Dokument & lagar (1 514 träffar)

Betänkande 2018/19:FiU40

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning.

Ett prospekt är ett dokument som ska upprättas när värdepapper som kan överlåtas, till exempel aktier, obligationer eller derivatinstrument, erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. Det ska innehålla nödvändig information som är väsentlig för att en investerare ska kunna göra en välgrundad bedömning av emittenten (institutionen bakom värdepappret) och en eventuell garants ekonomi och framtidsutsikter och de rättigheter som är förenade med värdepapperen, skälen till emissionen samt emissionens effekt på emittenten.

EU:s prospektförordning fastställer krav för upprättande, godkännande och spridning av prospekt. Syftet är att säkerställa investerarskydd och marknadseffektivitet samtidigt som den inre kapitalmarknaden stärks. Regeringens lagförslag innehåller bland annat de bestämmelser om utrednings- och ingripandebefogenheter som prospektförordningen föreskriver att medlemsstaterna ska införa.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 21 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-05-28

Betänkande 2018/19:FiU40 (pdf, 4830 kB)

Betänkande 2018/19:FiU38

Regeringen föreslår att det ska göras vissa förtydliganden i lagen om betaltjänster. Med betaltjänster menas tjänster som möjliggör överföring av pengar. Anledningen till detta är att EU-kommissionen har ifrågasatt om ett antal artiklar i betalkontodirektivet har genomförts fullt ut i svensk lag.

Förslaget innebär bland annat att det tydligare ska framgå att information till konsumenter om tjänster, avgifter och rutiner kring byte av betalkonto ska utformas på ett visst sätt. Reglerna ökar transparensen på betalkontomarknaden, vilket är positivt ur konsumentskyddssynpunkt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-14 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-05-28

Betänkande 2018/19:FiU38 (pdf, 837 kB)

Betänkande 2018/19:FiU39

Regeringen föreslår att övergångsperioden för understödsföreningar, till exempel tjänstepensionskassor, ska förlängas under ytterligare en period. Anledningen är att regeringen vill invänta den reglering som ska genomföra EU:s andra tjänstepensionsdirektiv, IORP II-direktivet, i svensk rätt. Regleringen håller som bäst på att tas fram av Finansdepartementet.

Lagen om understödsföreningar upphävdes i samband med att försäkringsrörelselagen infördes 2011. Befintliga understödsföreningar fick dock tillstånd att fortsätta bedriva sin verksamhet under en övergångsperiod. Övergångsperioden har förlängts vid två tidigare tillfällen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019 och gäller fram till sista april 2020 för understödsföreningar som är tjänstepensionskassor och till utgången av 2020 för andra typer av understödsföreningar.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-07 Debatt: 2019-05-16 Beslut: 2019-05-16

Betänkande 2018/19:FiU39 (pdf, 479 kB)

Betänkande 2018/19:FiU36

Regeringen har föreslagit sänkt moms på e-publikationer från 25 till 6 procent. Det innebär att e-publikationer får samma skattesats som böcker, tidningar, tidskrifter och liknande. Produkter som mest består av reklam, rörlig bild eller musik omfattas inte av skattesänkningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019. Förslaget om sänkt moms innebär att statens budget och den offentliga sektorns sparande försämras med ca 0,2 miljarder kronor 2019. Prognosen för inkomsterna i statens budget har sammanlagt minskats med 3,9 miljarder kronor för 2019.

Riksdagen sa vidare ja till regeringens förslag om ändrad användning av anslagen för Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen mot segregation. Det innebär att myndigheterna inte avvecklas, utan att anslagen får användas till respektive myndighets utgifter.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-05-02 Debatt: 2019-05-07 Beslut: 2019-05-08

Betänkande 2018/19:FiU36 (pdf, 2510 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2019 - Sänkt moms på e-publikationer samt ändrad användning av vissa anslag

Betänkande 2018/19:FiU27

Riksrevisionen har lämnat sin årsredovisning för 2018 till riksdagen. Den revisor som har anlitats för att granska årsredovisningen bedömer att den är rättvisande.

Riksdagen saknar den redovisning av användningen av externa konsulter i årsredovisningen som riksdagen tidigare begärt och ser fram emot en sådan redovisning i Riksrevisionens nästa årsredovisning.

Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-25 Debatt: 2019-05-07 Beslut: 2019-05-08

Betänkande 2018/19:FiU27 (pdf, 2026 kB)

Betänkande 2018/19:FiU37

EU:s så kallade SFT-förordning om ökad transparens på marknaderna för värdepappersfinansiering har börjat gälla i Sverige. Förordningen reglerar så kallad skuggbanksverksamhet, det vill säga institut utanför det reglerade banksystemet som är utsatta för likande risker som bankerna men som inte omfattas av samma reglering och tillsyn. För att tillämpningen ska fungera i praktiken behöver en ny lag och lagändringar med kompletterande bestämmelser införas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förordningen innehåller också bestämmelser om återanvändning av finansiella instrument, det vill säga hur ett företag som har tagit emot värdepapper i pant får använda dem i ett nästa steg.

De nya reglerna innebär bland annat att Finansinspektionen får övervaknings- och utredningsbefogenheter på det här området.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-23 Debatt: 2019-05-02 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:FiU37 (pdf, 1940 kB)

Betänkande 2018/19:FiU23

Riksdagen beslutade ge riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten under 2018. Riksbankens direktion gavs ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken under 2018.

Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2018 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst för 2018 ska användas. Det innebär att Riksbanken levererar 3,8 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska betalas in senast en vecka efter riksdagens beslut.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-23 Debatt: 2019-05-02 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:FiU23 (pdf, 628 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksbankens förvaltning 2018

Betänkande 2018/19:FiU34

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om offentlig upphandling. Anledningen är att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling ska tillämpas, sociala kriterier, djurskydd, livsmedelsproduktion samt innovations- och funktionsupphandling.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 12
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-04 Beslut: 2019-04-04

Betänkande 2018/19:FiU34 (pdf, 599 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig upphandling

Betänkande 2018/19:FiU41

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen. De handlar om Riksrevisionens granskningar om räkenskapssammandragets tillförlitlighet och räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser. Räkenskapssammandraget är en årlig insamling av kommunernas ekonomiska uppgifter och är statens viktigaste källa till information om kommunernas ekonomiska situation och utveckling.

Enligt Riksrevisionens granskning är det bland annat en utmanande uppgift för kommunerna att rapportera in kostnaderna för de gemensamma aktiviteterna, kommunens så kallade overheadkostnader (OH-kostnader). OH-kostnaderna utgör en av flera uppgifter i räkenskapssammandraget. Riksrevisionen konstaterar också att det finns avvikelse mellan uppgifterna i kommunernas årsredovisningar och i räkenskapssammandraget.    

Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionen, men håller till exempel inte med om att Statistiska centralbyrån ska få i uppdrag att utveckla räkenskapssammandraget.

Riksdagen delar regeringens bedömning och välkomnar avsikten att fortsätta följa utvecklingen av räkenskapssammandraget och dess tillförlitlighet. Riksdagen konstaterar också att den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning från 1 januari 2019, bedöms leda till en mer välfungerande kommunal bokföring och en mer rättvisande redovisning. Med det lade Riksdagen skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

 

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-04 Beslut: 2019-04-04

Betänkande 2018/19:FiU41 (pdf, 309 kB)

Betänkande 2018/19:FiU25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 som handlar om statlig förvaltning och statistikfrågor. Anledningen är bland annat att beredningsarbete pågår inom vissa områden. Dessutom bygger den statliga förvaltningspolitiken i huvudsak på att myndigheterna själva beslutar hur verksamheten ska organiseras för att möta samhällets behov.

Motionerna handlar till exempel om den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it i den statliga förvaltningen och statliga myndigheters lokalkostnader.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-04 Beslut: 2019-04-04

Betänkande 2018/19:FiU25 (pdf, 453 kB)

Betänkande 2018/19:FiU17

Finansutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om regeringens bedömningar och åtgärder med anledning av en granskningsrapport som Riksrevisionen har skrivit. I rapporten granskar Riksrevisionen hur regeringen har tillämpat den kommunala finansieringsprincipen för tre beloppsmässigt stora reformer.

