Dokument & lagar (1 164 träffar)

Betänkande 2013/14:CU35

En ny lag om näringsförbud ska ersätta den gamla. Den nya lagen ska stärka möjligheterna att meddela oseriösa företagare näringsförbud. Den innebär följande:

  • Kretsen av personer som kan få näringsförbud utökas till att omfatta alla som faktiskt utövar ledning över en verksamhet. Det ska inte spela någon roll i vilken associationsrättslig form verksamheten bedrivs.
  • Kronofogdemyndigheten ska kalla den som har fått näringsförbud till ett inledande samtal för att informera om vad näringsförbudet innebär. Myndigheten kan då också få nödvändiga upplysningar om hur personen försörjer sig. Om det behövs kan det bli flera samtal. Om den kallade uteblir kan han eller hon få betala vite.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 2 augusti 2014.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Beredning: 2014-05-13 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:CU35 (pdf, 4191 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny lag om näringsförbud

Kallelse och föredragningslista 2013/14:39 EU-nämndens sammanträde 2014-06-05

EU-nämnden Kallelse och föredragningslista 2013/14:39 Möte: Sammanträde med EU-nämnden Datum: 2014-06-05 kl. 08:00 Plats: Skandiasalen N3 Föredragningslista Miljö Miljöminister Lena Ek Återrapport från möte i rådet den 3 mars Återrapport från informellt ministermöte den 14 maj Information och samråd inför möte

2014-06-05

EU-nämndens uppteckningar 2013/14:39

1 Miljö Miljöminister Lena Ek Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för miljö den 3 mars 2014 Återrapport från informellt ministermöte den 14 maj 2014 Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för miljö den 12 juni 2014 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Vi hälsar miljöminister Lena Ek med medarbetare

2014-06-05

Utlåtande 2013/14:SoU29

Socialutskottet har granskat en så kallad grönbok från EU-kommissionen som handlar om mobil hälsa, m-hälsa. Begreppet m-hälsa står för mobil hälsovård och omfattar medicinska och allmänna hälso- och sjukvårdsmetoder där mobilutrustning används. Det kan till exempel vara mobiltelefoner och utrustning för patientövervakning.

Syftet med grönboken är att inleda ett samråd för att berörda parter inom EU ska börja diskutera hinder och problem för utbyggnaden av m-hälsovård. Det ska ge ett underlag för att m-hälsovårdens möjligheter ska kunna utnyttjas på ett bra sätt.

Socialutskottet välkomnar samrådet och anser att det är positivt med samarbete på EU-nivå inom hälso- och sjukvårdsområdet. Detta under förutsättning att det tas hänsyn till subsidiaritetsprincipen och det nationella ansvaret för hälso- och sjukvård. Initiativ på EU-nivå bör endast tas i gränsöverskridande frågor och där det bidrar till ett positivt utbyte av erfarenheter, tycker utskottet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Utlåtande 2013/14:SoU29 (pdf, 25 kB)

Betänkande 2013/14:SfU20

Utlänningslagen ändras så att en ansökan om asyl i Sverige kan nekas prövning om den som söker asyl redan har fått status som alternativt skyddsbehövande i ett annat EU-land. Den som har ansetts vara alternativt skyddsbehövande i ett EU-land har fått sin ansökan om skydd prövad och beviljad och får därför inte sin sak prövad igen i Sverige. Detta innebär att utlänningslagen anpassas till EU:s omarbetade asylprocedurdirektiv och den omarbetade Dublinförordningen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:SfU20 (pdf, 426 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens ikraftträdande

Betänkande 2013/14:SfU19

Flera åtgärder ska vidtas för att motverka att reglerna för arbetskraftsinvandring missbrukas och att utländska arbetstagare blir utnyttjade. Det innebär bland annat:

  • Om villkoren för ett arbetstillstånd inte längre är uppfyllda och det av en annan anledning än att anställningen har upphört ska tillståndet sluta gälla. Tillståndet ska också sluta gälla om den arbetstagande inte börjat sitt arbete inom fyra månader.
  • Migrationsverket ska ta fram informationsmaterial till utländska arbetstagare. Där ska det finnas grundläggande information om vad som gäller vid arbetskraftsinvandring. Bland annat ska det stå vilka krav en arbetstagare kan ställa vad gäller skäliga arbetsvillkor.
  • Arbetstagare vars anställning upphör under den tid Migrationsverket gör en utredning om att eventuellt ta tillbaka arbetstillståndet ska få en extra månad, det vill säga totalt fyra månader, på sig att söka nytt jobb och nytt tillstånd.
  • Migrationsverket ska få möjlighet att följa upp beviljade arbetstillstånd. Myndigheten ska kunna kontrollera att arbetet har påbörjats inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag samt att villkoren för tillståndet fortfarande är uppfyllda.
  • Arbetsgivare måste informera Migrationsverket om vilka anställningsvillkor som gäller för utländska arbetstagare som har fått arbetstillstånd.

