Sök
579 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Bilagor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, Kommittéberättelser, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Nya verksamheter i utsläppshandelssystemet
Betänkande 2023/24:MJU4
Inom EU finns ett utsläppshandelssystem som innebär att vissa verksamheter är skyldiga att kompensera för sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Syftet med systemet är att utsläppen av växthusgaser ska minska. EU:s regelverk om utsläppshandelssystemet har nyligen ändrats. Ändringarna innebär bland annat att utsläppshandelssystemet utvidgas så att också sjöfarten omfattas av systemet. För att genomföra förändringarna i utsläppshandelssystemet i Sverige krävs det vissa lagändringar. Riksdagen sade därför ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om vissa utsläpp av växthusgaser. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-11-07
- Bordläggning
- 2023-11-14
- Debatt
- 2023-11-15
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Effektivare luftkvalitetsarbete
Betänkande 2023/24:MJU3
Regeringen får utfärda bestämmelser om att kommuner ska vara skyldiga att upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi.
Förut påbörjades arbetet med luftkvaliteten först när en överträdelse av en miljökvalitetsnorm konstaterats. De nya reglerna innebär att arbetet med luftkvaliteten kan påbörjas tidigare.
Regeringen får även bestämma regler om hur åtgärdsprogrammen ska tillgängliggöras och följas upp.
Målet med de nya reglerna är att utveckla arbetet med luftkvaliteten i Sverige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-10-03
- Bordläggning
- 2023-10-24
- Debatt
- 2023-10-25
- Beslut
- 2023-10-25
- Dokument & lagar
Livsmedelspolitik
Betänkande 2022/23:MJU18
Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande livsmedelspolitiska frågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om offentlig konsumtion, märkning av livsmedel, livsmedelskontroll, självförsörjning av livsmedel och krisberedskap. Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 43
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 32, 108 minuter
- Justering
- 2023-06-08
- Bordläggning
- 2023-06-14
- Debatt
- 2023-06-15
- Beslut
- 2023-06-20
- Dokument & lagar
Klimatpolitik
Betänkande 2022/23:MJU16
Riksdagen sa nej till cirka 120 motioner rörande klimatfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp och kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning.
Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 31
- Reservationer
- 52
- Anföranden och repliker
- 65, 182 minuter
- Justering
- 2023-05-25
- Bordläggning
- 2023-05-30
- Debatt
- 2023-05-31
- Beslut
- 2023-06-07
- Dokument & lagar
Skogspolitik
Betänkande 2022/23:MJU15
Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om skogspolitik, och hänvisar bland annat till arbete som pågår inom området. Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin, skyddet för skogar med höga naturvärden, nyckelbiotoper och åtgärder mot granbarkborren. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 28
- Reservationer
- 49
- Anföranden och repliker
- 40, 128 minuter
- Justering
- 2023-05-11
- Bordläggning
- 2023-05-23
- Debatt
- 2023-05-24
- Beslut
- 2023-05-24
- Dokument & lagar
Fiskeripolitik
Betänkande 2022/23:MJU14
Riksdagen sa nej till de 106 förslag i motioner om fiskeripolitiska åtgärder som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar framför allt till pågående arbete.
Förslagen handlar bland annat om åtgärder för miljömässigt hållbara bestånd, trålfiske, åtgärder för att främja svensk fiskerinäring, fiskerikontroll, vattenbruk och fritidsfiske.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 36
- Anföranden och repliker
- 40, 110 minuter
- Justering
- 2023-05-04
- Bordläggning
- 2023-05-09
- Debatt
- 2023-05-10
- Beslut
- 2023-05-11
- Dokument & lagar
Övergripande miljöfrågor
Betänkande 2022/23:MJU13
Riksdagen sa nej till de 140 förslag i motioner som gäller övergripande miljöfrågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar främst till pågående arbete.
Några av förslagen handlar om miljömålssystemet och om att inrätta en fristående myndighet för utvärdering av miljömålen. Medan andra förslag gäller förändringar i miljöbalken, effektivare tillståndsprocesser, vindkraft, talerättsfrågor, stärkt äganderätt, riktvärden för buller, offentlig upphandling och miljöbrott.
- Behandlade dokument
- 64
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 41
- Anföranden och repliker
- 44, 117 minuter
- Justering
- 2023-05-02
- Bordläggning
- 2023-05-09
- Debatt
- 2023-05-10
- Beslut
- 2023-05-11
- Dokument & lagar
Naturvård och biologisk mångfald
Betänkande 2022/23:MJU17
Det behövs en minskning av skarvpopulationen. Riksdagen uppmanar regeringen att prioritera frågan. Enligt utskottet krävs det en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att på så sätt åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna.
