Sök

Riksdagen sa ja till regeringens ekonomiska vårproposition som innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi går bra och gynnas av en allt starkare global konjunkturuppgång. Riksdagen delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2018 väntas bli relativt hög, 2,8 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker till 6,1 procent 2020. Samtidigt bedöms det finnas risker och osäkerheter som kan leda till en annan ekonomisk utveckling än den i regeringens prognos i form av till exempel inriktningen på den amerikanska regeringens politik, utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien samt den höga skuldsättningen hos svenska hushåll.

Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska fortsätta att inriktas på att öka tryggheten, hållbarheten och jämlikheten i hela landet. Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del och politiken ska styras utifrån principen om att gemensamma investeringar för framtiden går före stora skattesänkningar. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet ska fortsätta att vägleda den ekonomiska politiken.

Politiken ska bland annat inriktas på insatser för att fler ska komma i arbete, att få fler polisanställda, en stärkt välfärd genom ökade resurser till kommuner och vården samt en jämlik kunskapsskola genom fler lärare och utbildningsplatser samt höjda lärarlöner. Utöver det ska klimatarbetet stärkas så att Sverige kan bli ett fossilfritt välfärdsland.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

71, 255 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att krav vid offentlig upphandling ska vara enkla, tydliga och ha likvärdiga villkor oavsett företagsform och hur stora företagen är. Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2017.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om bland annat genomförandet och tillämpningen av lagen om offentlig upphandling (LOU), sociala kriterier och sociala företag, små och medelstora företag, djurskydd, livsmedelsproduktion, och miljökrav. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i en del frågor och att vissa krav vid offentlig upphandling redan kan ställas med dagens regler.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

6, 37 minuter

Justering

2018-02-13

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-03-01

Inlämnad

2017-12-07

Besvarare

Socialminister Annika Strandhäll (S)

Inlämnad

2017-12-07

Besvarare

Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Inlämnad

2017-12-01

Besvarare

Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Inlämnad

2017-11-13

Besvarare

Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

I upphandlingsprocesser ska myndigheter och enheter i vissa fall ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörens personal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I november 2016 sa riksdagen i stora delar ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling. Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlade om att upphandlande myndigheter och enheter ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Regeringen har nu lämnat ett nytt förslag.

Det nya regeringsförslaget går ut på att upphandlade myndigheter och enheter i vissa fall ska ställa krav när det gäller arbetstid, lön och semester. Skillnaden från det förra förslaget är att bestämmelsen bara ska användas i upphandlingar som överstiger en viss beloppsnivå, de så kallade tröskelvärdena. Skillnaden är också att bestämmelserna inte ska gälla försäkring, pension och annan ledighet än semester.

Riksdagen tycker att regeringens nya förslag är bra och sa därför ja till förslaget. Riksdagen ändrade dock något i regeringens förslag. Ändringen förtydligar att de nya bestämmelserna ska gälla upphandlingar som påbörjas efter det att bestämmelserna börjat gälla. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

Inlämnad

2017-01-17

Besvarare

Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Inlämnad

2016-12-16

Besvarare

Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling.

De nya lagarna utgår från tvingande EU-regler som utvecklar den reglering som nu gäller för upphandling. Miljöhänsyn, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn ges ökat utrymme. Förändringarna börjar gälla 1 januari 2017.

Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlar om att myndigheter vid behov ska ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörernas personal. Enligt regeringsförslaget skulle sådana krav ställas i upphandlingens slutfas men riksdagen anser att det kommer vara svårt att genomföra i praktiken och att det kommer föra med sig oönskade konsekvenser. Bland annat skulle många små företag få svårare att vara med i upphandlingsprocesser. 

Riksdagen sa också nej till regeringens förslag om att ge upphandlade myndigheter rätt att ställa krav på att företagen ska erbjuda sina anställda försäkringar och tjänstepension. Riksdagen anser att det riskerar att missgynna svenska företag då reglerna inte är lika långtgående inom EU-rätten.

