som har rätt att fiska inom området fiskar i strid med reglerna inom området. En annan ändring innebär att alla vars rätt berörs av ett beslut av en fiskestämma eller av styrelsen i en fiskevårdsområdesförening kan överklaga beslutet hos länsstyrelsen.
Kemikalietillsynen ändras den 1 januari 2011 för att skapa förutsättningar för en mer ändamålsenlig och effektivare organisation. Miljöbalkens regler om det kommunala ansvaret att utöva tillsyn över hanteringen av kemiska produkter tas bort. Kommunernas kemikalietillsyn ska i stället regleras av regeringen i förordningar. Alla bestämmelser i miljöbalkens tillsynskapitel, även de om egenkontroll och miljörapport, ska gälla när myndigheter kontrollerar att EU-förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområde följs. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser ska få bestämma om skyldighet att lämna de prover av en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara som behövs för tillsynen. Arbetsmiljöverket och Transportstyrelsen får ett utökat ansvar för tillsynen över EU:s förordning om kemikalieregistrering.
Handel med sälprodukter inom EU är med några få undantag förbjudet, enligt en EU-förordning. Riksdagen har nu sagt ja till ett lagförslag från regeringen som kompletterar förordningen. Beslutet innebär att handeln ska kunna straffas med böter i Sverige om den skett med uppsåt eller av grov oaktsamhet. Ringa gärningar ska dock inte bestraffas med böter. Tillsynsmyndighet blir Statens jordbruksverk. Jordbruksverket ska bland annat kunna begära upplysningar, få tillträde till områden och lokaler samt ta prover för att kontrollera att EU-förordningen efterlevs. Myndigheten ska också få meddela förelägganden och förstöra sälprodukter som säljs eller som bjuds ut till försäljning i strid mot förordningen. Lagen börjar att gälla den 1 november 2011.
Riksdagen har beslutat att Hamra nationalpark utvidgas från 28 hektar till 1 383 hektar. Hamra nationalpark ligger i Ljusdals kommun, i nordvästra delen av Gävleborgs län.