Regeringen har tillsatt en utredning om en ny förvaltningsplan för skarv. Riksdagen vill säkerställa att utredningen, utan fördröjning, resulterar i en uppdaterad förvaltningsplan för skarv. Riksdagen poängterar särskilt betydelsen av en bättre samverkan mellan länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten.
Uppmaningen till regeringen sker i ett så kallat tillkännagivande med anledning av två förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.
- Behandlade dokument
- 86
- Förslagspunkter
- 37
- Reservationer
- 63
- Anföranden och repliker
- 53, 132 minuter
- Justering
- 2023-05-02
- Bordläggning
- 2023-05-05
- Debatt
- 2023-05-09
- Beslut
- 2023-05-10
- Dokument & lagar
Jakt och viltvård
Betänkande 2022/23:MJU12
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.
Bland annat handlar förslagen om det allmänna uppdraget, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och sammansättning, stärkt lokalt inflytande i viltförvaltningen, översyn av jaktlagen, åtgärder för en minskad vildsvinsstam, blyammunition och en viltmyndighet.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 39, 108 minuter
- Justering
- 2023-03-23
- Bordläggning
- 2023-03-29
- Debatt
- 2023-03-30
- Beslut
- 2023-04-12
- Dokument & lagar
Jordbrukspolitik
Betänkande 2022/23:MJU11
Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete.
Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor.
- Behandlade dokument
- 44
- Förslagspunkter
- 35
- Reservationer
- 45
- Anföranden och repliker
- 35, 111 minuter
- Justering
- 2023-03-16
- Bordläggning
- 2023-03-21
- Debatt
- 2023-03-22
- Beslut
- 2023-03-23
- Dokument & lagar
Cirkulär ekonomi
Betänkande 2022/23:MJU10
Riksdagen har behandlat cirka 170 förslag om cirkulär ekonomi, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om återvinning, pantsystem, avfall och cirkulär livsmedelsproduktion.
Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt med hänvisning till det arbete som redan pågår i dessa frågor inom såväl EU som i Sverige.
- Behandlade dokument
- 40
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 40
- Anföranden och repliker
- 28, 85 minuter
- Justering
- 2023-03-07
- Bordläggning
- 2023-03-21
- Debatt
- 2023-03-22
- Beslut
- 2023-03-23
- Dokument & lagar
Djurskydd
Betänkande 2022/23:MJU9
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta.
Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt.
- Behandlade dokument
- 40
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 46
- Anföranden och repliker
- 48, 119 minuter
- Justering
- 2023-03-07
- Bordläggning
- 2023-03-21
- Debatt
- 2023-03-22
- Beslut
- 2023-03-23
- Dokument & lagar
Övervakning och rapportering av uppgifter om verkliga utsläpp från vissa fordon
Betänkande 2022/23:MJU8
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om koldioxidutsläpp från vissa fordon ska samlas in. Förslaget innebär att företag som besiktar bilar ska samla in och hantera uppgifter om bland annat bränsle- och energiförbrukning vid körning.
Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska genom en så kallad föreskrift informera företagen som besiktar bilar hur insamlingen och hanteringen ska gå till.
De fordon som berörs av förslaget är nya personbilar och nya lätta nyttofordon som registrerats från och med 1 januari 2021.
Regeringens förslag bygger på en förordning om övervakning och rapportering av uppgifter om koldioxidutsläpp från olika typer av fordon som antogs av EU i mars 2021.
Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2023.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-02-23
- Bordläggning
- 2023-03-08
- Debatt
- 2023-03-09
- Beslut
- 2023-03-09
- Dokument & lagar
Vattenvård
Betänkande 2022/23:MJU7
Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om utökade satsningar på våtmarker. Uppmaningen bygger på förslag i motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2022 om vattenvård. Motionsyrkandena handlar om utökade insatser för att skydda och restaurera befintliga våtmarker samt att anlägga nya våtmarker. Enligt riksdagen behöver detta arbete fortsätta och förstärkas då våtmarker spelar en stor roll i klimatarbetet och bidrar till att bland annat stärka den biologiska mångfalden och motverka övergödning i hav och sjöar.
Riksdagen sa nej till övriga cirka 50 motioner från den allmänna motionstiden 2022 som handlar om bland annat övergödning, samarbete i Östersjöregionen, reningsverk och en havsmiljölag. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 36, 92 minuter
- Justering
- 2023-02-23
- Bordläggning
- 2023-03-08
- Debatt
- 2023-03-09
- Beslut
- 2023-03-09
- Dokument & lagar
Kemikaliepolitik
Betänkande 2022/23:MJU6
Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om kemikaliepolitik, som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Exempelvis handlar motionerna om hur arbetet med kemikalier bör bedrivas, internationellt och i EU. Riksdagen menar att Sverige redan i dag bedriver ett tydligt och konsekvent arbete för en säker användning av kemikalier, och att de förslag som läggs fram i motionerna därför redan är tillgodosedda, eller att arbete pågår inom området.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 23, 82 minuter
- Justering
- 2023-02-16
- Bordläggning
- 2023-03-08
- Debatt
- 2023-03-09
- Beslut
- 2023-03-15
- Dokument & lagar
Förbättrad övervakning av antibiotikaanvändning för behandling av djur
Betänkande 2022/23:MJU5
Riksdagen sa ja till ett lagförslag från regeringen, som bland annat innebär att veterinärer måste lämna in uppgifter till Jordbruksverket när djur behandlas med antimikrobiella läkemedel, så som antibiotika. Syftet är att förbättra övervakningen av antibiotikaanvändningen för behandling av djur.
Enligt förslaget kan regeringen, eller den myndighet som får uppdraget, besluta om vilka uppgifter som veterinärer måste lämna in till Jordbruksverket, gällande behandling av djur med antimikrobiella läkemedel. Regeringen, eller myndigheten, kan också besluta om regler för att begränsa läkemedlen. Exempelvis kan användningen av vissa läkemedel förbjudas. Lagändringen innebär också att butiker måste ha ett tillstånd för att få sälja antimikrobiella läkemedel för djur.
Regeringens förslag bygger på två förordningar om djurläkemedel som antogs av EU i december 2018. Lagändringen är en del i att anpassa nuvarande lagstiftning i Sverige till EU-reglerna. Den nya lagen ska gälla från den 1 april 2023.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-02-16
- Bordläggning
- 2023-02-21
- Debatt
- 2023-02-22
- Beslut
- 2023-02-22
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Betänkande 2022/23:MJU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen ska fördelas inom ramen för utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård 2023. Totalt handlar det om cirka 19,5 miljarder kronor.
Mest pengar, nära 6 miljarder går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köpt en så kallad klimatbonusbil. Drygt 3 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, till exempel stöd till infrastrukturen för att ladda elfordon. En stor del av övriga pengar inom utgiftsområdet går till åtgärder för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö, sanering och återställning av förorenade områden, skydd av värdefull natur samt det så kallade industriklivet.
Riksdagen lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen har begärt samt godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket.
Dessutom bemyndigar riksdagen regeringen att upphäva de utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Att ta bort utsläppsenheterna utesluter att de säljs och släpps ut på marknaden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 75, 189 minuter
- Justering
- 2022-12-15
- Bordläggning
- 2022-12-19
- Debatt
- 2022-12-20
- Beslut
- 2022-12-21
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Betänkande 2022/23:MJU2
Totalt cirka 19,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 5,6 miljarder kronor, går till gårdsstöd. Drygt 2,1 miljarder kronor går till Sveriges lantbruksuniversitet. 2 miljarder kronor går till nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 och drygt 1,5 miljarder kronor går till utgifter motsvarande EU:s finansiering till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023-2027.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 56, 155 minuter
- Justering
- 2022-12-13
- Bordläggning
- 2022-12-16
- Debatt
- 2022-12-17
- Beslut
- 2022-12-20
- Dokument & lagar
En särskild straffbestämmelse för otillåten fartygsåtervinning
Betänkande 2022/23:MJU3
Fartygsägare ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år om de inte använder rätt anläggning för att återvinna ett fartyg. Anläggningen ska exempelvis vara auktoriserad av behöriga myndigheter och uppfylla vissa miljö- och hälsokrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på en EU-förordning.
Brottet ska kallas otillåten fartygsåtervinning. Även försök till uppsåtligt brott kriminaliseras.
Egendom som har använts för otillåten fartygsåtervinning ska förverkas om det inte är uppenbart oskäligt.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2023.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2022-12-01
- Bordläggning
- 2022-12-06
- Debatt
- 2022-12-07
- Beslut
- 2022-12-07
- Dokument & lagar
EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier
Utlåtande 2022/23:MJU4
EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier innehåller förslag på ett antal åtgärder för att skapa en hållbar textilindustri. Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar i ett utlåtande textilstrategin och delar uppfattningen att EU ska vara en föregångare för globalt hållbara textila värdekedjor.
Dagens produktion och konsumtion av textilier utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Några av åtgärderna som aviseras i strategin är bland annat obligatoriska ekodesignkrav och stopp för destruktion av osålda eller återlämnade textilier. Dessutom vill EU-kommissionen motverka utsläppen av mikroplaster, införa informationskrav samt ett utökat producentansvar och ökad återanvändning och materialåtervinning av textilavfall.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 32 minuter
- Justering
- 2022-11-29
- Bordläggning
- 2022-12-06
- Debatt
- 2022-12-07
- Beslut
- 2022-12-07