Den kommunala finansieringsprincipen innebär att staten inte ska ge kommuner och landsting nya uppgifter utan att anpassa finansieringen. Finansieringsprincipen behövs för att statligt beslutade reformer ska kunna genomföras i kommunerna utan att det ekonomiska förhållandet mellan staten och kommunerna rubbas. Riksrevisionen konstaterar att finansieringsprincipen i flera delar inte har tillämpats som det var tänkt. Bland annat har beredningen av reformerna varit otillräcklig. Riksrevisionen rekommenderar till exempel att framtida reformer ska beredas på ett transparent sätt och att företrädare för kommuner och landsting ska bjudas in till beredningsarbetet i god tid. Dessutom behöver regeringen ta hänsyn till konsekvenserna för olika kommuner beroende på deras olika förutsättningar.

Regeringen instämmer i delar av Riksrevisionens slutsatser och håller med om att det är viktigt att göra välunderbyggda konsekvensanalyser. Därför fortsätter regeringen att utveckla de delarna. Däremot menar regeringen att dialogen mellan Regeringskansliet och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har utvecklats och fungerar bättre idag än när reformerna genomfördes.

Finansutskottet har inget att invända mot de bedömningar regeringen gör i sin skrivelse. Utskottet håller med om att den kommunala finansieringsprincipen är en viktig del av relationen mellan staten och kommunerna och välkomnar att dialogen mellan SKL och Regeringskansliet har utvecklats, samt att arbetet med att göra välunderbyggda konsekvensanalyser fortsätter. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-04 Beslut: 2019-04-04

Betänkande 2018/19:FiU17 (pdf, 372 kB)

Betänkande 2018/19:FiU35

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att företag som hör hemma i Storbritannien som idag får driva värdepappersrörelse i Sverige utan tillstånd från Finansinspektionen, ska få fortsätta med det en viss tid även efter att Storbritannien lämnar EU. Lagändringen börjar gälla den 29 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:FiU35 (pdf, 370 kB)

Betänkande 2018/19:FiU33

Genom medlemskapet i Europeiska unionen, EU, blev Sverige år 1995 automatiskt medlem i Europeiska investeringsbanken, EIB, och är med och finansierar verksamheten. Bankens syfte är i första hand att bidra till att utveckla den inre marknaden genom att långsiktigt finansiera samhällsekonomiskt lönsamma projekt. Det kan till exempel vara olika forskningsprojekt.

Eftersom Storbritannien avser lämna EU och därmed EIB den 29 mars 2019 sker en kapitalhöjning för bankens medlemmar. Detta för att inte tvingas minska på utlåningen under de närmaste åren och riskera en nedgradering av den höga kreditvärdigheten.

För Sveriges del handlar det om en ökning av grundkapitalet i EIB med motsvarande 14 miljarder kronor, till totalt 89 miljarder. Vidare ska regeringen ge statliga garantier till EIB. Regeringen har därför föreslagit en extra ändringsbudget för 2019 för att detta ska godkännas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:FiU33 (pdf, 379 kB)

Betänkande 2018/19:FiU31

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om statens roll som inköpare av konsulttjänster. Staten upphandlar konsulttjänster för cirka 16 miljarder kronor varje år. Enligt Riksrevisionen finns det brister i myndigheternas användning och kontroll av konsulttjänster. Det finns risk för att myndigheters inköp av konsulttjänster inte är effektiva och att de inte hushållar med statens resurser. Riksrevisionen föreslår därför att regeringen utreder möjligheterna att ställa krav på myndigheterna att tydligare redovisa sina köp av konsulttjänster.

Regeringen anser att en mer detaljerad redovisning av konsulttjänster skulle kunna vara användbar i många sammanhang, men att en avvägning måste göras mellan behovet av uppgifter och myndigheternas redovisningsbörda.

Riksdagen tycker att Riksrevisionens rapport belyser ett viktigt område och har inga invändningar mot regeringens bedömningar. Samtidigt vill utskottet framhålla betydelsen av Riksrevisionens rekommendationer, som i förlängningen skulle kunna leda till ökad transparens, mer välgrundade beslut och mer kostnadseffektiva statliga inköp av konsulttjänster. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-28 Debatt: 2019-03-06 Beslut: 2019-03-06

Betänkande 2018/19:FiU31 (pdf, 292 kB)

Betänkande 2018/19:FiU32

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om Riksgäldskontorets användning av så kallade ränteswappar. En ränteswap är ett avtal mellan två parter där exempelvis den ena parten med fast ränta byter med den andra som har en rörlig ränta.

