Sök

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-11-14

Justering

2024-12-05

Behandlade dokument

1

Justering

2024-09-24

Bordläggning

2024-09-24

Debatt

2024-09-25

Beslut

2024-09-25

Beredning

2024-11-21

Justering

2024-12-05

Beredning

2024-11-12

Justering

2024-11-21

Beredning

2024-12-05

Justering

2024-12-12

Beredning

2024-10-24

Justering

2024-11-14

Beredning

2024-11-14

Justering

2024-12-05

Beredning

2024-11-19

Justering

2024-12-10

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-10-03

Justering

2024-10-17

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Planerat sammanträde Datum och tid: Tisdag 2024-06-18 kl. 11:00 Plats: RÖ7-26 Jordbruks- och fiskeråd 24 juni 2024 Information Statssekreterare Dan Ericsson Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Information från Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör informerar om trålgränser,

Datum

2024-06-18

Kallelse till arbetsmarknadsutskottets sammanträde 2023/24:31 Datum och tid: Tisdag 2024-06-18 kl. 11:00 Plats: RÖ5-38 Föredragningslista 1. Justering av protokoll 2. Fråga om utskottsinitiativ om att pausa nystartsjobb Behandling, ev. beslut 3. Kanslimeddelanden Anmälan av sammanträdesplanen 4. Övriga frågor 5. Nästa sammanträde Preliminärt torsdagen den 12 september 2024 kl. 10.

Datum

2024-06-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

25

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

41, 120 minuter

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-18

Debatt

2024-06-19

Beslut

2024-06-19

Kallelse till finansutskottets sammanträde 2023/24:56 Datum och tid: Torsdag 2024-06-13 kl. 10:30 Plats: RÖ5-10 Föredragningslista 1. Ändringar i EU:s krishanteringsregelverk CMDI Information Finansmarknadsminister Niklas Wykman 2. Anmälningar 3. Justering av protokoll 4. Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Datum

2024-06-13

Kallelse till arbetsmarknadsutskottets sammanträde 2023/24:30 Datum och tid: Torsdag 2024-06-13 kl. 10:00 Plats: RÖ5-38 Föredragningslista 1. Justering av protokoll 2. Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter AU11 Subsidiaritetsprövning Justering COM2024

Datum

2024-06-13

Kallelse till miljö- och jordbruksutskottets sammanträde 2023/24:46 Datum och tid: Torsdag 2024-06-13 kl. 07:30 Plats: RÖ7-26 Föredragningslista Miljöråd 17 juni 2024 Information Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari Klimat- och näringslivsdepartementet Regeringens klimathandlingsplan hela vägen till nettonoll

Datum

2024-06-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel och ge ekonomiskt stöd till Ukraina.

Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis artilleriammunition, utrustning för satellitkommunikation, pansar-bandvagn 302, samt stridslednings- och luftbevakningsflygplan ASC 890. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och säkerhetsskyddsåtgärder i Ukraina samt bidrag till fonder.

Sammantaget innebär det att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,3 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 10,8 miljarder kronor för åren 2025–2031.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2023 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2023.

Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.

I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-19

Riksdagen beslutade att överföra 25 miljarder kronor från statens budget 2024 till Riksbanken för återställning av bankens eget kapital i år.

De senaste årens ekonomiska utveckling har kraftigt påverkat Riksbankens kapitalsituation. Även om Riksbankens årsredovisning för 2023 uppvisade ett positivt resultat är bankens eget kapital fortfarande mindre än en tredjedel av den så kallade målnivå som fastställs i riksbankslagen. Riksbanken har därför gjort en framställning till riksdagen om återställning av det egna kapitalet.

Riksdagen beslutade också att rikta två tillkännagivanden till regeringen.

För det första ska regeringen klargöra förutsättningarna för när och hur Riksbanken ska göra en framställning till riksdagen om att eget kapital ska återställas. För det andra ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker Riksbankens möjligheter till självfinansiering på längre sikt.

Tillkännagivandena grundar sig på ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

4, 18 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

89, 314 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-18

EU-kommissionen vill införa ett nytt direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter. Riksdagen anser inte att förslaget i alla delar bör beslutas på EU-nivå.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

EU-kommissionens förslag innehåller bland annat regler som ska leda till att arbetsvillkoren för praktikanter stärks och att reguljära anställningsförhållanden inte kamoufleras till praktik.

EU-kommissionen anger att felaktig användning av praktik undergräver arbetsvillkoren för praktikanter och reguljära arbetstagare och skadar den sociala rättvisan. EU-kommissionen menar också att det kan skapa ojämlika villkor mellan olika parter som erbjuder praktik, vilket är ett problem för både små och medelstora företag.

Riksdagen håller med EU-kommissionen om att frågorna är viktiga men anser att förslaget i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Skälet till det är att det finns stora skillnader mellan EU:s medlemsländer när det gäller arbetsmarknadernas förutsättningar och system. För Sveriges del skulle förslaget innebära ett för stort ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-18

Debatt

2024-06-19

Beslut

2024-06-19