Om regeringen anser att lagstiftningen behöver kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra EU-reglerna bör regeringen återkomma med nya förslag till riksdagen. De nya förslagen bör ta hänsyn till de synpunkter som utskottet nu lämnat. Riksdagen riktade ett tillkännagivande med de här uppmaningarna till regeringen.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

17

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

77, 254 minuter

Justering

2016-11-17

Bordläggning

2016-11-29

Debatt

2016-11-30

Beslut

2016-11-30

Riksdagen sa nej till motionsförslag om offentlig upphandling. Förslagen kom från den allmänna motionstiden och handlade bland annat om sociala kriterier, kollektivavtalsenliga villkor, djurskydd och kompetens.

Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat på grund av att regeringen är på gång att lägga fram förslag inom samma områden. Riksdagen anser att det är lämpligt att vänta in de förslagen.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

7

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-16

Inlämnad

2016-06-07

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Reglerna kring överprövning av upphandlingsbeslut förtydligas i lagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringen innebär att det blir tydligare i lagen att domstolarna vid överprövning av en upphandling alltid ska ta hänsyn till användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen.

Migrationsverket har uppmärksammat regeringen om oönskade konsekvenser av dagens upphandlingslagstiftning. Bland annat har utdragna överprövningar av upphandlingar lett till att boendeplatser för flyktingar inte kunnat användas, trots stort behov.

Förändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2016-04-19

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Interparlamentariska unionen, IPU, arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete och har idag 167 nationella parlament som medlemmar. I IPU:s uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling.

Riksdagsstyrelsen har tagit fram en redogörelse för IPU:s verksamhet och den svenska IPU-delegationens arbete under året.

Utrikesutskottet konstaterar att den svenska delegationen deltagit aktivt i IPU:s möten. Den svenska delegationen anordnade under året tre seminarier i riksdagen med koppling till arbetet i IPU. Utskottet anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokrati och mänskliga rättigheter samt arbeta för att stärka parlamentens roll.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 35 minuter

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-27

Debatt

2016-04-28

Beslut

2016-05-11

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet till och med år 2014. I skrivelsen redogör regeringen för resultatet av AP-fonderna under 2014 och utvärderar fondernas långsiktiga förvaltning. Regeringen har också undersökt hur långt fonderna kommit med att integrera hållbarhetsfrågor i sin förvaltning.

Under 2014 gjorde AP-fonderna ett positivt resultat på 147 miljarder kronor. Det är det fjärde högsta årsresultatet sedan det nuvarande fondsystemet infördes 2001. Fondernas buffertkapital ökade med 127 miljarder kronor.

Finansutskottet konstaterar att fondernas kostnader ökade med 231 miljoner kronor under 2014, inklusive provisionsavgifter som baseras på resultat. Utskottet har under lång tid riktat kritik mot kostnadsutvecklingen i fonderna och betonar att det är viktigt att fonderna förvaltas effektivt och att kostnaderna hålls nere. Regeringen arbetar för närvarande med att ta fram förslag på nya regler för AP-fonderna. Där ingår förslag på nya åtgärder för att hantera de ökande kostnaderna. Utskottet vill avvakta tills arbetet har hunnit längre innan det tar ställning till de eventuella förslagen på området.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2015-11-03

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen, IPU, under 2014. Redogörelsen beskriver också arbetet som riksdagens delegation till IPU har utfört under 2014. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2015-03-26

Bordläggning

2015-04-07

Debatt

2015-04-08

Beslut

2015-04-09

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att arbeta för att kommunerna ska få bättre stöd i att kunna ställa miljö- och hälsokrav vid upphandlingar. Detta behövs för att stödja kommunernas arbete med att upphandla giftfria produkter till sina förskolor. Uppdraget, tillkännagivandet, kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2014 om offentlig upphandling.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motioner om offentlig upphandling, som bland annat handlade om sociala kriterier, kompetens, kollektivavtalsenliga villkor och djurskydd vid upphandling.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 32 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18

Inlämnad

2015-03-11

Besvarare

Finansminister Magdalena Andersson (S)

Inlämnad

2015-03-03

Besvarare

Finansminister Magdalena Andersson (S)

Inlämnad

2015-02-12

Besvarare

Finansminister Magdalena Andersson (S)