Sök

Riksdagen beslutade att överföra 25 miljarder kronor från statens budget 2024 till Riksbanken för återställning av bankens eget kapital i år.

De senaste årens ekonomiska utveckling har kraftigt påverkat Riksbankens kapitalsituation. Även om Riksbankens årsredovisning för 2023 uppvisade ett positivt resultat är bankens eget kapital fortfarande mindre än en tredjedel av den så kallade målnivå som fastställs i riksbankslagen. Riksbanken har därför gjort en framställning till riksdagen om återställning av det egna kapitalet.

Riksdagen beslutade också att rikta två tillkännagivanden till regeringen.

För det första ska regeringen klargöra förutsättningarna för när och hur Riksbanken ska göra en framställning till riksdagen om att eget kapital ska återställas. För det andra ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker Riksbankens möjligheter till självfinansiering på längre sikt.

Tillkännagivandena grundar sig på ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

4, 18 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

89, 314 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-18

Interpellation 2023/24:659 Åtgärder mot bankers övervinster av Mikael Damberg S till Finansminister Elisabeth Svantesson M De svenska storbankerna gjorde miljardvinster 2023 och lämnade stora utdelningar till sina aktieägare. De största bankerna Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank såg sina vinster öka med i snitt

Inlämnad

2024-03-26

Svarsdatum

2024-04-29

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Interpellation 2023/24:470 Bostadskrisens konsekvenser för svensk ekonomi av Mikael Damberg S till Finansminister Elisabeth Svantesson M Bostadsbyggandet har tvärnitat i Sverige. Konkurser och varsel når rekordnivåer. Antalet bolag som gick omkull fyrfaldigades under förra året, jämfört med år 2022. Antalet varsel var

Inlämnad

2024-02-09

Svarsdatum

2024-04-02

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L

Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag
• att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns
• utvidgad expertskatt
• avskaffad skatt på plastbärkassar
• slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin.

Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

102, 333 minuter

Justering

2023-11-23

Bordläggning

2023-11-28

Debatt

2023-11-29

Beslut

2023-11-29

Interpellation 2023/24:227 Regeringens åtgärder mot kraftigt höjda matpriser av Mikael Damberg S till Finansminister Elisabeth Svantesson M Nyligen presenterade SCB inflationssiffrorna för oktober. Inflationen är fortsatt hög och ligger på en betydligt högre nivå än vad Riksbanken satt som mål. Särskilt allvarligt är

Inlämnad

2023-11-22

Svarsdatum

2023-12-01

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Interpellation 2023/24:142 Inflation och förändrat prissättningsbeteende i näringslivet av Mikael Damberg S till Finansminister Elisabeth Svantesson M Inflationen i Sverige är fortsatt hög. Särskilt oroväckande är att den underliggande inflationen, rensat för energipriser, ligger högt över en nivå som är förenlig med

Inlämnad

2023-11-07

Svarsdatum

2023-11-28

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen.

Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete.

Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

85, 293 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-20

Regeringen ska få rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina, och om att sälja artilleripjäser till Storbritannien. Det är innebörden i ett förslag från regeringen, som riksdagen sa ja till.

Förslaget lämnades i en extra ändringsbudget för 2023. Genom ett så kallat bemyndigande ger riksdagen regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmaterial till Ukraina till ett värde av högst 6,2 miljarder kronor. Det handlar om stridsvagnar, artilleripjäser av typen Archer och robotsystem 97, samt ammunition. Dessutom får regeringen besluta om försäljning av 14 artilleripjäser av typen Archer till Storbritannien, eftersom landet tidigare har skänkt sådana artilleripjäser till Ukraina.

För att finansiera förslaget ökas Försvarsmaktens anslag med 730 miljoner under året. Under åren 2024-2028 bedömer regeringen att anslagen till Försvarsmakten behöver öka med 6,1 miljarder kronor. Donationen till Ukraina finansieras också delvis genom intäkter från försäljning.

Sammantaget väntas statens utgifter att öka med 0,7 miljarder under året, som en följd av förslaget. Regeringen motiverar detta med att det ligger i Sveriges intresse att erbjuda försvarsmateriel till Ukraina.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2023-03-22

Bordläggning

2023-03-22

Debatt

2023-03-23

Beslut

2023-03-23

Interpellation 2022/23:235 Skatt på övervinster på elmarknaden av Mikael Damberg S till Finansminister Elisabeth Svantesson M Den 30 september kom EU:s energiministrar överens om ett åtgärdspaket för att minska de höga elpriserna. En av delarna handlade om att införa ett intäktstak på elproducenters realiserade intäkter

Inlämnad

2023-02-27

Svarsdatum

2023-03-31

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till extra ändringsbudget till följd av de höga energipriserna och det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Ändringen innebär bland annat att svenska företag ska få en utökad möjlighet till att få tillfälliga uppskov med att betala in skatter och avgifter. Det handlar om avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Det innebär även ett tillfälligt ekonomiskt stöd till hushåll i södra Sverige med gas som energikälla, till följd av höga gaspriser.

Försvarsmateriel, som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, ska skänkas till Ukraina. Det handlar om bland annat pansarskott, minröjningsutrustning, pansarvärnsrobot 57 och stridsfordon 90 till ett värde om högst cirka 4,3 miljarder kronor.

Sammantaget innebär regeringens förslag att statens inkomster beräknas minska med cirka 16,2 miljarder kronor och statens utgifter beräknas öka med cirka 1,8 miljarder kronor 2023. Statens finansiella sparande försvagas med cirka 1,6 miljarder kronor och statens lånebehov ökar med cirka 18 miljarder kronor 2023. Uppskovet med inbetalning av skatter och avgifter innebär en förskjutning i tiden av när betalningen görs och påverkar inte det finansiella sparandet. Detta förklarar skillnaden mellan lånebehovet och det finansiella sparandet.

Lagändringarna ska börja gälla den 13 februari 2023.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 54 minuter

Justering

2023-02-07

Bordläggning

2023-02-07

Debatt

2023-02-08

Beslut

2023-02-08

Regeringen har lagt fram förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar för statens budget i budgetpropositionen för år 2023. Utgifterna beräknas uppgå till 1 195 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 279 miljarder kronor. Det innebär ett överskott i statens budget på 84 miljarder kronor för 2023. Utgiftstaket för staten är 1 665 miljarder kronor för år 2023, 1 745 miljarder för 2024 och 1 825 miljarder för 2025.

I budgetpropositionen finns också förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år
• höjd skatt på alkohol och tobak
• förstärkt skattereduktion för installation av solceller
• tillfälligt sänkt skatt på drivmedel
• sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion
• bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för statens budget för år 2023. Riksdagens beslut om ramarna för statens budget är sedan styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Alla lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023 utom de beslut som gäller slopad skattenedsättning för datorhallar och en tydligare kemikalieskatt, som börjar gälla den 1 juli 2023. När det gäller höjd skatt på alkohol och tobak börjar lagändringarna gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

BNP utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022, men utvecklingen väntas bli svagare framöver. Tillväxten bedöms bli negativ nästa år och svensk ekonomi väntas vara i en lågkonjunktur under 2023. Finanspolitiken bör vara svagt åtstramande för att inte motverka penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast.

Politiken bör i närtid inriktas på åtgärder som stöttar företag och hushåll som pressas av stigande priser. Det handlar bland annat om ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och en förlängning av det tillfälliga extra bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel ska lindra konsekvenserna för de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. De generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks.

Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

97, 333 minuter

Justering

2022-12-12

Bordläggning

2022-12-12

Debatt

2022-12-13

Beslut

2022-12-13

Interpellation 2022/23:79 Barnbidrag av Mikael Damberg S till Finansminister Elisabeth Svantesson M Sverige står inför en prövande tid. De ekonomiska utsikterna ser dystra ut. Hushållen pressas hårt av å ena sidan skyhöga priser på el, drivmedel och mat, och å andra sidan kraftigt höjda räntor. Barnfamiljer är bland de

Inlämnad

2022-12-01

Svarsdatum

2023-01-17

Besvarare

Statsrådet Anna Tenje (M)

Riksdagen beslutade att ge regeringen befogenhet att under 2022 skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 007 800 000 kronor. Det handlar om luftförsvarssystem inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät.

Ärendet beslutades trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.

Riksdagens beslut påverkar inte statens lånebehov eller finansiella sparande. Däremot minskar statens tillgångar med 3 007 800 000 kronor.

Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2022-11-16

Bordläggning

2022-11-16

Debatt

2022-11-17

Beslut

2022-11-17

Fi2022/02464 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen Svar på fråga 2021/22:1890 av Pia Steensland KD Tullverkets straffavgifter Pia Steensland har frågat mig om jag och regeringen anser att det är rimligt att Tullverket kan ge straffavgifter som är flera gånger högre än värdet på en last då det inte finns

Svarsdatum

2022-09-08

Frågeställare

Pia Steensland (KD)

Fi2022/02288 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen Svar på fråga 2021/22:1810 av Markus Wiechel SD Sveriges tillväxt i förhållande till övriga EU-länder Markus Wiechel har frågat mig om hur jag kan förklara att Sverige beräknas ha EU:s lägsta tillväxt och vilka åtgärder jag menar ska vända på detta. För

Svarsdatum

2022-07-29

Frågeställare

Markus Wiechel (SD)

Fi2022/02098 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen Svar på fråga 2021/22:1766 av Camilla Brodin KD Omställningsstödet Camilla Brodin har frågat mig om regeringen har utrett om det finns alternativa stödmöjligheter, dvs. om regeringen har för avsikt att utforma ett nytt mer riktat statsstöd för att de företag

Svarsdatum

2022-06-29

Frågeställare

Camilla Brodin (KD)

Fi2022/01973 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen Svar på fråga 2021/22:1719 av Marléne Lund Kopparklint M Möjligheten att kunna köpa elbil Marléne Lund Kopparklint har frågat mig om jag ämnar verka för att familjer som redan i dag har det ekonomiskt tufft och/eller människor som bor ute på landsbygden

Svarsdatum

2022-06-22

Frågeställare

Marléne Lund Kopparklint (M)

Fi2022 0 1963 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen Svar på fråga 2021/22:1715 av Kjell-Arne Ottosson KD Skatteregler vid gränspendling Kjell-Arne Ottosson har frågat mig vad jag avser att göra för att motverka de svårigheter som svenska registrerings- och rapporteringsregler har medfört för exempelvis

Svarsdatum

2022-06-22

Frågeställare

Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fi2022/01941 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen Svar på fråga 2021/22:1709 av Marléne Lund Kopparklint M Illegala vapen från Ukraina och Balkan Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar verka för att stoppa införsel av illegala vapen från Balkan och Ukraina. Marléne Lund Kopparklint sätter

Svarsdatum

2022-06-22

Frågeställare

Marléne Lund Kopparklint (M)