Riksgäldskontoret har utnyttjat ränteswappar sedan 2003, bland annat för att sänka kostnaderna för statsskuldsförvaltningen. Enligt Riksrevisionen har användningen av ränteswappar i stort varit effektiv. Däremot är revisionen kritisk till den nuvarande redovisningsmodellen. Den ger bland annat en för positiv bild av resultatet av swapparna.

Riksdagen konstaterar att Riksgäldskontoret i huvudsak delar Riksrevisionens bedömningar och därför planerar att delvis ändra redovisningen i linje med revisionens rekommendationer. Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen. Däremot tycker regeringen att det kan finans anledning att följa upp hur redovisningen utvecklas. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-03-06 Beslut: 2019-03-06

Betänkande 2018/19:FiU32 (pdf, 296 kB)

Betänkande 2018/19:FiU26

Riksdagen sa nej till förslag i ett 30-tal motioner från den allmänna motionstiden 2018 om kommunala frågor. Motionerna handlade om villkor för verksamhet som bedrivs inom vissa välfärdsområden, ersättningssystem för välfärdsverksamheter, kommunala tillsynsavgifter, det kommunala utjämningssystemet, offentlig statistik och Agenda 2030. Riksdagen sa nej med hänvisning till att utredningar och regeringsarbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-03-06 Beslut: 2019-03-06

Betänkande 2018/19:FiU26 (pdf, 631 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala frågor

Betänkande 2018/19:FiU6

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2017. Dessutom utvärderas fondernas långsiktiga verksamhet och deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och regelefterlevnad.

Fondernas förvaltning under 2017 gav ett resultat på 120 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 90 miljarder kronor.

Fondernas förvaltningskostnader sjönk något under 2017. Finansutskottet konstaterar dock som tidigare att skillnaderna i kostnader mellan fonderna fortfarande är stora.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-01-24 Debatt: 2019-02-06 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:FiU6 (pdf, 627 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017

Betänkande 2018/19:FiU22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) och andra finansiella institutioner. Skrivelsen redogör bland annat för institutionernas arbete med finansiell stabilitet. Enligt riksdagen ger skrivelsen en bra bild av verksamheten i institutionerna. Fokus ligger på IMF:s och de övriga institutionernas arbete med den finansiella stabiliteten. Institutionernas insatser på det området har totalt sett minskat under senare år efter den kraftiga ökningen i samband med den globala finanskrisen, vilket är naturligt.

Skrivelsen ger även en god bild av vad som är viktiga framtidsfrågor för institutionerna, exempelvis flyktingströmmar och migration samt klimatförändringar. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till de motioner från allmänna motionstiden som behandlades samtidigt. Motionerna handlar bland annat om amorteringskrav, kontanthantering och konkurrensen på bankmarknaden.

I betänkandet ingår också stenografiska anteckningar från finansutskottets öppna utfrågning den 5 februari om finansiell stabilitet och effektiviteten i regelverken tio år efter finanskrisen.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 12
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-27 Beslut: 2019-03-27

Betänkande 2018/19:FiU22 (pdf, 16276 kB) Webb-tv debatt om förslag: Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Betänkande 2018/19:FiU10

Den 21 december 2018 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2019. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.


Justering: 2018-12-21

Betänkande 2018/19:FiU10 (pdf, 716 kB)

Betänkande 2018/19:FiU14

I mars 2017 kom partierna i den så kallade Pensionsgruppen överens om att se över Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fondernas placeringsregler. Nu har regeringen kommit med ett förslag som innebär att

  • AP-fonderna får placera mer kapital än tidigare i så kallade illikvida eller alternativa tillgångar, det vill säga tillgångar som inte lätt kan omsättas
  • kraven på minsta andel räntebärande värdepapper sänks från 30 till 20 procent
  • det nuvarande kravet på extern förvaltning tas bort
  • det införs ett nytt mål om att fonderna ska förvalta pensionsmedlen på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:FiU14 (pdf, 1444 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade regler för Första-Fjärde AP-fonderna