Beslutet bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:SfU19 (pdf, 406 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring

Betänkande 2013/14:SfU13

Vissa regler kring permanent uppehållstillstånd ska ändras för att göra det lättare att flytta till och från Sverige. Ändringarna innebär bland annat följande:

  • En person ska kunna få behålla sitt permanenta uppehållstillstånd i två år efter flytt från Sverige om personen har bett om att få ha kvar det.
  • Om man har haft arbetstillstånd i fyra år under en femårsperiod så kan man i dag få permanent uppehållstillstånd. Denna femårsperiod ska förlängas till sju år.
  • Den sammanlagda giltighetstiden för arbetstillstånd ska kunna vara längre än fyra år om det finns särskilda skäl för det.
  • För en person som har fått avslag på sin asylansökan krävs i dag sex månaders anställning för att kunna få uppehållstillstånd för arbete. Dessa sex månader ändras till fyra månader.
  • En person som under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd i sammanlagt fyra år för studier på forskarnivå ska kunna få permanent uppehållstillstånd.
  • Det ska bli lättare att i vissa fall få tillbaka ett svenskt medborgarskap.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 2
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:SfU13 (pdf, 872 kB) Webb-tv debatt om förslag: Cirkulär migration och utveckling

Betänkande 2013/14:KrU10

Regeringen har redovisat för riksdagen hur den kyrkoantikvariska ersättningen har använts under perioden 2002-2012. Ersättningen betalas ut till Svenska kyrkan för vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen, och uppgår till 460 miljoner kronor per år.

Kulturutskottet har gått igenom regeringens redovisning och kan bland annat konstatera följande:

  • Kyrkoantikvariska ersättningen har haft stor betydelse för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet.
  • Kompetensen inom Svenska kyrkan har utvecklats positivt på området.
  • Staten och Svenska kyrkan bör även i fortsättningen ansvara för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas.

Vidare ser utskottet positivt på regeringens förslag om att en fördjupad utvärdering bör göras 2019 av hur ersättningen används och vilka effekter den har. Utskottet välkomnar också att regeringen avser att återkomma med förslag till en långsiktig nivå på den kyrkoantikvariska ersättningen i budgetpropositionen för 2015. Utskottet anser att det inte finns några skäl till att nu ta ställning till ersättningsnivån.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 4
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:KrU10 (pdf, 205 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kyrkoantikvarisk ersättning och övriga kulturarvsfrågor

Betänkande 2013/14:KU34

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om sin demokratipolitik. Målet för politiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande stärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. I skrivelsen redogör regeringen för vilken inriktning demokratipolitiken bör ha och vilka utmaningar som är viktiga att fokusera på. Inriktningen för regeringens arbete har fem utgångspunkter: Ett högt och mer jämlikt valdeltagande, ett breddat och jämlikt deltagande i de folkvalda församlingarna, stärkta möjligheter till inflytande, insyn och delaktighet mellan valen, en ökad demokratisk medvetenhet samt värnande av demokratin mot våldsbejakande extremism.

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat regeringens skrivelse. Samtidigt har KU även behandlat motioner inom området demokratipolitik. Motionerna handlar om demokratiambassadörer, ökat valdeltagande genom stöd till fackliga organisationer, riktlinjer för rektorers beslut om medverkan av riksdagspartier på skolor, universitetens och högskolornas ansvar för att främja ungas engagemang för grundläggande demokratiska värderingar, utredning om demokratisk delaktighet och inflytande, att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, en mer aktiv svensk demokratipolitik i EU, öppen redovisning av bidrag till partierna samt en ny bred maktutredning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 3
Beredning: 2014-05-13 Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:KU34 (pdf, 427 kB) Webb-tv debatt om förslag: En politik för en levande demokrati

Betänkande 2013/14:TU17

Marknaden för regionala flygtrafikledningstjänster är i dagsläget avreglerad. Det innebär att även privata bolag har möjlighet att ha hand om flygtrafikledning. Avregleringen skedde efter starka önskemål från ett antal flygplatser som ansåg att Luftfartsverkets priser för flygtrafikledning var för höga.

Riksdagen anser att flygtrafikledningstjänsten är en mycket viktig myndighetsutövning som i huvudsak bör skötas av en myndighet. Våren 2013 uppmanade riksdagen regeringen att lämna ett lagförslag om en återreglering av delar av flygtrafikledningstjänsten. Regeringen har inte återkommit med något förslag på lagändring. Trafikutskottet har därför lämnat ett lagförslag som innebär att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återregleras.

