Sök

Skollagen ändras för att reglerna om stöd och särskilt stöd för skolelever ska bli tydligare. Dessutom ska lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan dokumentation bli enklare.

Beslutet innebär bland annat:

• Om det finns risk att en elev inte når upp till minimikunskapskraven ska eleven snabbt få stöd i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning.
• Först när extra anpassningar har gjorts och eleven fortfarande riskerar att inte nå upp till kunskapskraven ska en anmälan göras till rektor. Om det finns särskilda skäl att anta att eleven inte kommer att nå kraven trots extra anpassningar inom ordinarie undervisning ska en anmälan till rektor göras direkt.
• Reglerna om åtgärdsprogram ändras. De behov som ska finnas med i programmet ska vara de behov av särskilt stöd som eleven har. Åtgärdsprogrammet behöver heller inte längre innehålla hur uppföljning och utvärdering ska ske. Det ska vara tillräckligt att ha med när detta ska göras och vem som är ansvarig.
• Om en lärare gör ett åtgärdsprogram för en elev behöver samma information inte tas med i den skriftliga individuella utvecklingsplanen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

30, 54 minuter

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

1899-01-01

Beslut

2014-06-04

Sverige ska ansluta sig till tre överenskommelser inom FN för att bekämpa terrorism. Det handlar bland annat om en konvention för att bekämpa nukleär terrorism. Överenskommelserna ska förhindra att radioaktivt material används för att begå allvarliga brott. De ska också motverka brott där fartyg eller exempelvis oljeplattformar är måltavlor eller viktiga hjälpmedel för terroristaktioner.

Några lagändringar görs också till följd av överenskommelserna. Bland annat ska regeringen få större möjlighet att ge ett annat land tillstånd att borda ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

2, 3 minuter

Beredning

2014-04-29

Justering

2014-05-27

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Den som vill bygga ett komplementbostadshus på högst 25 kvadratmeter på sin tomt ska inte längre behöva bygglov. En- och tvåbostadshus ska kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter och förses med högst två takkupor utan bygglov. Det ska också bli tillåtet att utan bygglov inreda enbostadshus med ytterligare en bostad. Detta gäller även om åtgärderna strider mot detaljplanen. Man måste dock fortfarande göra en bygganmälan till kommunen, utom för takkupor. Lagändringarna gäller från den 2 juli 2014.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

51, 119 minuter

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ytterligare sänka socialavgifterna för de yngsta. Regeringens förslag innebar bland annat att arbetsgivare bara skulle ha behövt betala pensionsavgift för anställda under 23 år.

Socialförsäkringsutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att regeringens förslag inte kommer att leda till fler jobb för unga. Eftersom arbetsgivarnas kostnader skulle sänkas även för de ungdomar som redan har ett arbete skulle en sänkning av socialavgifterna för unga leda till att arbetsgivare subventioneras utan att några nya jobb nödvändigtvis skapas, menar utskottet.

Till grund för beslutet ligger motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

37, 118 minuter

Justering

2014-05-06

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om svenskt medborgarskap. Beslutet innebär att en portalparagraf införs i medborgarskapslagen om medborgarskapets betydelse för att lyfta fram och stärka medborgarskapets symboliska innebörd.

Lagändringarna innebär också följande:

• Alla kommuner ska vara skyldiga att anordna ceremonier för nya svenska medborgare för att högtidlighålla att dessa har fått svenskt medborgarskap.
• Reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap i samband med födelse ändras så att kvinnor och män likställs när det gäller möjligheten att föra över svenskt medborgarskap till sitt barn. Detta innebär att ett barn alltid blir svensk medborgare vid födseln om en av föräldrarna är det.
• De som har förlorat sitt svenska medborgarskap till följd av ett tidigare förbud mot dubbelt medborgarskap får möjlighet att återfå detta genom en anmälan.

Ändringarna börjar att gälla den 1 april 2015.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 67 minuter

Justering

2014-05-06

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att göra aktiebolagslagen enklare.

Förenklingarna innebär bland annat att:

• Kravet på att styrelsen i ett privat aktiebolag ska fastställa en skriftlig arbetsordning och skriftliga instruktioner om arbetsfördelning tas bort.
• Kravet på att de som bildar ett aktiebolag ska bo i ett EES-land tas bort. Detsamma gäller för likvidatorer, de som avvecklar aktiebolag.
• Det blir enklare att minska aktiekapital och att teckna nya aktier genom betalning.
• En fordran mot en delägare som utträtt ur ett handelsbolag ska förfalla efter fem år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Riksdagen uppmanade regeringen att skyndsamt göra en utredning om hur utförsäljningen av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer har påverkat priser och tillgänglighet på besiktningsmarknaden. Utredningen ska också visa hur möjligheten till besiktning för alla typer av fordon i hela landet ska garanteras. Några fler besiktningsstationer bör inte säljas förrän utredningen är klar.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i den så kallade pumplagen. Ändringarna innebär att bara de bensinstationer som varje år säljer över 1 500 kubikmeter av bensin och diesel även måste ha förnybara drivmedel till försäljning. Det kan till exempel vara etanol och biogas. Det är fortfarande möjligt att få dispens för att slippa kravet på att kunna sälja förnybara drivmedel. Dispensen kommer inte längre att vara tidsbegränsad i ett år.

Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om bland annat främjande av en fossiloberoende fordonsflotta, miljözoner, bilpooler samt längd och vikt för lastbilar.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

42, 86 minuter

Beredning

2014-04-10

Justering

2014-05-13

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att personer som har fått för mycket sjukersättning ska betala ränta om de är sena med återbetalningen.

Beslutet gäller den grupp som har fått en icke tidsbegränsad sjukersättning enligt de regler som gällde före juli 2008. Dessa regler tillåter att den försäkrade arbetar och studerar utan att han eller hon förlorar rätten till sjukersättning. Vid arbete betalar Försäkringskassan ut en preliminär reducerad sjukersättning varje månad. Försäkringskassan beslutar sedan om en slutlig sjukersättning när Skatteverket fastställt den pensionsgrundande inkomsten för det aktuella året. Om den försäkrade har fått för mycket pengar måste han eller hon betala tillbaka det överskjutande beloppet plus en avgift. Ingen ränta behöver betalas.

Enligt de nya reglerna ska den försäkrade betala ränta om han eller hon fått en återbetalningsplan eller fått skjuta upp återbetalningen. Räntan ska motsvara statens utlåningsränta med ett tillägg på två procentenheter. Om betalning inte sker i tid ska Försäkringskassan kunna ta ut en dröjsmålsränta.

Riksdagens beslut innebär även en regeländring för dem som får bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. De ska inte längre behöva anmäla mindre ökningar av inkomst och förmögenhet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2014-05-06

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksdagen har godkänt en konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea. Konventionen innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Konventionen innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att en konvention om social trygghet behövs för att underlätta rörligheten mellan Sverige och Sydkorea.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 8 minuter

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Kontrollen av privata företag som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner och landsting ska förbättras. Även insynen i deras verksamhet ska bli bättre.

Kommuner och landsting blir skyldiga att alltid följa upp verksamhet som utförs av privata företag. Kommunerna och landstingen måste ha mål och riktlinjer för verksamhet som bedrivs i privat regi. Kommuner och landsting ska också se till att få tillräcklig information så att allmänheten kan få insyn i den kommunala verksamhet som utförs av privata utförare. När det finns olika utförare att välja mellan måste kommunerna och landstingen informera om alla som utför en verksamhet.

De nya regler som gäller skyldigheten att informera börjar gälla den 1 juli 2015. De andra reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Nya regler för clearing hos central motpart börjar att gälla den 1 augusti 2014. De innebär att svensk civilrätt och insolvensrätt anpassas till reglerna i EU-förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Även anpassningar till det så kallade finality-direktivet genomförs.

EU-förordningen syftar till att insolvens (ekonomiskt obestånd) hos en clearingmedlem, till exempel en bank, i så liten utsträckning som möjligt ska drabba andra aktörer på finansmarknaden. På så sätt undviks att insolvens hos en part leder till en dominoeffekt.

Lagändringarna minskar de rättsliga riskerna genom att det blir tydligt vad som gäller om en clearingmedlem blir insolvent.

En central motpart är en clearingorganisation som genom att träda in som avtalspart går in som köpare till alla säljare och säljare till alla köpare i värdepapperstransaktioner. Den begränsar därmed de risker som köpare och säljare skulle få i förhållande till varandra. I Sverige är Nasdaq OMX Stockholm AB den centrala motparten i handeln med finansiella instrument.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksrevisionen har granskat Sjunde AP-fondens förvaltning av premiepensionens förvalsalternativ under perioden 2000-2012. Sjunde AP-fonden förvaltar totalt över 130 miljarder kronor och är den största premiepensionsförvaltaren. Riksrevisionens kritiserar i sin granskning fondens placeringsstrategi och mål samt fondens interna styrning och kontroll.

Regeringen har redovisat i en skrivelse till riksdagen hur den ser på granskningen. Regeringen håller med Riksrevisionen i vissa delar. Det behövs ett mätbart och tidsbestämt mål för fonden och värdet av den aktiva förvaltningen är tveksam, vilket redan har påpekats för fonden vid ett antal tillfällen. Regeringen delar också Riksrevisionens uppfattning om att det behövs en fördjupad analys av hur fonden bättre kan ta hänsyn till pensionärernas kortare placeringshorisont.

Regeringen instämmer dock inte i kritiken av fondens interna styrning och kontroll. Sjunde AP-fonden har genomfört en rad åtgärder på området de senaste åren. Regeringen anser dock att det kan finnas anledning att i sin årliga utvärdering av fonden fokusera mer på styrning och kontroll. Samtidigt pågår arbete på Regeringskansliet med att se över reglerna för samtliga AP-fonder.

Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp att mätbara och tidsbundna mål för fonden fastställs varje år. Riksdagen är positiv till fondens åtgärder för att stärka den interna styrningen och kontrollen men vill också avvakta det arbete som pågår på Regeringskansliet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

2

Justering

2014-05-06

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

I en skrivelse redogör regeringen för Sveriges politik för global utveckling. Framför allt tas migrationens möjligheter att skapa utveckling upp. Regeringen belyser möjliga mål- och intressekonflikter inom områdena migration, remitteringar och skydd samt långsiktiga lösningar för flyktingar.

Utrikesutskottet betonar att arbetet med att prioritera och ha mätbara mål i utvecklingsarbetet måste fortsätta. Utskottet välkomnar också att regeringen gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera regeringens styrning och arbetsformer för det globala utvecklingsarbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

25, 115 minuter

Beredning

2014-04-10

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-06-04