Civil flygtrafikledning och militär flygtrafikledning är integrerade. Eftersom Försvarsmakten inte har egna flygtrafikledare är det angeläget att deras behov av flygledare kan säkras i alla beredskapslägen, anser utskottet. Enligt utskottet är Försvarsmaktens behov av flygledare utredda och Försvarsmakten har tydligt uppgivit att förslaget är nödvändigt. Trafikutskottet menar också att det är viktigt att ta hänsyn till regionala flygplatser och har utformat förslaget med fortsatt möjlighet för dessa att upphandla flygtrafikledningstjänst eller utföra den själva.

Riksdagen sa ja till trafikutskottets förslag om återreglering av flygtrafikledningen. Lagändringen börjar gälla den 15 augusti 2014.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 8
Beredning: 2014-03-25 Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:TU17 (pdf, 504 kB) Webb-tv debatt om förslag: Luftartsfrågor

Betänkande 2013/14:SoU23

Riksdagen uppmanade regeringen att se över om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Om ett brott har en preskriptionstid så innebär det att ingen längre kan åtalas för brottet när den tiden har gått ut. Socialutskottet, som förberett riksdagens beslut, gör bedömningen att det sammantaget kan finnas starka skäl för att ändra reglerna om preskription av sexualbrott mot barn. Många barn utsätts för grova övergrepp som skadar dem för resten av livet. Det kan dröja långt in i vuxen ålder innan man orkar, vågar eller får möjlighet att bearbeta händelserna och vill anmäla dem. Det är viktigt att det finns en möjlighet att få upprättelse även om det har gått lång tid, menar utskottet. Den som har begått grova övergrepp mot ett barn bör kunna straffas för detta - även efter lång tid.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 4
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:SoU23 (pdf, 913 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor

Betänkande 2013/14:KU21

Regeringen redogör i en skrivelse för hur riksdagens skrivelser till regeringen har behandlats. Konstitutionsutskottet ser positivt på utvecklingen av hur regeringen behandlar riksdagens skrivelser, men anser att det fortfarande går att göra förbättringar.

Flera utskott i riksdagen påpekar att vissa åtgärder som gäller tillkännagivanden har tagit lång tid eller inte riktigt svarar mot innehållet i tillkännagivandena. Andelen slutbehandlade tillkännagivanden har minskat. Konstitutionsutskottet konstaterar också att det fortfarande händer att tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelser.

Konstitutionsutskottet förutsätter att regeringen tar hänsyn till utskottens synpunkter och ser till så att ärenden inte tar onödigt lång tid och att skrivelsen uppfyller kraven på att vara kontrollerad och korrekt. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 3
Beredning: 2014-04-29 Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:KU21 (pdf, 7065 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2013/14:JuU33

När den nya polisdatalagen infördes 2012 fick polisen genom en övergångsbestämmelse extra tid för att anpassa och byta ut sina system. Under den tiden behöver polisen inte använda vissa regler i polisdatalagen. Det gäller bland annat regler om sökning och behandling av personuppgifter i brottsanmälningar och avslutade förundersökningar.

Det står nu klart att utvecklingen av ett nytt utredningsstöd har varit komplicerat och tidskrävande samt att de gamla systemen inte kommer att kunna avvecklas i tid. Regeringen föreslår därför att tiden ska förlängas till utgången av 2017.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:JuU33 (pdf, 77 kB)

Betänkande 2013/14:FöU11

En ny lag ska motverka olaglig tillverkning av sprängämnen. Allmänhetens tillgång till vissa kemiska ämnen som tillsammans med andra ämnen kan användas för tillverkning av sprängämnen ska begränsas. Dessa kemiska ämnen kallas sprängämnesprekursorer.

Reglerna börjar gälla den 2 september 2014 och ska komplettera EU:s regler om sprängämnesprekursorer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Samtidigt med sitt förslag redovisar regeringen också hur krisberedskapens utveckling i stort har sett ut. I samband med detta har försvarsutskottet också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om samhällets krisberedskap. Motionerna handlar bland annat om skydd mot farliga ämnen, nordiskt samarbete, informations- och cybersäkerhet, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, den enskildes roll, civilförsvar, skydd mot olyckor, reservkraft och lagring av olja. Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 16
Beredning: 2014-05-06 Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:FöU11 (pdf, 1441 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lag om sprängämnesprekursorer och redovisning av krisberedskapens utveckling

Betänkande 2013/14:FiU34

Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om utvecklingen av ekonomin och verksamheterna i kommunerna och landstingen.

Finansutskottet har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att resultaten för sektorn som helhet har varit bra under flera år trots den långa lågkonjunkturen. Enligt utskottet tyder det på att möjligheterna att driva en effektiv verksamhet med hög kvalitet har varit goda.

Både antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta 2013 är tillbaka på ungefär samma nivåer som innan finanskrisen inleddes 2008. Det skapar förutsättningar för ett ökat kommunalt skatteunderlag, vilket ytterligare kan förstärka ekonomin och ge bättre förutsättningar att upprätthålla välfärden.

Regeringen har i sin skrivelse utökat resultatredovisningen av specialriktade statsbidrag till kommuner och landsting. Utskottet välkomnar detta men vill att regeringen utvärderar och redovisar ännu fler bidrag.

Riksdagen lade på utskottets förslag skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-11

Betänkande 2013/14:FiU34 (pdf, 426 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2013

Betänkande 2013/14:FiU30

Alternativa investeringsfonder och förvaltare av sådana fonder som inte är baserade i ett EES-land men som har tillstånd att driva verksamhet i ett EES-land kommer framöver enklare att kunna utvidga sin verksamhet till andra EES-länder genom ett så kallat underrättelseförfarande. Detta är i enlighet med EU:s så kallade AIFM-direktiv, som innehåller regler för förvaltning av alternativa investeringsfonder.

Finansinspektionen får större möjligheter att ingripa mot förvaltare som inte lever upp till bestämmelserna. Reglerna som gäller penningtvätt och finansiering av terrorism ändras så att förvaltning av alternativa investeringsfonder omfattas av samma regler som värdepappersfonder.

Reglerna om förvaltningen av investeringsfonder kan enligt AIFM-direktivet börja användas tidigast år 2015. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla i Sverige. Reglerna som gäller Finansinspektionen samt penningtvätt och finansiering av terrorism börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:FiU30 (pdf, 7489 kB)

Betänkande 2013/14:SoU28

Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens satsningar på de nationella kvalitetsregistren. Riksrevisionen anser bland annat att staten bör analysera och prioritera vilka områden som är viktigast för att utveckla vården och göra statens ansvar för kvalitetsregistren tydligare.

Regeringen anser att satsningen på utvärdering och kvalitetsuppföljning i vården tar tid och att en positiv utveckling har påbörjats. Därför finns ingen anledning att avbryta satsningen. Regeringen ser just nu ingen anledning att vidta ytterligare åtgärder.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:SoU28 (pdf, 43 kB)

Betänkande 2013/14:SoU24

En ny lag, patientlagen, införs. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

Den nya lagen innebär bland annat följande:

  • Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas.
  • Det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke.
  • Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas.
  • Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet.

I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Även bestämmelser om barns inflytande över sin vård införs i lagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 januari 2015.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:SoU24 (pdf, 1352 kB) Webb-tv debatt om förslag: Patientlag

Betänkande 2013/14:SoU20

Ändringar genomförs i patientdatalagen som omfattar personer med nedsatt beslutsförmåga. Syftet är att förbättra vården, omhändertagandet och livskvaliteten för dessa personer.

Beslutet innebär följande:

  • När en patient är i behov av vård ska vårdgivaren kunna ta del av annan vårddokumentation i system för sammanhållen journalföring, även om patientens oförmåga att lämna samtycke inte endast är tillfällig. Patientens inställning måste dock ha klarlagts så långt som möjligt och det får inte finnas anledning att anta att han eller hon skulle ha motsatt sig uppgiftsbehandlingen.
  • Det blir också tillåtet att behandla personuppgifterna i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister om patientens inställning till behandlingen har klarlagts i möjligaste mån. Det får heller inte finnas anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig denna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 oktober 2014.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:SoU20 (pdf, 243 kB)

Betänkande 2013/14:JuU41

I juni 2014 ska Europeiska rådet fastställa nya strategiska riktlinjer för politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa. Med anledning av detta har EU-kommissionen lämnat två meddelanden där den ger sin syn på den framtida utvecklingen inom området. Justitieutskottet har granskat det ena meddelandet, det om utvecklingen av EU:s politik i rättsliga frågor fram till 2020, som i första hand omfattar det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet inom EU.

Utskottet delar kommissionens uppfattning om att:

  • EU bör fokusera på att förstärka, kodifiera och komplettera existerande lagstiftning
  • existerande EU-lagstiftning måste tillämpas effektivt
  • problem i första hand bör lösas genom att man förstärker existerande bestämmelser
  • det är viktigt att bevara medlemsländernas olika rättssystem och traditioner
  • principerna om subsidiaritet och proportionalitet måste respekteras.

Utskottet står fast vid sin uppfattning om att förslaget om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet står också fast vid sina subsidiaritetsinvändningar mot förslaget till dataskyddsdirektiv på det brottsbekämpande området.

Utskottet anser att de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet ska fastställa bör följas av ett flerårigt arbetsprogram för rättsliga och inrikes frågor. Programmet bör vara kortfattat, strategiskt och fokusera på att genomföra redan antagen lagstiftning. Rådet (rättsliga och inrikes frågor) bör ha en ledande roll i utformningen av ett sådant program.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2014-05-08 Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-11

Betänkande 2013/14:JuU41 (pdf, 1048 kB) Webb-tv debatt om förslag: EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 - Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU